EUROVISION 2018 – ANALYS. Då var 2018 års Eurovision över – och precis som bettingbolagen förutspådde redan i mars så var det Israels Netta som till slut stod som vinnare i Altice Arena. Men vägen dit var kantad av skrällar, skandaler och en och annan ren dissning. Här kommer vår Schlagermagister Adrian med sin analys om finalen och varför Netta till slut vann.
När Salvador Sobral höll sitt vinnartal på scenen i Kiev 2017, så sade han tydligt att musik inte handlar om fyrverkerier, utan om känslor. Hans framträdande var också onekligen ett av de mest minimalistiska av alla vinnare sedan 60-talet, men var ändå mycket minnesvärt – om än på gränsen mot excentriskt. Det portugisiska produktionsteamet hade kanske just därför ambitionen att få tävlingen att handla mindre om yta – och mer om substans. Detta innebar att scenbygget för första gången på länge saknade LCD-bakgrunder och allehanda andra skrytbyggen – och pausunderhållningen kom i största möjliga mån att fokusera på genuin musik med stark livekänsla snarare än dans och akrobatik. Var en ny tid här månne? Nej, skulle det visa sig.
Stora ambitioner hos hemmanationen
I takt med att alla artister kom igång med sina repetitioner så visade sig snart att ett stort antal hade tagit med sig egna LCD-skärmar och egna effekter på scenen. Bland dessa så var det flera, vars framgång i hemlandet i stort byggde på just avancerade scennummer. Estlands operasångerska Elina hade exempelvis en klänning med avancerade projektorer som kostat sammanlagt 56 000 euros, medan svenske Benjamin Ingrossos enorma ljusramp vände mångas huvuden. Ukrainska Melovin reste sig ur en likkista, likt en vampyr på Viagra, och fick sedan en trappa att börja brinna. Emellertid var det nog Moldaviens DoReDoS och deras Fredriksdalteater-fars som var den mest spektakulära och mest avancerade scenshowen i tävlingen.
Det var dock inte bara rekvisita och LCD-skärmar som drog till sig uppmärksamhet. Även artisterna i sig blev starka ikoner för sina bidrag – exempelvis då Alexander Rybak återvände till fansens glädje och omedelbart steg till att bli en av favoriterna till vinsten. Mikolas Josef från Tjeckien lyckades med sin ultimata hipsterstil sälja in sig mycket väl i tävlingen och blev även han en tidig favorit. Ett annat land som försökte sälja in sin artist ordentligt var Ryssland, som skickade rullstolsburna Julia Samojlova till tävlingen, efter att hon redan 2017 utsetts till landets representant men då nekats inresetillstånd till Ukraina och hoppade av. Även om hennes deltagande i år skapade debatt igen, så var den artist som fick mest uppmärksamhet ändå ifrån Israel.
Netta skapade rubriker tidigt, då hennes låt var inspirerat av metoo-rörselsen men också ifrån hennes egen bakgrund som mobbad i skolan. Emellertid hade detta nog inte haft någon större effekt, om inte Netta själv bidragit med röstakrobatik och en rejäl dos attityd. ”Toy” handlade knappast om finstämda känslor eller tidlös musikalitet, utan om attityd och personlighet. Inte helt oväntat så var Salvador Sobral kritisk mot bidraget i en intervju med portugisisk press, och fördömde låten som ”fruktansvärd”. Han konstaterade bittert: ”- Tydligen har ingenting hänt i Eurovision efter min vinst”. Så rätt han fick till slut, då han själv tvingades ge segerpokalen till Netta på scenen i Lissabon. Ödets ironi!
Ett startfält fullt av känslor och skrällar
Några ljusglimtar fick nog ändå Salvador uppleva i årets resultatlista. Flera länder tog sig nämligen skrällartat igenom semifinalerna fram till finalen – med väldigt känslofyllda och finstämda låtar som ursprungligen var helt uträknade av både odds och experter. Litauens Ieva tog sig till final med en mycket finstämd ballad om kärlek i gammal ålder – något som plötsligt tog henne upp till att bli en av de stora favoriterna inför finalen. Med sig fick hon irländske Ryan O’Shaugnessy som inte var förhandstippad att nå finalen, men som tack vare sin vackra sång om homosexuell kärlek nådde finalen – och även han blev favorittippad. I finalen så anslöt även bl.a. Frankrike, Italien och Tyskland – två länder som också slog sig upp till favoritskap. Frankrikes hyllning till flyktingarnas mod och umbäranden gjorde landet till en stor fanfavorit, även om bidraget misslyckades leverera i finalen. Italien satsade på en tung låt om terror och att slå tillbaka mot den – en låt som lyckades betydligt bättre än Frankrikes i resultatlistan och slutade 5:a. Bäst gick det dock för Tysklands Michael Schultze som sjöng om sin avlidna pappa, i en av Eurovisionhistoriens mest känslosamma bidrag. Det hela blev en stor succé som ledde till en fjärdeplats – landets bästa placering på 8 år!
Tungviktarna föll
Samtidigt som de stora emotionella balladerna gjorde succé med de mindre framgångsrika nationerna, så fick vi för första gången också se de stora tungviktarna falla redan i semifinalerna. I semifinal 1 så var Azerbajdzjan redan i ett tidigt skede tippat att missa finalen. Deras lättuggade ”X my heart” följde samma svenska pop-mall som alla deras tidiga bidrag, men just denna gång så räckte konceptet inte till final – utan slutade 11:a. Faktum är att de vare sig fick hjälpt av jury eller tv-tittare denna gång, och var därför aldrig ens riktigt nära finalen. Detta var första gången någonsin sedan debuten 2008 som Azerbajdzjan misslyckats nå finalen. Trots det så var det ingen stor chock för Eurovisionstatistikerna, då landet sedan 2014 uppvisat en negativ trend i tävlingen med sämre och sämre resultat för varje år.
Samma trend gällde dock inte för Rumänien eller Ryssland, som även dem hade lyckats kvalificera sig till final varje år sedan semifinalsystemet infördes. Rumänien hade så sent som 2017 dessutom lyckats ta en fin 7:e plats i finalen – och såg ut att ha en stadig trend uppåt i tävlingen. Ryssland å sin sida hade ju dominerat totalt i Eurovision mellan 2012-2016, med bl.a. två andraplaceringar, en tredjeplats och en femteplats i bagaget. I semifinal 2 så tog dock båda dessa länders framgångssaga slut med en rejäl duns – Rumänien slutade på 11:e plats och Ryssland först på 15:e plats! Inför finalen var alltså tre av de mest dominanta länderna i tävlingen plötsligt borta! Om något, vittnar detta om att blockröstningen nu verkar vara mer eller mindre överspelad.
Den stora schismen – jury vs. Tv-tittare
2017 års resultat var ett av få tillfällen då jurygrupperna och tv-tittarna faktiskt var överens om resultatet. Salvador Sobral vann med rekordsiffror medan Bulgariens Kristian Kostov hade en säker andraplats. Men detta var tydligen enbart en parentes i Eurovisionhistorien, då 2018 års resultat visade sig bli rena slagfältet! I finalen så fick vi se hur Österrike, helt otippat, slog sig fram med högvis av 12-poängare från juryn – och knep förstaplatsen. Detta framför Sverige som, också relativt otippat, tycktes ha charmat jurygrupperna och landade på andraplatsen. Det var först på 3:e plats hos juryn, som den första stora oddsfavoriten dök upp: Israel. Även om Österrike och Sverige var hela 60 respektive 40 poäng framför Israel efter jurygruppernas röstning, så hade emellertid juryerna kastat 12:or åt alla möjliga håll: Hela 14 länder hade fått åtminstone en 12-poängare från jurygrupperna! Detta gjorde såklart att resultatet ändå var mycket jämnt, och därför var ännu ingenting avgjort. Men Israel hade fördelen att man skapat sig ett relativt stort avstånd ned till vinsttippade Eleni från Cypern – som låg först på 5:e plats och 30 poäng bakom Netta.
När så tv-tittarnas samlade röster rullade in så kom första chocken tidigt – Sverige fick bara 21 poäng och hamnade alltså på 23:e plats hos tv-tittarna! Ett jubel utbröt i publiken, vilket nog berodde på att ”Dance you off” aldrig varit en fan-favorit. Ännu värre gick det dock för Australien, som ju tidvis hade tillhört de favorittippade men som bara fick 9 poäng av tittarna – den lägsta poängen för kvällen. När man till slut nådde tittarnas 13:e plats kom nästa chock – Österrike fick 71 poäng och var därmed långt borta från segern. Istället skulle det, precis som oddsen förutspådde, komma att bli en duell mellan Cypern och Israel. Här hade Israel redan 30 poängs försprång, men det behövdes aldrig då Netta kunde inkassera hela 317 poäng gentemot Elenis 253 poäng. Tv-tittarna var därmed mer överens om vinnaren än vad jurygrupperna var – och Netta kunde utnämnas till vinnare.
Oväntat nog kunde länder som Italien, Tjeckien och Danmark dra nytta av TV-tittarnas röster, trots att de vanligtvis brukar vara juryns kelgrisar. Omvänt så lyckades Bulgarien och Albanien betydligt bättre hos juryn än folket, vilket inte hör till vanligheterna. Men precis som alltid så var trenden tydlig att jurygrupperna premierar mer radiovänlig pop med högt produktionsvärde, medan tv-tittarna går mer på scenshow och underhållningsvärde. Detta kan exemplifieras genom de svenskskrivna bidragens placering: Hos jurygrupperna var inte mindre än 3 av de 5 högst placerade bidragen svenskskrivna (Österrike, Sverige, Cypern), medan hos Tv-tittarna var enbart 2 så pass högt placerade (Cypern och Danmark). I totalresultatet däremot, så blev det till slut två svenskskrivna bidrag i topp-5: Cypern och Österrike. Trenden med den svenska låtskrivardominansen kvarstår alltså, om än att den numera drivs på mestadels av jurygrupperna.
Slutomdöme: Ett Eurovision i kaos
Säga vad man vill om årets Eurovision – men det var iallafall spännande in i det sista! Även om Netta länge var oddsfavoriten att vinna, så föll hon ifrån favoritpositionen under den sista veckan och skapade utrymme för mängder av spekulationer åt alla håll. Flera länder gjorde under tidens gång anspråk på favoritskapet – bl.a. Bulgarien, Estland, Norge, Irland, Australien, Litauen, Frankrike och Tyskland – men av dessa så var det enbart Tyskland som nådde en topp-5 placering. Emellertid var det Cypern som kom att bli den stora skrällen – då de under finalveckan seglade upp som den nya favoriten. Eleni representerade något som konstigt nog var helt unikt i årets Eurovision: Schlagerdrottningen med det renodlade etniska dansnumret. På 00-talet så var denna genre inskriven i Eurovisionens grundlag, och Helena Paparizou förde den till perfektion. Sedan dess har den blivit allt mer ovanlig, och i år var Eleni relativt ensam om den. Kanske inte så konstigt då, att hon, efter repetitionerna, seglade upp som en stor favorit då hon lyckades återuppväcka Eurovisionens mest framgångsrika genre? Hennes andraplacering blev den lilla önationens största framgång någonsin – och lär ge mersmak.
Men bortsett ifrån oddskaoset och alla skrällar i resultatlistan, så var det portugisiska värdskapet en utmaning i sig. Värt att minnas är att Portugal faktiskt avstod tävlan 2016 – p.g.a. ekonomiska problem. Att bara två år senare stå som värd, lär ha varit en stor ekonomisk börda. Men trots det, så lyckas man bra, med överlag positiv feedback från fans och press. En stor anledning var nog den snygga grafiska produktionen, scenproduktionen – och ett programledarmanus som iallafall vida överträffade fjolårets ihopkrafsade kaosmanus. En annan fördel var att programledarna dessutom kunde tala engelska – varav en t.o.m. hade bakgrund som skådespelerska i Hollywood.
Den kritik som dock lyftes fram var såklart att man valt ut, inte en, två, eller tre programledare – utan fyra! Detta tvivelaktiga programledarrekord gjorde att det blev svårt att hänga med, och innebar en totalt onödig förvirring för oss tv-tittare. Kritiken omfattade även pausunderhållningen – som bitvis var svårförståelig för icke-portugiser, bitvis tråkig och bitvis icke-existerande. Portugals ambition att ”lyfta nivån” i programmet resulterade i att det istället gick över huvudet på många fans och tv-tittare. Visst ska man förvänta sig inhemsk kultur i pausunderhållningen och framförallt fado-sånger i Portugal, men i slutändan så blir detta en belastning för underhållningsvärdet.
Därför är mitt slutomdöme av Lissabons Eurovision 2018, att man gjorde det mest portugisiska som finns: man satsar allt på att sälja in portugisisk kultur och värderingar till ett Europa som inte fattar någonting. Men man gör det iallafall stolt – och med flaggan i topp.
Så här tycker alltså Schlagermagistern om årets Eurovision Song Contest. Nu undrar vi vad du tycker. Kommentera gärna artikeln!
