Tio händelser under Eurovisions 2010-tal (del 8)


Publicerad:


Skribent:

ESC-Panelen


Publicerad

VI SAMMANFATTAR. Innan vi börjar grotta ned oss mer i 2020-talets kommande bravader tar vår Schlagermagister Adrian er tillbaka till det Eurovision-decennium som just har passerat med tio speciellt utvalda händelser. Denna gång om handlar det om mutor, misstag och andra röstskandaler!

 

Röstningen i Eurovision har alltid varit föremål för skandaler och konspirationsteorier, men sedan de professionella jurygruppernas återkomst i tävlingen så har dem fått rampljuset på sig. I takt med att jurygruppernas makt ökat, har fler oegentligheter har uppdagas. Men även om jurygrupperna varit i fokus under 10-talet, har även korruption och fiffel i telefonröstningen skapat skandalrubriker. Kort sagt, detta decennium har varit fullt med röstningskaos både innan, under och efter sändningen.

 

Mutor och fiffel?

Mutor och fiffel har länge varit en intrikat men kanske något nedtonad del av Eurovision. I en intervju med f.d. EBU-chefen Svante Stockselius 2013, så kunde han för Aftonbladet berätta om hur jurymedlemmar förr kunde ila igenom korridorerna under sändning för att kohandla om 12:or. Detta var ju såklart inget som stöddes av EBU, men eftersom det nästan alltid var omöjligt att knyta verksamheten till enskilda personer så kunde man inte påbörja någon utredning eller införa sanktioner. Det var helt enkelt en del av tävlingen.

Emellertid har ju tävlingen förändrats i snabb takt under de senaste åren, och inte minst har jurygruppernas betydelse skiftat enormt. Under större delen av 00-talet hade de i princip inget reellt inflytande, utan istället var det tv-tittarna som hade det avgörande inflytandet. Vissa länder lär dock ha satt det i system att söka kontrollera även tv-tittarnas röster. Azerbajdzjan var exempelvis ett av de mest notoriska länderna ur detta perspektiv, och har dessvärre stått för flertalet av de röstningsskandaler som uppdagats i tävlingen. Redan 2009 hamnade de i blickfånget då det azeriska tv-bolaget avsiktligt tagit bort Armeniens telefonnummer från sin sändning, i ett försök att förhindra att Armenien skulle få några röster ifrån Azerbajdzjan. Länderna ligger tekniskt sett i krig sedan 80-talet, över ett antal omtvistade territorier, och därför var just stöd till Armenien en väldigt känslig fråga i Azerbajdzjan. Detta hindrade dock inte Armenien från att faktiskt ändå få ett antal telefonröster i Azerbajdzjan, vilket ledde till att azerisk polis genomförde en razzia hos ett 40-tal personer i landet som misstänktes ha röstat på Armenien. Officiellt motiverade man insatsen med att man ville neutralisera potentiella hot mot nationens säkerhet, men i praktiken handlade det om att inte tappa masken gentemot ärkerivalen Armenien. EBU kunde inte göra så mycket åt polisinsatserna, men däremot ändrades sändningsreglerna så att alla telefonnummer sedan dess går ut ifrån centralsändningen.

 

Ny omgång 2013

2013 var det dags igen, då den litauiska hemsidan 15min.lt med hjälp av dold kamera kunde avslöja hur azeriska män i Litauen erbjöd potentiella röstare kontantkort i utbyte mot telefonröster på Azerbajdzjan. Männen i den inspelade videon berättar att de är en del av ett nätverk som finns i 15 länder, och att deras budget uppgår till flera miljoner. ”Det är politik trots allt” säger en av dem som kommentar på höga prislappen. Detta avslöjandet var inte den enda som skapade rubriker 2013. Även Skånska Dagbladet publicerade en artikel där de avslöjade att azeriska delegater försökt muta ett flertal jurymedlemmar, bl.a. i Malta och Litauen. Beloppen det skulle röra sig om motsvarade flera livsinkomster i dessa länder. De många avslöjandena ledde till en oerhört upphettad debatt, där nu hela tävlingens legitimitet ifrågasattes. EBU-chefen Jan Ola Sand blev mycket upprörd och lovade att införa sanktioner för att garantera att sådana aktioner inte skulle påverka resultatet i framtiden. Azerbajdzjan lyckades ju som bekant nå andraplatsen just 2013, en placering de inte lyckats nå upp till sedan dess. Hur EBU arbetar för att motverka röstfusk kvarstår dock som en väl förborgad hemlighet, just för att potentiella fuskare inte ska känna till hur EBU arbetar mot dem.

För Azerbajdzjan, som dras med välkända problem med korruption, så har ESC-röstningen alltid varit en viktig källa till prestige och god diplomati. Som den auktoritära stat landet är, så lade sig presidenten Ilham Aliyev i landets Eurovisionröstning när den inte gynnade landets viktigaste samarbetspartner, Ryssland, tillräckligt mycket. Då Ryssland oväntat blev utan poäng i den azeriska röstningen 2013, hävdade presidenten generat att något var fel och beordrade omräkning. Emellertid kvarstod det officiella resultatet hos EBU, även om andra siffror mycket väl kan ha publicerats senare i Azerbajdzjan.

Emellertid är det bara ett av Azerbajdzjans grannländer, nämligen Georgien, som haft oturen att bli diskade för röstfiffel. Närmare bestämt så var det Georgiens jury som 2014 blev diskade då de 5 jurymedlemmarna lyckades med den statistiska omöjligheten att ha exakt likadana topp-8 rankningar. EBU anade oråd, och valde att omedelbart diska juryn för att istället basera Georgiens röster 100 % på tittarrösterna.

 

EBU gjorde tävlingen mer transparent

Men just händelserna mellan 2013 och 2014 gjorde att EBU nu började offentliggöra alla jurygruppers fulla röstning. Detta gav full transparens i hur de individuella jurymedlemmarna hade röstat, vilket skapade nya möjligheter för granskning. Bl.a. kunde Aftonbladet avslöja flera oegentligheter i enskilda jurymedlemmars röstningsmönster – bland annat hur en av San Marinos jurymedlemmar i semifinalen 2014 rankat Azerbajdzjans bidrag näst sist (14:e av 15 möjliga) för att i finalen istället ranka samma bidrag som 3:a (av 25 möjliga). Emellertid ledde inte avslöjandena till några åtgärder, men granskningarna ledde iallafall till att korruptionen blev mindre tydlig under de kommande åren. Det innebar dock inte att jurymedlemmar kom undan med att vara korkade, eller iallafall förvirrade. De senaste åren har flera jurymedlemmar helt enkelt missförstått röstningssystemet och röstat tvärtom – av misstag. Ett noterbart fall var 2016 när den 69-åriga veteranen och schlagerdivan Hilda Heick gav 12-poäng till Ukraina – trots att hon egentligen avsåg att ge landet 0 poäng. Hon hade missförstått åt vilket håll rankningen gällde, och detta förstod hon först när resultaten offentliggjordes i sändning. Effekten blev att den danska juryn gav 12-poäng till Ukraina. Hade Hilda röstat som hon avsett, så skulle istället Ukraina blivit utan poäng och Australien tagit 12:an. Som tur var påverkade detta inte slutställningen, men visar hur lätt det är för ett litet misstag att få stora konsekvenser.

 

Något annat som jurymedlemmar också verkar ha svårt för, är att respektera sin tystnadsplikt

Eftersom jurygruppernas röstning är hemlig fram tills dess att EBU publicerar alla resultat efter finalen, så får alltså inte enskilda jurymedlemmar avslöja hur de själva eller andra röstat innan dess. 2019 lyckades medlemmar i den vitryska juryn emellertid att avslöja just hur man röstat i semifinalen – i en intervju strax före finalen. Lite korkat kan man tycka, vilket också resulterade i att EBU fick diska hela juryn. Men vad för poäng skulle delas ut istället? Jo, det blev istället ett aggregerat resultat som fick ligga till grund för hur den vitryska ”juryns” poängfördelning blev. Detta innebar att man gjorde en sammanställning av länder, som brukar rösta som Vitryssland, hur dessa brukar rösta, och översätter sedan detta till poäng. Tyvärr blev inte den sammanställningen helt rätt, vilket upptäcktes först efter finalen. EBU fick för första gången ändra hela det officiella resultatet – eftersom det korrekta aggregerade juryresultatet från Vitryssland skulle sett helt annorlunda ut egentligen. Mest noterbart blev det för Sverige, som på finalkvällen hamnade på 6:e plats – men nu plötsligt fick 5:e plats! Flera andra länder påverkades också, men lyckligtvis förblev topp-4 helt orörda. Duncan kunde därför pusta ut – han seger bestod.

Det är en tragisk ironi att 10-talet blivit något av röstningskaosens decennium, med tanke på att EBU genomfört dessa regeländringar för att faktiskt öka transparensen och rättvisan i tävlingen. Samtidigt är det ju numera en del av spänningen!

 


Kommentera

 
 

 
 
 

  Bookmark and Share Tillbaka till toppen
Aktuellt

Nyheter

Mello 2020

Nationella 2020

Uttagningskalender

Eurovision 2020

Om oss


 
Sök på sajten
 

 
 



Om ESC-Panelen

ESC-Panelen är ett forum om Eurovision Song Contest, Melodifestivalen och andra länders nationella uttagningar.
Vi skribenter i panelen är ett gäng Eurovision-intresserade personer i varierande åldrar och med skilda preferenser inom musiksmak. Den gemensamma nämnaren är att vi alla delar en stor förkärlek till Eurovisionen, och att vi tillsammans bevakar tävlingen året om. Vi delar med oss av bland annat nyhetsuppdateringar, projekt, länktips, topplistor och recensioner.

Gilla och följ oss gärna i våra sociala medier! Du hittar oss på Facebook, Instagram, Twitter och YouTube.

Har du några frågor, funderingar och/eller vill du tipsa oss om nyheter? Skicka i så fall ett mejl till info@escpanelen.se



Tips på Eurovision-musikanaler:

esc radio  Radio International


Personalinloggning
Tillbaka till toppen

ESC-Panelen