« Eurovision 2023

Eurovision 2025 »

Eurovision 2024 var den 68:e upplagan som producerades, denna gång med Sverige som värdland. Det var sjunde gången som landet var värd för tävlingen. Sloganen för upplagan var United by Music vilket även var slogan året innan.

Två historiska händelser ägde rum det här året. Den första gällde att programledaren Petra Mede gjorde sitt tredje år som Eurovision-programledare, vilket blev näst flest gånger genom tiderna. Den andra gällde att det här året markerade 20-årsfirandet av semifinalsystemet i tävlingen som har gjort att upp till 44 länder per år kan delta.

Något nytt deltagarrekord var det däremot inte tal om då antalet länder stannade på 37, vilka var exakt samma landsuppställning som året innan med undantag för Rumänien som inte deltog samt att Luxemburg, som senast tävlat i Eurovision 1993, gjorde en efterlängtad comeback. Här kan du läsa mer om vilka bidrag som tävlade i den första semifinalen, den andra semifinalen och finalen.

Några förändringar i upplägget

I stort sett såg tävlingen ut som den brukade men några förändringar lades till. Bland annat fick de direktkvalificerade länderna spela upp sina respektive tävlingsbidrag redan i semifinalerna, vilket skedde mellan semifinalbidragen. Tidigare år hade dessa bidrag bara spelats upp i kortare versioner och oftast i slutet av varje semifinal. En annan justering var att i finalens halvindelningslottning kunde bidrag lottas till kategorin ’Producer’s Choice’ som innebar att produktionen fick avgöra starthalvan. Länder kunde även lottas till den första respektive den andra starthalvan.

Annars kändes mycket igen i upplägget. I de två semifinalerna var det tittarna i de länder som tävlade i aktuell semifinal samt tre direktkvalificerade länder och omröstningen ”Rest of the World” (för personer i länder som inte deltog denna gång) som röstade fram tio favoritbidrag till finalen. Omröstning skedde i varje land även om ett tävlande land inte kunde rösta på sig själva.

Varje land delade ut poängerna 12, 10, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2 och 1 poäng till tio favoritbidrag. Det här gällde både i semifinalerna och i finalen, i den senare där tittarna delade makten med nationella jurygrupper. I dessa fall delade jurygrupperna och tittarna ut varsin 12-, 10-, 8-, 7-, 6-, 5-, 4-, 3-, 2- och 1-poängare.

Nederländerna fick inte tävla i finalen

För första gången någonsin togs ett finalbidrag ur tävlan bara timmar innan finalen ägde rum. Det här drabbade Nederländerna vars artist Joost Klein, som för övrigt var en av förhandsfavoriterna till vinsten. På jurygenrepet kvällen före avgörandet fick jurygrupperna bedöma Joost Kleins framträdande från semifinalprogrammen medan i finalen visades inga klipp alls.

Schweiz fick sin tredje vinst – Kroatien fick sin hittills bästa slutplacering

Det fanns en del förhandsfavoriter i årets startfält, däribland Kroatien och Schweiz vilka det också skulle handla om i finalens slutomröstning. Det var dock Schweiz som ledde stort efter jurygruppernas poänger med Frankrike som tvåa och Kroatien på tredje plats. Tittarna hade dock Schweiz bara som femma, men tack vare den höga totalpoängen från jurygrupperna och trots att Kroatien var tittarnas vinnare blev det en schweizisk seger och en kroatisk andraplats. Det var för övrigt Schweiz’ tredje vinst (den första på 36 år) och Kroatiens hittills högsta slutplacering någonsin samt deras första topp 10-placering sedan 2001. Det kan även nämnas att tittartrean Ukraina blev totaltrea trots att bidraget startat från startnummer 2, ett startnummer som hittills aldrig har vunnit. Det var första gångens sedan 2002 som ett bidrag på den startpositionen lyckades bli topp tre.

Det gick också bra för Frankrike, som blev fyra, Irland, som blev sexa, Armenien, som blev åtta, och Portugal, som blev tia, här inte minst för Irland som både fick sin första finalplats på 6 år samt sin första topp 10-placering på 12 år. Vi ska även nämna att Tysklands tolfteplats blev landets första placering utanför botten 20 på 6 år! Även länder Georgien och Lettland fick för en gångs skull njuta av att få finalplatser – deras första sedan 2016 medan exempelvis länder som Malta, Azerbajdzjan, Island, Danmark och San Marino återigen missade finalplatser. Detta drabbade även länder som Tjeckien, Belgien, Moldavien, Australien och Polen som samtliga varit i final året innan.

Värdlandet Sverige representerades av Marcus & Martinus som fick gå ut först i finalen, vilket för övrigt var tredje gången Sverige fick öppna en ESC-final. Det blev däremot som bekant ingen svensk vinst såsom det blev för Herreys’ ”Digi loo Diggi Ley” 1984 men heller inte någon mittenplacering såsom det blev för Marie Bergmans & Roger Pontares ”Stjärnorna” 1994. Istället placerade sig Marcus’ & Martinus’ låt ”Unforgettable” på nionde plats i totaltabellen.

Semifinal 1
(sändes den 7:e maj)

Här presenteras startfältet med resultat i startordning. De fetmarkerade bidragen med beige bakgrundsfärg kvalade vidare till finalen medan övriga låtar åkte ut.

Semifinal 2
(sändes den 9:e maj)

Här presenteras startfältet med resultat i startordning. De fetmarkerade bidragen med beige bakgrundsfärg kvalade vidare till finalen medan övriga låtar åkte ut.