MELODIFESTIVALEN på 1970-talet. På denna sida hittar du fakta om de Melodifestivaler som Sverige arrangerade som Eurovision-uttagningar mellan åren 1970 och 1979. Skrolla i artikeln eller tryck på någon av länkarna för att hamna på det årtal som du vill läsa mer om.

• Melodifestivalen 1970 »
• Melodifestivalen 1971 »
• Melodifestivalen 1972 »
• Melodifestivalen 1973 »
• Melodifestivalen 1974 »
• Melodifestivalen 1975 »
• Melodifestivalen 1976 »
• Melodifestivalen 1977 »
• Melodifestivalen 1978 »
• Melodifestivalen 1979 »

Melodifestivalen 1970

Inför Eurovision Song Contest 1970 valde Sveriges Radio-TV att inte anordna någon svensk uttagning då man inte ville tävla det året. Anledningen till att Sverige inte deltog var i protest mot att fyra länder hade kunnat dela på segern i Eurovision-finalen 1969. Därför bojkottade både Sverige, Finland och Norge finalen det året. EBU hörsammade ländernas protest och införde en s.k. skiljeregel som i framtiden skulle omöjliggöra att något liknande inträffade igen.

Sveriges Radio-TV sände heller finalen 1970 men var tillbaka igen i tävlan året därpå.

Hylands Hörna med svensk schlagerfinal var den 12:e Eurovision-uttagningen som Sveriges Radio-TV anordnade för att utse Sveriges artist och tävlingsbidrag, i det här fallet till ESC 1971. Programmet hade ett annat namn den här gången då det anordnades i samband med det vid den tiden populära underhållningsprogrammet Hylands Hörna under ledning av Lennart Hyland och dirigent Claes Rosendahl. Sändningarna pågick mellan den 23:e januari och 27:e februari 1971.

Uttagningens vinnarmelodi, ”Vita vidder”, placerade sig på 6:e plats (av 18 tävlande) i Eurovision 1971.

Tävlingsupplägg

Sverige hade avstått tävlan i Eurovision 1970 men ville delta igen 1971. Uttagningen som anordnades blev för första gången på nästan tio år utökad från bara finalkväll till en uttagning med kvalprogram. Under fem lördagar fick de tre inbjudna artisterna Sylvia Vrethammar, Tommy Körberg och musikgruppen Family Four uppträda med varsitt bidrag och därefter fick poströster avgöra vilka bidrag som skulle kvala vidare till finalen. Varje program korade en vinnarlåt, i det här fallet hade publiken Family Fours låtar på samtliga fem förstaplatser.

När alla kvalprogram var avgjorda hölls en final med de framröstade bidragen där en femmannajury röstade fram en vinnarmelodi som fick representera Sverige i Eurovisionen. Juryns poäng var utformade att varje person gav 5 poäng till sin favoritlåt och därefter (i nedåtgående skala) 4, 3, 2 och 1 poäng. I några fall förekom dock dubbla trepoängare eller dubbla tvåpoängare.

Det ska tilläggas här att deltävlingsupplägget bara var tillfälligt och skulle skrotas redan året därpå. Först 31 år senare återkom det igen (men på ett annat sätt) i uttagningen.

Bidragen i heaten

Family Four tävlade med bidragen ”Heja mamma”, ”Tjänare kärlek”, ”Min sång”, ”En sång om världen” och”Vita vidder”.

Sylvia Vrethammar tävlade med bidragen ”Visst lever kärleken”, ”Tänk dig en sån dag”, ”Leka kurragömma”, ”Jag blir lycklig var gång jag ser dig” och ”Här är jag”.

Tommy Körberg tävlade med bidragen ”Resan hem”, ”En kärlek som ej fanns”, ”Låt oss fly till en ny morgondag”, ”Blommor och grönt” och ”Var är du nu”.

Startfältet i finalen

De tävlande presenteras i startnummerordning. Samtliga låtar framfördes av Family Four.

Musikfestival -72 var den 13:e Eurovision-uttagningen som Sveriges Radio-TV anordnade för att utse Sveriges artist och tävlingsbidrag, i det här fallet till ESC 1972. Finalen hölls på den 12:e februari på Cirkus i Stockholm med Gunilla Marcus som programledare.

Det här är det senaste året som Sveriges Eurovision-uttagning hade ett annat namn än Melodifestival/Melodifestivalen.

Tävlingsupplägg

Deltävlingsupplägget som hade använts året innan togs bort och ersattes med en finalkväll. Inför den bjöd SR-TV in tio artister och därefter fick vem som helst skicka in tävlingsbidrag varpå artisterna själva fick bestämma både vilken melodi de ville framföra och vilken dirigent och eventuella körsångare som de ville ha med sig på scenen, i det här fallet växlades dirigentrollen mellan Arthur Greenslade, Lars Bagge, Lars Samuelson, Marcus Österdahl, Mats Olsson och Monica Dominique.

I startfältet märktes flera kända namn, inte minst Cornelis Vreeswijk, men även Family Four och Sylvia Vrethammar, vilka bägge deltagit året innan. Dessutom fanns unga Björn Skifs och Tomas Ledin med, som även om det inte gick hela vägen det här året skulle ha stora framgångar senare i Melodifestivalhistorien. Det kan även noteras att Tommy Körberg deltog igen, men denna gång som låtskrivare samt att Stikkan Anderson, Benny Andersson och Björn Ulvaeus hade med en låt på upphovet (de skulle ju komma att tävla igen både 1973 och 1974 med stora framgångar).

Resultatet

Resultatet i finalen avgjordes av en större expertjury. Samma system hade använts året innan, men skillnaden var att juryn hade utökats från fem till 11 personer. Varje juryperson delade ut 5 poäng till sin favoritlåt, 3 poäng till sin tvåa och 1 poäng till sin trea. Vinnaren blev låten med högst totalpoäng, i det här fallet för andra året på raken Family Four som vann med låten ”Härliga sommardag”. I Eurovision hamnade låten på 13:e plats av 18 länder med 75 poäng.

Startfältet

De tävlande presenteras i startnummerordning.

Melodifestival 1973 var den 14:e Eurovision-uttagningen som Sveriges Radio-TV anordnade för att utse Sveriges artist och tävlingsbidrag, i det här fallet till Eurovision 1973. Finalen ägde denna gång rum i TV-huset i Stockholm den 10:e februari med Alicia Lundberg som programledare.

Från det här året bytte programmet tillbaka till Melodifestival och har behållit det alla år sedan dess, även om den först 28 år senare skulle få -en tillagt som ändelse i namnet.

Tävlingsupplägg

Den här gången bjöd SR-TV in låtskrivare som själva fick skapa sitt eget bidrag och välja ut en artist (om de inte ville framföra bidraget själv i finalen). Varje team fick också välja ut sin egen dirigent och körsångare, när det gällde den senare fanns en SVT-kör att tillgå för den som önskade det.

I startfältet fanns flera stjärnor med, inte minst Lars Berghagen och Lill-Babs som tävlade med varsin låt. Även Ann-Louise Hanson var tillbaka, denna gång med Glenmarks, och så även Claes-Göran Hederström. Dessutom får man inte glömma att det som sedan kom att bli gruppen ABBA, en av Sverige största framgångssagor någonsin, tävlade – utan att vinna!

Precis som året innan fick artisterna själva utse sina respektive dirigenter, som under kvällen växlade mellan Bengt-Arne Wallin, Lars Samuelson, Mats Olsson, Monica Dominique och Peter Totth.

Omröstningen i programmet

När alla bidrag hade framförts fick en expertjury på elva personer i olika åldrar och med olika musikaliska bakgrunder avgöra vilken av melodierna som skulle vinna. Respektive juryperson delade ut poäng till tre favoritbidrag i de fasta poängvalörerna 5, 3 och 1.

När alla poäng hade delats ut var det gruppen Malta (som utgjordes av Claes af Geijerstam och Göran Fristorp) med låten ”Sommaren som aldrig säger nej” som vann. I Sverige framfördes låten på svenska men då EBU tillfälligt hade tagit bort språkregeln i Eurovision fick bidraget framföras på andra språk i tävlingen. Till Eurovision framförde gruppen låten på engelska med nya titeln ”Your Summer”. Det ska också nämnas att i Eurovision fick gruppen tillfälligt byta artistnamn från Malta till Nova, detta för att inte förväxlas med landet med samma namn (trots att det landet inte ens deltog i tävlingen 1973). Resultatmässigt i ESC hamnade gruppen på 5:e av 17 plats med 94 poäng.

Startfältet

De tävlande presenteras i startnummerordning.

Melodifestival 1974 var den 15:e Eurovision-uttagningen som Sveriges Radio-TV anordnade för att utse Sveriges artist och tävlingsbidrag, i det här fallet till ESC 1974.

Tävlingsupplägg

SR-TV valde för andra året i följd att bjuda in låtskrivare till programmet som själva fick skapa sitt eget bidrag samt hitta en artist som skulle framföra låten (om denne inte ville framföra sitt eget bidrag). Den här gången fick artisterna inte själva bestämma vem skulle dirigera låten utan Lars Samuelsson var kapellmästare även om det förekom andra dirigenter i programmet, i det här fallet Mats Olsson, Sven-Olof Walldoff, Lars Bagge och Bengt-Arne Wallin.

Startfältet som valts ut bestod även detta år av en rad veteraner, inte minst Glenmarks, Lasse Berghagen, Göran Fristorp (som fick sjunga två låtar), Östen Warnerbring (som gjorde sitt sjunde och sista framträdande som tävlande artist) och vinnaren ABBA. Att ABBA vann kan ha varit ett lyckokast med tanke på att de sedan vann Eurovisionen under våren. Det var också ett av startskotten för deras kommande karriär.

Omröstningen

Efter att de tio bidragen hade framförts fick elva jurydistrikt runt om i Sverige poängsätta bidragen. Respektive jury utgjordes av 15 personer, varav en hälft skulle arbeta med musik och en hälft vara allmänhet, där varje juryperson fick dela ut 3, 2 och 1 poäng till tre favoritbidrag. Juryn fördelade sedan ut klumpsummorna som hade blivit till tävlingsbidragen. Det här betydde att ett bidrag kunde få som mest 45 poäng från en jury, vilket aldrig uppnåddes (även om vinnarmelodin fick 41 av 45 poäng från en jurygrupp).

Vinnaren blev melodin som fått högst totalpoäng efter omröstningen, vilket som tidigare nämnt blev gruppen ABBA med ”Waterloo”. I den svenska uttagningen framfördes bidraget på svenska, men i och med att det inte fanns någon språkregel i Eurovision valde man att översätta låten till engelska när ABBA tävlade med bidraget i Brighton den 6:e april, där det sedan blev vinst igen. Det här var Sveriges första Eurovision-vinst någonsin sedan debuten 1958.

Startfältet

De tävlande presenteras i startnummerordning.

Melodifestival 1975 var den 16:e Eurovision-uttagningen som Sveriges Radio-TV anordnade för att utse Sveriges artist och tävlingsbidrag, i det här fallet till ESC 1975. För första gången sedan Sverige började tävla i Eurovisionen avgjordes inte uttagningen i huvudstaden utan i Göteborg, i det här fallet i en TV-studio i SVT-huset den 15:e februari 1975. Programledare för uttagningen var Karin Falck, som även var programledare för Eurovisionen samma år.

Tävlingsupplägg

Under senvintern 1975 skulle Sverige stå värd för Eurovision Song Contest och för att välja ut sitt bidrag på hemmaplan hölls en mindre nationell final där tio bidrag tävlade. För tredje året i rad bjöd SR-TV in tio låtskrivare till finalen som själva fick skapa sitt bidrag och därefter utse en artist samt dirigent och körsångare. På låtskrivarsidan hittades namn som ABBA-låtskrivarna Benny Andersson och Björn Ulvaeus samt Lasse Berghagen, vilka hade kommit på första och andra plats året innan.

Varje artist fick själv bestämma sin dirigent, i det här fallet växlade rollen mellan Alain Leroux, Bengt Palmers, Bruno Glenmark, Lars Samuelson, Leif Strand, Sven-Olof Walldoff.

Omröstningen

Finalens omröstning bestod av elva jurydistrikt som fick poängsätta bidragen. Varje jury hade elva medlemmar, där var och en fick spendera som mest fem poäng till bidragen. Juryn delade sedan ut sin totalpoäng till varje bidrag, vars siffror kunde variera kraftigt, men det slutade i alla fall med att Lasse Berghagen med låten ”Jennie, Jennie” vann och fick därför representera Sverige på hemmaplan i Eurovision i Stockholm. Även denna gång översattes det svenska ESC-bidraget till engelska, vilket var möjligt då EBU inte hade någon språkregel aktiverad i Eurovisionen.

Resultatmässigt i ESC hamnade ”Jennie Jennie” på 8:e plats (av 19 länder) med 72 poäng.

Startfältet

De tävlande presenteras i startnummerordning.

Melodifestivalen 1976

Inför Eurovision Song Contest 1976 valde Sveriges Radio-TV att inte skicka något tävlingsbidrag från Sverige. Detta berodde främst på ekonomiska orsaker då värdskapet 1975 hade tagit på bolagets ekonomi. EBU har efter detta år infört en deltagaravgift för alla länder så att inte en värdnation ska behöva stå för hela kostnaden av arrangemanget.

Det här är också till dags dato den senaste gången som Sverige har valt att aktivt inte delta i Eurovision. Och även om Sverige inte deltog sände man finalen även om det bara var en radiosändning med Ursula Richter som kommentator.

Melodifestival 1977 var den 17:e Eurovision-uttagningen som Sveriges Radio-TV anordnade för att utse Sveriges artist och tävlingsbidrag, i det här fallet till ESC 1977. Det här var också den första uttagningsfinalen som programleddes av Ulf Elfving som även skulle återkomma i samma roll både finalerna 1978 och 1979.

Tävlingsupplägg

Efter avhoppet 1976 var Sverige tillbaka igen i tävlan 1977. SR-TV hade också valt att göra om delar av uttagningen, bland annat då man för första gången på länge öppnade tävlingen för allmänheten att skicka in tävlingsbidrag. Enda kravet var att man skulle vara svensk medborgare för att få skicka in bidrag. En jury lyssnade sedan igenom startfältet och utsåg tio melodier till finalen.

Bland låtskrivarna kan en person uppmärksammas lite extra, nämligen Tomas Ledin då han lyckades få med inte mindre än tre bidrag, varav ett av dem framförde han själv. En annan artist som kom med var Eric Öst som vid sin medverkan var 71 år, vilket då var den dittills äldsta artisten någonsin i Melodifestivalen.

Artisterna som framförde de tio tävlingsbidragen fick själva välja dirigent till sitt nummer. I det här fallet valdes Anders Berglund, Anders Henriksson, Bruno Glenmark, Kenneth Staag, Lars Beijbom, Lars Samuelsson och Leif Carlquist ut.

Så avgjordes finalen

Själva finalsändningen hölls på Cirkus i Stockholm den 26:e februari. När alla melodier hade framförts var det dags för röstning som skedde genom poängutdelning från elva distrikt. Nytt för året var att varje distrikt skulle bestå av elva personer där minst halva juryn skulle representeras av personer under 25 år. Varje jury delade denna gång ut poäng i fasta summor som var (från högst till lägst) 12, 10, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2 och 1 poäng, vilket också gjorde att inget bidrag blev utan poäng.

Vinsten gick till gruppen Forbes med låten ”Beatles”, som i Eurovisionen fick framföra sitt bidrag på svenska då EBU hade valt att återaktivera den tidigare språkregeln igen (som gjorde att man bara fick sjunga på sitt lands officiella språk). Resultatmässigt blev det dock ett fiasko då låten kom på sistaplats (av 18 länder) med bara 2 poäng. I den svenska uttagningsfinalen vann gruppen däremot överlägset resterande startfält.

Startfältet

De tävlande presenteras i startnummerordning.

Melodifestival 1978 var den 18:e Eurovision-uttagningen som Sveriges Radio-TV anordnade för att utse Sveriges artist och tävlingsbidrag, i det här fallet till ESC 1978. För andra året i rad var Ulf Elfving programledare för uttagningen.

Tävlingsupplägg

Sveriges Radio-TV stängde möjligheten för allmänheten att skicka in bidrag och istället bjöds ett 50-tal låtskrivare in internt som fick ta fram varsin låt. Sedan gavs dessa låtar till en jury som sålla bland materialet och välja ut 10 bidrag som de ansåg var bäst. De tävlande artisterna fick sedan själva utse en dirigent, även om Anders Berglund utsågs till kapellmästare. Utöver honom var Anders Henriksson, Bengt Palmers, Lars Samuelson, Rune Öfwerman och Wlodek Gulgowski dirigenter till olika tävlingsbidrag.

Själva finalen sändes den 11:e februari men istället för att den direktsändes valde SR-TV att banda finalen samma eftermiddag. Efter att alla melodier hade framförts fick elva jurydistrikt med tio personer i varje jury rösta fram en vinnarlåt. Juryn delade även det här året ut sina poäng i fasta summor som var (från högst till lägst) 12, 10, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2 och 1 poäng. Inget bidrag kunde därför sluta poänglöst.

Skiljeomröstning fick avgöra slutresultatet

För andra gången någonsin hamnade två bidrag på delad förstaplats när alla poäng hade delats ut. I det här fallet var det melodierna ”Miss Decibel” med Kikki Danielsson, Lasse Holm & Wizex och ”Det blir alltid värre framåt natten” med Björn Skifs som därmed fick genomgå en skiljeomröstning för att kunna kora en vinnare.

Den andra omgången bestod i att varje jury fick rösta på antingen den ena eller den andra melodin utifrån majoritetsval i jurygruppen. Eftersom varje jury hade ett jämnt antal medlemmar hade juryns ordförande utslagsrösten. Det hade däremot inte kunnat sluta oavgjort igen då det var ett ojämnt antal jurygrupper, med som närmast 6-5 till vinnarlåten. Så pass nära blev det inte när jurygrupperna valde att rösta fram Björn Skifs och hans ”Det blir alltid värre framåt natten” som vinnare med resultatet 8 mot 3 röster.

I Eurovisionen slutade låten på 14:e plats (av 20 länder) med 26 poäng.

Startfältet

De tävlande presenteras i startnummerordning.

Melodifestival 1979 var den 19:e Eurovision-uttagningen som Sveriges Radio-TV anordnade för att utse Sveriges artist och tävlingsbidrag, i det här fallet till ESC 1979. För tredje och senaste gången i följd var Ulf Elfving programledare för uttagningsfinalen.

Finalen hölls på Cirkus i Stockholm den 17:e februari 1979, men precis som året innan bandades allt samma eftermiddag. Sändningen gjorde en kort paus för nyheter.

Tävlingsupplägg

Allmänheten kunde den här gången skicka in tävlingsbidrag till Melodifestivalen varpå en urvalsjury fick välja ut tio melodier till ett finalstartfält. Därefter valdes artister ut och några av de som tävlade var Magnus Uggla, Eva Dahlgren, Tomas Ledin, Ted Gärdestad och duon Adolphson & Falk (Tomas Adolphson & Anders Falk) som här hade duonamnet Tomas & Anders, som samtliga hade karriärer eller som fick uppmärksamhet för sina musikkarriärer under de många kommande åren. Här kan också nämnas att Tomas Ledin tävlade för tredje året i följd.

Artisterna fick själva bestämma sina dirigenter och valen föll på Anders Berglund, Anders Eljas, Anders Henriksson, Bengt Palmers, Bruno Glenmark, Lars Samuelson, Mats Olsson och Wlodek Gulgowski.

Resultat

När alla melodier hade framförts fick elva jurydistrikt med tio personer i varje jury rösta fram en vinnare. I den avgörande stunden fick varje jury dela ut fasta poäng till bidragen i valörerna (från högst till lägst) 12, 10, 8, 7, 6, 5, 4,3 2 och 1 poäng. Därmed kunde inget bidrag sluta poänglöst.

Vinnare blev Ted Gärdestad med låten ”Satellit” som fick representera Sverige i Eurovision Song Contest 1979. Där placerade sig bidraget först på 17:e plats (av 19 länder) med 8 poäng.

Startfältet

De tävlande presenteras i startnummerordning.