« Eurovision 2022

Eurovision 2024 »

Eurovision 2023 var den 67:e upplagan som producerades, denna gång med Storbritannien som värdland utan att ha vunnit året innan. Att Storbritannien fick arrangera berodde på att EBU tidigt i processen ansåg att det säkerhetspolitiska läget gjorde det omöjligt att hålla tävlingen på ett säkert sätt i Ukraina (som hade vunnit finalen 2022). Istället fick det bli en brittisk-ukrainsk samproduktion som gjordes i Storbritannien.

På startlistan återfanns 37 länder som hade tävlat året innan medan resterande tre länder valde av olika orsaker att lämna återbud. Det blev i alla fall den lägsta deltagarmängden sedan 2014. Här kan du läsa mer om vilka bidrag som tävlade i den första semifinalen, den andra semifinalen och finalen.

Röstningsförändring i semifinalerna och finalen

För första gången sedan 2009 avgjordes inte semifinalerna längre av adderad jury- och tittarröstning, utan bara av tittarröstning. Det innebar att varje röstningsberättigat land fick dela ut en uppsättning av 12, 10, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2 och 1 poäng till tio favoritbidrag. Summorna adderades och de tio bidrag som i varje semifinal hade fått högst totalpoäng efter alla länders röster räknats kvalade in till finalen.

I finalen välkomnades jurygrupperna tillbaka in i tävlingen och den avgjordes av adderad jury- och tittarröstning. Det betydde att i den sändningen delade varje lands jurygrupp och tittarröstning ut varsin 12-, 10-, 8-, 7-, 6-, 5-, 4-, 3-, 2- och 1-poängare till tio favoritbidrag. Vinnarbidraget blev låten med högst totalpoäng.

EBU införde också en onlineomröstning kallad ”Rest of the World” som fick rösta som en extra tittargrupp i bägge semifinalerna och finalen. Omröstningen var bara öppen för personer som inte befann sig i något av de 37 tävlingsländerna.

Historisk vinst för Sverige

Sverige var favorittippade att vinna 2023 vilket var efter att Loreen vann den svenska uttagningsfinalen med bidraget ”Tattoo”. Hon blev också framröstad i finalen som juryns vinnare med inte mindre än 15 stycken 12-poängare och vann senare även om tittarna bara hade henne som tvåa. Vinsten innebär att hon dels blev den första kvinnliga artisten att vinna Eurovision två gånger, dels den andra ESC-artisten (efter Johnny Logan) att vinna ESC två gånger. Låtskrivarna Thomas G:son och Peter Boström blev också historiska med att ha fått två vinnarlåtar och för Sveriges del innebar det att gå upp på delad förstaplats med Irland i antalet ESC-vinster.

Närmaste utmanare var dock Finlands representant Käärijä med partylåten ”Cha Cha Cha” som fick mest tittarpoäng, men i och med att Loreen fick över 200 tittarpoäng blev Finland tvåa. Det här är dock landets bästa placering sedan vinsten 2006 och den som gett högst totalpoäng någonsin. På tredje plats hamnade Israel som därmed fick sin bästa placering sedan deras senaste vinst 2018.

Flera andra länder fick också sina bästa placeringar på länge som Norge, Australien, Tjeckien, Belgien, Estland, Litauen, Cypern och Kroatien medan Tyskland återigen kammade hem en sistaplats och för värdlandet Storbritannien blev det en kalldusch med en näst sistaplats.

Det kan även noteras att Serbien, Portugal och Polen fick sämre finalplaceringar jämfört med året innan och Nederländerna missade finalen för första gången sedan 2015. Turen var heller inte på Lettlands och Georgiens sida som bägge missade finalplatser för sjätte året i följd. I den första semifinalen blev Malta sist medan både Rumänien och San Marino blev utan poäng i den andra semifinalen.

Semifinal 1
(sändes den 9:e maj)

Här presenteras startfältet med resultat i startordning. Bidrag med beige bakgrundsfärg kvalade vidare till finalen medan övriga låtar åkte ut.

Semifinal 2
(sändes den 11:e maj)

Här presenteras startfältet med resultat i startordning. Bidrag med beige bakgrundsfärg kvalade vidare till finalen medan övriga låtar åkte ut.