Felix bevakar Melodifestivalen 2011
Under Melodifestivalen 2011 hade ESC-Panelens skribent Felix möjligheten att åka runt med MF-tåget runt om i Sverige och rapportera på plats. Här följer hans inlägg om tävlingen.
OBS! Alla inlägg är publicerade enligt senast överst.
En final och efterfest senare
Publicerad 13 mars 2011
Vilket drag det var i Globen under gårdagens final! Och vad roligt att svenska folket och de internationella jurygrupperna var eniga om att Eric Saade skulle få representera oss i Düsseldorf! Har en bra magkänsla för det här.
Efterfesten fylldes snabbt med folk och alla var taggade på att få dansa av sig lite och givetvis få en glimt av Eric som anlände efter ett par timmar med ett enormt press-släp kring sig. Artisterna fick sedan turas om att köra sina bidrag live på scenen och festen fortsatte långt in på småtimmarna. Själv hann jag ta mig hemåt med T-banan och fick se webb-jokervinnaren Jonas Matsson däcka i säte framför mig. Vilken avslutning på årets festkväll!
Finalyran har satt igång!
Publicerad 11 mars 2011
Melodifestivalen har hittat hem! Återigen står Stockholm värd för finalen och Globen fullkomligt kokade under dagens genrep. Det råder total finalyra i huvudstaden och med tanke på vad kvällens genrep hade att bjuda på lär folk inte bli besvikna. Visst saknas här en del favoriter men programmet är sprängfyllt av härliga mellanakter, spännande nya omröstningar och roliga sketcher. Det var som vanligt: man spar det bästa till sist!
Samtliga artister kändes mycket taggade och gav verkligen allt för publiken i det fullsatta Globen. Rickard och Marie startar det hela ståendes på Globens tak för att sedan bli nedfirade på scenen. Den omtalade mellanakten är en hyllning av Peter Stormares karraktär ”The Hurricane” och vad passar bättre än att låta hans tidigare adepter få stå för den? Sjukt snyggt och ett härligt avslut! Givetvis tackas Anna Bergendahl av genom en tolkning av sin fjolårsvinnare ”This Is My Life” i hårdrockstolkning. Ja, det finns med andra ord ingen anledning alls att missa finalen på lördag! Vem som vinner? Publiken skrek ju lite extra mycket när Saade kom in på scenen, men än så länge är nog faktiskt allt möjligt.
Skrällarnas stad och en efterfest senare…
Publicerad 6 mars 2011
Okej… Vem kunde ha anat detta? Alla förhandsfavoriter fick se sig slagna av en man i kaftan och en låt om misshandel. Sara Varga kan jag ändå acceptera, en fin slow-tempo med ett seriöst ämne och kul med mer svenskt i finalen MEN! Och här vill jag poängtera mitt MEN! Vad hände med de moderna poplåtarna? I finalen finns nu mest schlager och lite klubb-musik. Hade varit så grymt att kunna bjuda på lite Loreen eller åtminstone Love Generation! Suck och stön… Känner mig lite besviken helt enkelt. Hasade mig ändå ned till efterfesten och väl där bjöds man ju på en hel del energi som tur va. Varken LG eller Loreen verkade allt för ledsna som tur var. Å andra sidan verkade The Moniker och Sara Varga inte allt för glada heller. Kanske krävs det finalnerver för att få dem att tända till? Nedan kommer lite glimtar från kvällen. Håll till godo så ses vi i Globen, Stockholm och finalen nästa gång!
Norrlands huvudstad bjuder in till festival!
Publicerad 5 mars 2011
Ja, då var man framme i årets näst nordligaste destination: Sundsvall. Även kallad norrlands huvudstad men därom tvista de lärde. Klart är i alla fall att här hålls andra chansen i årets melodifestival. Arenan som står värd är Nordichallen som visade sig vara en enorm hall byggd för bland annat fotboll. I denna enorma arena har man byggt upp scenen och en rad mindre läktare runt om. Det hela påminner om arenan i Kiruna för ett par år sedan… Men nog om det, dags för lite utlåtanden om kombatanterna!
I mina öron kändes de flesta ganska taggade men ändå avslappnade under repet idag. Love generation, Loreen, Jenny Silver och Pernilla Andersson fick nog mest gehör från publiken men de andra är inte långt efter. Ju mer jag ser Loreen desto mer tror och hoppas jag att hon ska lyckas ta sig till final. Sången är klockren och vi behöver ett bidrag av den här kalibern för att bredda det annars så schlagerpoppiga och dansbandstäta startfältet i globen. Love Generation känns bekvämare på scenen men spar ändå lite på krutet jämfört med live senast. Överlag är startfältet i andra chansen mycket bra och det är nästan så man får lite final-känsla över bidragen… Chanslösa i morgon lördag då? Moniker lär inte ta sig till final trots sitt klädbyte och trallande som fäster sig på hjärnan och vägrar släppa taget. Sara Varga tror jag också kommer få svårt i konkurrensen. Låten är vacker men undra om den är stark nog för att kunna nå ända fram bland övriga storfavoriter i sin kvalgrupp?
Till sist vill jag säga att jag är barnsligt förtjust i att bo på artist-hotellet denna gång. Att se Shirley och tjejerna i korridoren, äta frukost brevid Love generation och åka hiss med Linda Pritchard är barnsligt kul! Plötsligt är man är verkligen i händelsernas centrum – hur kul som helst!
Efterfest i Malmö
Publicerad 27 februari 2011
Vilken skräll! Att herr Borg skulle sno åt sig en finalplats mitt framför ögonen på Love Generation kändes snopet. Men kanske blir mixen mer intressant nu. Han gör ju sällskap från Malmö med en superschlager utan dess like så kanske behövs lite rockballad för att väga upp det hela liksom? Kul för Linda ändå… Hon gjorde ett förvirrat framträdande och ännu mer förvirrat segernummer men klarade sig galant och fick hela svenska folkets kärlek ändå. Bara hon kan klara av en sådan sak.
På efterfesten drack självfallet segrarna champagne så det stod härliga till. Hur mycket folk som helst hade samlat upp och det blev snabbt trångt. Skönt att DJn denna gång valde schlagerskivorna framför de där svåra house/technovarianterna. Dessvärre har jag inte känt mig så bra under vistelsen och fick gå hem tidigt men hann ändå med att minga runt och knäppa lite kort. Håll tillgodo så hörs vi när jag återigen styr kosan norrut!
Tillbaka i Malmö!
Publicerad 25 februari 2011
Ett år sedan sist och nu är jag här igen. Malmö Arena kändes lika fräsch och spännande då som nu. Tycker personligen att det förmodligen är den bästa arenan i Sverige just nu. Malmö har förutom en mycket bra arena också rykte om sig att skicka vidare en melodifestival-vinnare från sina delfinaler. Så, hur pass stor potential har morgondagens kombatanter?
Melody Club inleder med sin Hunter som på många vis levererar samma klass som tidigare hits från gruppen. Tyvärr känns det under repet som att man håller igen sångmässigt och det lyfter inte till fullo. Egentligen svårt att sätta fingret på det men de har ju uttryckt att de är ovana vid kameror och föredrar livepublik så kanske är det där skon klämmer.
Webbjokern Julia Alvgard leverar ett snyggt nummer och klockren sång. Känns som ett bidrag som inte alls drunknar på samma sätt i konkurrensen som Jonas Matsson gjorde i sin delfinal. Kanske blir det andra chansen?
Även om jag inte gillar dansaband direkt ser jag ändå tjusningen i Lasse Stefanz bidrag. Det är lite småcharmigt och de är rutinerade som få. Kan bli farligt!
Mina förväntningar var stora på Linda Pritchard och därför blev min besvikelse också stor. För att vara en låt av Fredrik Kempe känns det här ovanligt platt och tråkigt. Linda känns också lite obekväm på scenen på något sätt.
Bidraget Run med Anders Fernette vill mycket men jag vet inte riktigt vad man lyckas med. Anders rör sig stelt på scenen och klarar inte riktigt av de höga tonerna. Känns rörigt och publiken i Malmö Arena verkade också tveksamma.
Veteranen Linda Bengtzing visar vart skåpet ska stå med sitt klassiska schlager-bidrag á la Bengtzing. Fart och fläkt och energi rakt igenom. Man blir glad och går igång. Måste gå vidare alla gånger!
Nicke Borg ägnade jag inte mycket energi åt. Han tappade snabbt min uppmärksamhet och låten känns mest som utfyllnad och inkvalad än ett riktigt bidrag.
Även tjejerna i Love Generation hade väckt stora förväntningar hos mig. Till en börjar känns låten inte klockren men numret är snyggt och det växer allt eftersom. Kanske känns det lite väl monotont sångmässigt ibland men jag tror ändå det här kommer gå långt.
Festen drar vidare
Publicerad 20 februari 2011
Man kan snabbt sammanfatta helgens delfinal med att förhandsfavoriten Saade verkligen höll måttet och att svenska folket aldrig slutar att förvåna! Superbra låtar fick se sig slagna av ett gäng elvis-smurfar. Det kändes som en liten besvikelse… Stämningen på plats var dock bättre än någonsin och det öronbedövande ljud som uppstod när Mr Popular gick upp på scenen går inte att beskriva.
Efter att ha sett Saade utklassa allt motstånd för att sedan få sällskap av The Playtones till Globen drog samtliga deltagare och personal till Frimurarhotellet för lite sedvanlig efterfest. Även här var stämningen aningen skönare… I vilket fall var musiken bättre! tyvärr har jag inga skandaler att rapportera om, men programledaren Rickard Olsson tog sig en svängom med en av Eric Saades dansare. han är en riktig dans och showman den där Rickard.
Rapport från Linköping
Publicerad 18 februari 2011
Kul att återigen vara på plats där det händer just nu – denna gång i Linköping! Senast jag var här i schlagersammanhang var delfinalen 2005 då BWO gjorde debut i festivalen och jag måste erkänna att jag var fast redan från början. Av kvällens debutanter är det ingen som imponerar fullt lika mycket men det finns en del bra ändå.
Dagens rep gick bra och det känns som att man börjar bli varm i kläderna. Det är färre misstag, fler träffsäkra skämt och tightare övergångar. Men, det är trots allt musiken som står i fokus och här hittar vi varken de stora hitsen som första veckan eller de riktiga bottennappen från andra…
Linda Sundblad är först ut och leverar catchy pop som kanske drunknar bland övriga bidrag under kvällen… Hon är bra, undra om hon levererar bättre på lördag?
Om man är svag för ballader tror jag absolut man fastnar för Simon Forsberg som har en extremt välskriven och vacker schlagerballad som i alla fall får mig berörd. Han sjunger bättre än väntat, och vem kan motstå hans stora fina ögon?! 😉
Forna A-teensmedlemmen Sara Lumholdts nummer känns lite rörigt men kan nog fungera… Det märks dock att här spelar den förinspelade kören en stor roll vilket kan göra mig besviken… Hur sjunger hon egentligen? Det hela förstärks så mycket att jag inte är säker…
The Playtones gör ett nummer som känns okej och med lite eld och amerikanska skyltar men vet inte om detta har en chans egentligen. Andra chansen? Nej det känns bara anonymt på nåt sätt.
Shirley och hennes änglar gör något slags Beyoncé-inspirerat nummer som känns fräscht ändå. Kanske saknar låten ett snyggt stick och en höjning men är en sjukt bra schlager egentligen och får mig att gå igång ordentligt.
Kvällens bästa låt står Sebastian för. Han har själv skrivit den och även om numret känns lite småstelt kan man inte sitta till när man hör denna P3-radiopopiga dänga. Snälla – final?!
Säger som Charlotte: känns som fel forum… Sara Varga sjunger om misshandel och det kanske är viktigt att ha lite djupare texter med men det är ändå inte den här typen av grejer man vill ha i ett underhållningsprogram. Eller? Sara är mycket fin på scenen och gör intryck, men… nej tyvärr…
Så, sist ur är storfavoriten, förhandstippade hunken Eric Saade himself! Det dyra numret som lär ha kostat 200 000 kronor lyckas inte imponera på samma sätt som Danny för ett par veckor sedan. Hela glaskrosset blir otorligt konstigt live men kanske snyggt på TV… Ja, det här går alla gånger till final men Eric borde kunna bättre. Låten är en blek kopia av fjolårets succé!
Over and out från ett svinkallt Linköping!
Sammanfattning GBG
Publicerad 13 februari 2011
Helgen är över och vi har två finalister till. Brolle gjorde sig mycket väl förtjänt av sin plats och även om jag inte tycker Sannas bidrag är klockrent får hon väl gå vidare på sin scennärvaro och meritlista. Att Loreen fick en andra chans var nog ändå det roligaste under kvällen. Att svenska folket förstod potentialen gjorde mig nog nästan lika lycklig som Loreen! Stackars Walz föll nog på sin krassa sång tyvärr… Synd på en bra låt som sagt.
Programmet denna vecka var verkligen slipat och kändes roligare och tightare. Stämningen var enormt bra och arenan var fullsatt till sista plats! Den goda stämningen fortsatte på efterfesten där Brolle fullkomligt duschade ner hela presskåren med champagne! Sanna hade det lite svårare med att få av korken och inte ens Tomas G:son lyckades. Det blev inget sprutande för hennes del, men det går väl ihop med den präktiga imagen kan jag tänka mig.
Helgen i Göteborg var på många sätt roligare än förra veckan och vi kan bara hoppas det fortsätter i samma riktning! Det här kan mycket väl bli den bästa festivalen på många många år!
Del 2 – Göteborg!
Publicerad 11 februari 2011
Okej… Kort sammanfattning av dagen. Trafikkaos, fint hotellrum, bra rep.
Programmet har slipats vesäntligt sedan förra veckan och man skojar friskt med förra veckans tabbe i omröstningen. Kul! Låtarna håller aningen sämre kvalité. Babsan är extremt kul och Brolle visar verkligen vart skåpet ska stå genom att äga scenen! Sämre går det för Walz som sjunger falskt och känns ovan. Bettan är proffsig som få men med en medioker låt – synd! Även Sanna har en medioker låt och ett statiskt framträdande… Ja, krävs nog en titt till helt enkelt! Min favorit Loreen var fantastisk men undrar om detta kommer räcka till vidare avancemang? Vore så kul! Men låten kommer alltid finnas med i mitt hjärta – så mycket känslor som den skapar! Nu väntar utgång med schlagermusik tillsammans med kollegorna. Hej Göteborg!
En över – fem kvar…
Publicerad 6 februari 2011
Första deltävlingen är över och vi står med de två första finalisterna. Att Dannys supernummer skulle gå vidare tvekade jag aldrig på. Men att Swingfly gick vidare förvånade självklart stort! Låten är bra men borde enligt mig bara hamna i andra chansen. Många i arenan verkade också irriterade på att förhandsfavoriten Jenny Silver inte fick gå direkt till Globen.
Det var med stor lättnad jag såg att artister och programledare verkade skärpa till sig och leverera över förväntan. Sista genrepet lämnade ju som sagt mycket att önska men nu satt allt som en smäck – vilka fullblodsproffs! Trots detta kunde inte en av mina absoluta favoriter, Dilba, övertyga tittarna och hon fick se sig slagen av samtliga bidrag. Det är bra synd då låten är både modern och en garanterad danshit.
Årets festival lovar gott på bidragssidan men programmässigt finns än så länge bara några få russin. Inledningen kändes inte fullt så inspirerande och hela den här grejen med Harry Cane-makeover skulle kunna ha skötts snyggare och med mer humor. Artistpresentationerna å andra sidan känns enligt mig både roliga och nyskapande. Publiken i arenan skrattade också gott åt dessa. På tal om publiken så tycker både jag och mina kollegor att det var ovanligt tomt i arenan. Repetitionerna var inte ens halvfulla och när sändningen satte igång fanns många tomma platser på såväl parkett som läktare. Stämningen var dock en hel annan när det väl gällde och arenan kokade av förväntning och schlageryra!
Dessvärre blev det inte någon efterfest med artisterna för min del men inte långt därifrån. Luleå bjöd dock inte nåt vidare schlagrigt uteliv men det var ändå kul att få tillfälle att mingla och smälta intrycken. Dåliga uppkopplingmöjligheter gjorde det svårt för mig att avlägga rapport efter sändning men hoppas på att det blir bättre framöver. Första delfinalen har gått av stapeln och nu väntar fem veckor till innan vi har en vinnare! Nu ska jag njuta av Try again och fira att schlagern är här med en trevlig middag på Berns. Vi ses!
Illavarslande…
Publicerad 5 februari 2011
Okej dagens rep gav mycket att önska. Många artister verkade helt förvirrade och inte alls fokuserade på vare sig kameror eller publik. Jag vill hoppas på att allt sitter ikväll för annars kan jag mycket väl få säga hej då till några favoriter. Bäst på repet var nog ändå Danny. Tidigare utnämnda danskungar som Eric Saade och Måns Z kan slänga sig i väggen – Det här numret är bland det snyggaste och mest välkoeograferade som gjorts! Hoppas kunna ge rapport från arenan senare ikväll.
Stay tuned!
På plats i Luleå…
Publicerad 5 februari 2011
Efter lite strul med först ett överfullt plan som sedan blev försenat pga avisnings-problem och sedan helt inställt pga sprickor i fönstret i cockpit landade jag i ett kallt men friskt Luleå. Aningen försenade anlände vi alltså till arenan under vad jag förstod som kamerarep med pressen närvarande. Fick dock nöja mej med att lyssna och invänta kvällens repetition inför publik.
I en halvtom arena tog Rickard Olsson och Marie Serneholt sina första stapplande steg som programledare, i alla fall i repetitionsform. Scenen som det snackats så mycket om är stor, men känns inte så enorm som den beskrivits… Däremot väldigt snygg och stämningsfull i de flesta nummer! Stämningen i själva arenan var väl i ärlighetens namn inte direkt på topp och hela repet genomsyrades av just bristande energi och det faktum att alla var inställda på att just repa. Marie och Rickard pratade i munnen på varandra men verkade annars fungera bra ihop. Årest festival ser ut att börja med en överlämning från tidigare fanbärare… Mer än så säger jag inte annat än att inledningsnumret kunde ha slipats på lite till.
Så över till bidragen. Det är stor skillnad att höra ett bidrag och sedan se slutprodukten på scenen. Här har många hjälp av den förinspelade kören som höjer många bidrag till en snäppet bättre nivå. Många sångare får lite hjälp på traven och visst, det låter och ser snyggare ut än på länge… Frågan är vad som händer om man sedan skickas till Eurovision? Några korta ord om de tävlande:
Dilba levererar en extremt modern och snygg upptempolåt men ser inte ut att nå ut till fullo. Kanske innfinner sig den rätta energin i direktsändning? Aningen stillastående tycker jag nog också att hon är…
Swingfly känns lite smårörig på scenen och jag vet inte vad som var tanken med numret. Men det är en kul låt som många yngre lätt kan gå igång på.
Jenny Silver levererar den mest underbara Abba-pastish och jag kan inte annat än älska hela numret som innehåller det mesta man önskar i schlagerväg. Förhandstippad och med tanke på att den sömniga publiken plötsligt gick igång så pekar det väl på succé.
Jonas Mattson börjar i publiken för att sedan sakta ta sig upp på scenen. En låt som känns lite udda i sammanhanget men Jonas verkar lugn och samlad även om han ser förvirrad ut emellanåt.
Bandet Le Kid serverar oss engelskt konfekt och muffins i färglada kläder och välkammade frisyrer. Ett kul gäng med en låt jag inte riktigt förstår mig på. Luleåborna verkade också frågande.
Rasmus Viberg studsar runt på scenen som en liten Karlsson på taket men sjunger otroligt bra och är skönt kaxig i sitt framträdande.
Pernilla Andresson förvandlar scenen till en mysig salong med kristallkronor och röd persisk matta. Kanske inte den miljö man förknippar med singer-songwriter men det här är verkligen ingen vanlig sådan låt heller. Pernilla är grym och kan nog få många röster på lördag.
Sist ut är Danny som serverar en club-låt utan dess like! Har varit mycket tjat om hans tjatiga refräng men på scenen fungerar det ändå otroligt bra. Snygg koeografi och bra sång levererar han också! Bättre för varje lyssning!
Så… Resten då? Ja, vi får se Nanne i ny tappning, utrikesministern i sin beryktade rått-kavaj och Stormare i rollen som Världs-producent. Det mesta visste vi ju redan, men resultatet av artistpresentationerna känns riktigt lyktat! Hela processen med röstningen känns däremot rörigare än någonsin. Ja, återstår att se hur det löser sig tills imorgon. Överlag ett helt okej första program med ny snygg grafik och fräscha bidrag. Konceptet som sådant skulle kanske också behövt en aningen större makeover. Men där kanske steget blev för stort?
Let the show begin!
Publicerad 3 februari 2011
Då var det dags igen… Schlagersäsongen sätter igång och plötsligt drabbas hela Sverige av kollektiv schlagerfeber. På tv, i radio, på webben, i affärena… Ingen kan ungå att påverkas av Sveriges största tv-program – och visst är det härligt?
I år har jag förmånen att kunna delta mer effektivt än någonsin. Kommer finnas på plats under samtliga stopp och försöka att ge avrapportering från såväl genrep, sändning som efterfester. Givetvis en dröm för en schlagernörd som jag, kan bara hoppas att kunna förmedla känslan på bästa möjliga sätt.
I morgon går flyget till Luleå och jag vet att vi kan se fram emot en mycket stark start på vad som kan komma att bli den bästa festivalen på mycket länge.
Er hängivna
Felix
