« Inför ESC Danmark 2022

Inför ESC Danmark 2024 »

Min kommentar

Danmark öppnar den andra semifinalen, och jag kan väl inte säga att det är en brakstart direkt. Detta är en ganska slätstruken låt, som påminner mycket om Benjamin Ingrosso. Fast inte någon av hans bättre låtar tyvärr. Det blir istället en typisk radiolåt, modern och elektronisk och extremt tillrättalagd. Och visst, jag får ge Danmark att de håller hög klass på produktionen, detta känns verkligen 2023 och funkar definitivt som radiolåt – men lämnar mig helt opåverkad i Eurovision.

Gissat resultat:

Nu ska erkännas att detta är den klart svagaste semifinalen av de två – vilket gör att konkurrensen inte är särdeles stor. Jag tror därför inte att Danmark kommer ha så svårt att nå final i år – jag tror t.o.m. att resan dit blir väldigt behaglig. Emellertid är detta inte ett toppbidrag i finalen – jag skulle tippa runt 16:e plats i finalen.

Min kommentar

Jag är nog den enda som gillar detta! Dansk popmusik när det är som bäst. Jag gillar hur artisten sjunger med sin röst och hur allt klickar med musiken. Hoppas det kommer fungera bra i Eurovision.

Danmark kan nog bli en ’möjlig finalist’, det känns lite att det kan gå hur som här.

Min kommentar

Efter en total urladdning i semifinal 1 landar vi på jorden igen. Semifinal 2 är väldigt svag och jag kommer nog få gräva för att hitta positiva saker och säga och poäng att dela ut.

Den svaga konkurrensen märks direkt med det första bidraget. Det är ändå det som ska sätta tonen för kvällen. Produktionen placerade Danmark här. Och vad ska man säga om detta? Danskarna verkar inte vara lika sugna på Eurovision som dess nordiska grannländer. Detta är alltså en upptempolåt, men det är så slätstruket och tråkigt att man inte kan skilja på vers eller refräng. Jag gillar inte att klaga på sångarna i sig, men Reiley känns väldigt osäker som sångare. Den massiva överproduceringen av låten är ett tecken på att inte ens producenterna verkar ha något vidare förtroende för honom. Sen tycker jag det är märkligt att Reiley ändå är 25 bast, men verkar framställa sig själv som en tonåring. Jag är ledsen Reiley, men jag kan inte ge några poäng för det här.

Som nämnt ovan så känns det som att danskarna inte bryr sig längre. Men det är en svag semifinal och några flickor lär ändå lägga en röst på Reiley. Så det kan bli final.

Min kommentar

Den första semifinalen inleds väldigt kraftfullt och härligt medan den andra semifinalen får ett mest, ja vad ska man säga, midtempo-start. Jag är personligen väldigt förvånad över att producenterna valde att inleda med Danmark då det i alla fall finns en upptempolåt i första halvan, men det här får kanske sin förklaring den 11:e maj. I Dansk MGP hade jag Nicklas Sonnes ”Freedom” som personlig favorit och den låten blev tvåa medan Reileys låt tycker jag mest är okej men jag tycker det saknas en del för att jag ska gå igång på det mer.

Min kommentar

Danmark hade inte många låtar att hänga i granen i år och jag blev förvånad att det blev Reiley som drog hem vinsten. Visste inte då hur stor fanskara han hade. Har lite svårt för de ljusa partierna i låten vilka är ganska många men kanske folk gillar att det är lite modernt och fräscht. I mina öron blir det mest tjatigt.

Det här kanske går hem hos ungdomarna, svårt att säga vad de gillar nu för tiden. Med tanke på att startfältet i andra semifinalen inte är lika starkt så får gärna Danmark ta sig vidare.

Min kommentar

Den här låten är så full av missar, och ingen vidare låt att inleda med. Ingen refräng att tala om (hooken är bara en död stund), och det verkar som låtskrivarna inte har något förtroende för Reileys sångröst, då den är dränkt i vocoders i mängder. Många kritiker som varit hårdare än mig har gått så långt att de anklagat Reiley för att vara en så kallad industriplanta (en nykläckt popartist med ett stort skivbolag i ryggen som marknadsförs som om de tagit sig upp i rampljuset helt själva). Jag vet inte om jag skulle gå så långt. Men hur som helst så är detta inte en lyckad komposition.

Har Danmark redan gett upp? Det känns nästan som det. Kommer bli en dyster sorti för ESC-historiens första färöing.

Min kommentar

För andra året i rad bjuder Danmark på en enorm besvikelse till bidrag. I fjol rörde det sig om mjäkig rocklåt, och nu rör det sig om en mjäkig poplåt. Jag känner absolut ingenting när jag hör det här, men får erkänna att biten när Reiley sjunger med autotune är snyggt gjord.

Danmark har inte gått till final sedan 2019. Både den gången samt 2017 var det dessutom nära att de föll ur redan i semifinalen. Jag tror inte att Danmark lyckas vända trenden i år, låten känns helt enkelt för mesig för att sticka ut.

Min kommentar

Danmark skickar i år en modern och catchig poplåt med en ung och spännande artist från Färöarna. Reiley som artisten heter kommer bli historisk i Eurovision som den första artisten därifrån. Han har mer än 10 miljoner följare på TikTok och har på senare tid mest uppträtt i Sydkorea med musik inom K-Pop-genren. Härligt gung i låten och refrängen sitter som klister och man blir glad trots den dystra handlingen om en toxisk relation som Reiley upplevt i verkliga livet.

Det känns som Danmark ligger på gränsen att ta sig vidare. Om det blir avancemang, så blir det nog på håret, precis. De kan nog inte räkna med någon hög placering om det skulle bli final. Men jag håller verkligen tummarna för enligt mig är detta den andra semifinalens bästa bidrag.

Min kommentar

Danmarks bidrag har en härlig rytm och jag gillar verkligen dunket och känslan i kroppen man får av låten. Men, det finns ingen riktig refräng. Detta verkar vara trenden bland många låtar nuförtiden och då menar jag inte nödvändigtvis enbart ESC-material. Reiley levererar låten bra och att använda vocoder må så vara, men det är inget man bör göra till överdrift. Överlag gillar jag låten, även om den i längden blir en aning tjatig med texten mot slutet.

Vill verkligen att Reiley tar sig till final, men min gissning är att Danmark kan hamna utanför slutstriden i år. I alla fall om man tar till sig av de tyckanden man läser bland fans i ESC.