MELODIFESTIVALEN 2024 – ANALYS. Årets Melodifestival är avklarad och Sverige har nu fått sin representant till Eurovision 2024 i Malmö. Hur var då årets uttagning? Schlagermagistern har skrivit några väl valda ord.
Då var Melodifestivalen 2024 slut – ett märkligt, unikt men samtidigt väldigt familjärt år i tävlingens historia. Mellon blev omstöpt i en ny form, med 5 deltävlingar à 6 nya låtar i varje, men istället med ett finalkval som “bihang” i den sista deltävlingen. Vi fick en helt ny programledare: Carina Berg, men tillsammans med en sidekick som vi alla kände väl igen: Björn Gustavsson. Vi fick ett startfält fritt från tidigare vinnare, men samtidigt en final helt utan nya bekantskaper och nya genombrott. Kort sagt, årets mello har tagit två steg framåt – och ett tillbaka.
Första gången med norska vinnare
Foto: ESC-Panelen
Precis som både oddsen och experter förutspådde så var det tvillingbröderna Marcus & Martinus Gunnarsen som vann årets Mello. Vinsten kanske inte var så överraskande, men den är unik på flera sätt. Detta är första gången som de vinnande artisterna i melodifestivalen är helt utländska medborgare. Visst, det kan anmärkas att norska Elisabeth Andreassen redan 1982 vann Melodifestivalen som en del av Chips – men dels var hon född i Sverige och dels så var resten av gruppmedlemmarna i Chips svenska medborgare. Marcus & Martinus är således en helnorsk affär – och ska nu alltså representera Sverige – som dessutom är värdland för Eurovision. Föga överraskande har norska medier snappat upp detta, och i den norska public service-kanalen NRK så var det stora rubriker om detta på hemsidan, tillsammans med klipp från omröstningen. Inte nog med det – den norska statsministern skickade även sina gratulationer till tvillingarna kort efter vinsten. Å andra sidan kan vi ju konstatera att Norge flitigt använt sig av svenska låtskrivare i Eurovision, och har en lång historia med svensk-norska artister som representanter i ESC – bl.a. Elisabeth Andreassen (1985, 1994 & 1996), Åse Kleveland (1966) och inte minst Åsa Jinder som medlem av Secret Garden (1995).
Brödrapar – en ovanlighet i Mellon numera
Men Marcus & Martinus vinst i Mellon är unik på flera andra vis också. Det är första gången som ett tvillingpar vinner Melodifestivalen. Dock är det andra gången som ett tvillingpar tävlar i Mellon – de första var Bröderna Rongedal 2008. Överlag är det väldigt ovanligt att ens se bröder tävla tillsammans i Melodifestivalen numera. De enda riktigt stora brödraskarorna i Mellohistorien är såklart bröderna Herreys (1984), gruppen Edin-Ådahl (1990) och Ted & Kenneth Gärdestad (där Kenneth stod bakom scenen som låtskrivaren) under 1970- & 80-talen. Lite mindre kända men mer aktuella är Kim och Tommy Carlsson i Arvingarna. Som vi ser finns det en del musikaliska bröder i Mellohistorien, men vi får alltså gå tillbaka till 1993 innan vi ser några sådana vinna tävlingen senast.
Duos – en annan ovanlig artistform
Det är intressant nog också första gången sedan 1973 som en manlig duo vinner Melodifestivalen. När det senast begav sig, för 51 år sedan, hette duon Malta och utgjordes av Claes “Klabbe” af Geijestam och Göran Fristorp som vann med “Sommar’n som aldrig säger nej”. Å andra sidan har vi såklart sett andra former av duos vinna Mellon genom åren – mest noterbara är såklart Lasse Holm och Monica Törnell (1986), Roger Pontare & Marie Bergman (1994) och Fame (2003). Den sistnämnda var dock senaste gången en duo representerade Sverige i Eurovision.
Trenden återkommer: Män – igen!
I övrigt kan vi konstatera att Sverige nu återgår till trenden att skicka manliga representanter till ESC. Under de senaste 13 åren har vi skickat inte mindre än nio manliga artister som representanter för Sverige. Som av ett sammanträffande så verkar vi också vara väldigt benägna att skicka manliga artister just när vi är värdnation: av de sju gånger som Sverige varit värdland har manliga artister representerat oss sex gånger! Endast i Göteborg 1985 var det en kvinna som försvarade hemmanationen – Kikki Danielsson. Hon är också för övrigt den som har lyckats bäst med uppdraget, då hon slutade trea.
00-talisterna tar mycket långsamt över tävlingen
Marcus & Martinus är blott de andra Mellovinnarna födda på 2000-talet – Tusse var den första. Som av en händelse är dessa faktiskt födda samma år, 2002, och bara med ca. 1 ½ månads mellanrum (Tusse född 1 januari – Marcus & Martinus 21 februari). Detta skvallrar också om att Sverige har varit väldigt dåliga på att skicka yngre artister till Eurovision på sistone. Medelåldern på Mellovinnarna under 2010-talet var 24 år och hittills under 2020-talet (innan lördagens final) var medelåldern 35! Det säger en hel del om musikutbudet i Sverige just nu.
Ett återupprepat resultat
Foto: ESC-Panelen
Årets resultatlista känns väldigt mycket som en dejá vu från de senaste åren. Marcus & Martinus går från silverplats (2023) till guld. Att gå från silver till guld på ett år har faktiskt inte skett sedan Friends gjorde detta 2000-2001. Som tvåor bakom vinnarna hittar vi duon Medina – som ännu en gång lyckas sluta i topp-3 och därmed överträffa sin bronsmedalj från 2022. Det råder inget tvivel om att duon har blivit folkkära och fått upp hiphopen i svenskarna vardagsrum. Lägg därtill att deras bidrag, “Que Será”, trots sin titel, är det svenskspråkiga bidrag som placerat sig högst i Melodifestivalen sedan 2015, då Jon Henrik Fjällgren framförde “Jag är fri” och slutade 2:a. Intressant är dock att båda låtarna bara delvis framförs på svenska – då Fjällgren fick med ett par låtrader på samiska och Medina slängde in en hel del franska och spanska fraser i sin låttext.
Bakom Medina hittar vi Smash into Pieces – igen. Jodå, de tar en ny bronsmedalj och har nu slutat på samma position två år i rad! Att vi hittar metalband så högt i resultaten igen är anmärkningsvärt och markerar att något verkligen har hänt med musiksmaken hos svenska folket.
Svagt år både för soloartister och kvinnliga artister
Foto: ESC-Panelen
Cazzi Opeia tar överraskande nog fjärdeplatsen – och blir därmed den högst placerade kvinnliga artisten i finalen. Faktum är att av de 6 kvinnliga artisterna i finalen, så slutade 5 av dem på den nedre halvan av resultatlistan – ett högst ovanligt och inte minst oväntat resultat. Cazzi Opeia utgör dock undantaget och gör därmed sin bästa Melloplacering som artist – och är även den högst placerade soloartisten i årets startfält. Att hela topp-3 utgörs av duos eller grupper har inte hänt i Melodifestivalen sedan 2003 då Fame, Pernilla Wahlgren & Jan Johanssen och Alcazar utgjorde topp-3.
LIAMOO slår sig in som 5:a i slutresultatet. Därmed har han nu, på sina fem mellobidrag (varav en som låtskrivare) sedan debuten 2018, tagit sig till final samtliga gånger och där slutat 3:a, 4:a, 5:a, 6:a och 7:a! Ett imponerande resultat!
Besvikelserna i resultatlistan
Foto: ESC-Panelen
På sjätteplatsen hittar vi sen Danny Saucedo – som nog är lite besviken på sitt resultat. Han hade nog hoppats på att nå topp-3 såsom han gjorde 2009-2012, men han höjde sig iallafall gentemot sjundeplatsen 2021. Ett fall framåt för den störste melloveteranen i finalen alltså.
På sjundeplatsen bakom Danny hittar vi Maria Sur – som faktiskt också höjer sig lite gentemot det förra försöket. 2023 slutade Maria på 9:e plats, och därmed är det ändå ett fall framåt!
Intressant nog så hittar vi samtliga Mellodebutanter på de efterföljande positionerna. Både Annika Wickihalder, Jacqline och Jay Smith återfinns på position 8, 9 och 10 – en sammanträffande som heter duga. Frågan är vad det kan bero på? Två av dem kvalade ju in från finalkvalet, vilket kan förklara den låga placeringen. Men Jacqline då? Hon vann ändå sin deltävling och hade näst bäst odds efter Marcus & Martinus. Kanske var det röstproblemen som avgjorde. Kanske hade folk tröttnat på låten? I vilket fall så är det tydligt att det inte höll hela vägen.
Två tunga namn allra sist
Foto: ESC-Panelen
I botten av resultatet hittar vi Dotter (12:a) och Lisa Ajax (11:a) – två ytterst välbekanta ansikten i Mellon. Detta är också väldigt ovanligt – hur kommer det sig att just de kom i botten? Det kan kanske jämföras med 2022 års resultat där Anna Bergendahl och Robin Bengtsson utgjorde bottenträsket – trots att de ju var tidigare Mellovinnare och dessutom ganska populära. Men precis som Dotter och Lisa Ajax så kom de med låg/mellantempolåtar som fick kämpa sig genom sina deltävlingar. De slutade tvåa där efter hårda kamper – och fick således inte heller mer exponering genom att delta i finalkvalet. I slutändan var de förmodligen alltså lite för svåra för publiken att ta till sig och komma ihåg.
Låtskrivarna bygger vidare på sina rekord
Först och främst måste vi notera att låtskrivaren Jimmy ”Joker” Thörnfeldt vann tävlingen för tredje gången på fyra år! De enda som tidigare lyckats med något motsvarande är Fredrik Kempe 2008–2011 (tre vinster), Lasse Holm 1982–1986 (fyra vinster), och Åke Gerhard 1958–1962 (fyra vinster). Jimmy ”Joker” Thörnfeldt har nu dessutom, för andra året i rad, varit med och skrivit samtliga bidrag i topp-3! Detta är verkligen ett helt makalöst rekord, med tanke på att han dessutom debuterade på allvar som låtskrivare i Melodifestivalen så sent som 2021!
Men “Jokern” har också en kvinnlig motsvarighet i år. Linnea Deb var ju låtskrivare bakom vinnarlåten ”Unforgettable” tog därmed sin fjärde seger i Melodifestivalen, vilket gör att hon passerar Ingela ”Pling” Forsman som den kvinnliga låtskrivare med flest vinster i Mellon. Det kan också tilläggas att finalstartfältet 2024 såg det största antalet kvinnliga låtskrivare någonsin, och då Linnea Deb även vann, så har nu kvinnliga låtskrivare legat bakom de tre senaste vinnarbidragen, vilket är nytt rekord!
Internationella juryn och svenska folket – överens för en gångs skull
Det är värt att notera att svenska folket var relativt väl överens med jurygrupperna i år – iallafall om vinnaren. Marcus & Martinus fick 12:or ifrån alla jurygrupper utom Irland och Belgien – och landade på 85 poäng där totalt. Samtidigt fick de 92 poäng av tittarna, vilket är 4 poäng ifrån maxpoängen! De fick alltså lite fler poäng ifrån tittarna är från juryn. Om vi jämför med Loreens vinst ifjol så ser vi exakt samma siffror fast tvärtom. Hon fick 92 ifrån juryn och 85 ifrån tittarna! Marcus & Martinus var alltså mer populära hos tittarna än vad Loreen var ifjol! Detta skvallrar även om att minst 6 av 8 röstningsgrupper måste ha givit sin 12-poängare till dem under kvällen. En gissning (innan SVT har släppt alla siffror) är såklart att det var två av de äldre åldersgrupperna som INTE röstade på dem – precis som var fallet ifjol. Men det exakta resultatet kommer senare.
Jämnt bakom vinnarna
Bakom Marcus & Martinus är det sen en fullständig avgrund. De internationella jurygrupperna placerade sin nästfavorit hela 39 poäng efter Marcus & Martinus! Och tittar man närmare på juryns resultatlista ser man att på deras placering 2-7 skilde det sig bara 9 poäng! Samtidigt skilde det bara 26 poäng mellan juryns 2:a och 12:a – vilket även det är anmärkningsvärt lite. Detta ger lite stöd åt min tippning inför finalen – då jag förutspådde att juryn skulle få svårt att utse någon utmanare till Marcus & Martinus i ett så jämnt startfält. Således är det ganska onödigt att göra någon större analys av juryns röstning, då det är så oerhört små skillnader mellan de övriga bidragen. Emellertid kan konstateras att Cazzi Opeia och Medina var de enda, förutom Marcus & Martinus, som fick 12:or av juryn (var sin). Cazzi Opeia lyckades ju sluta 2:a hos juryn, och hon har ju en internationell karriär bakom sig också – vilket säkert påverkat en del. Medina däremot återupprepar sin bedrift från 2022 – de tar en 12-poängare av juryn och slutar som juryns 3:a! De är nog nöjda med det.
Tittarna var tydliga med sina åsikter
Foto: ESC-Panelen
Tittarna däremot valde alltså Marcus & Martinus, mer överlägset, som sin vinnare. Bakom dem så var det emellertid lite tydligare uppdelning. Tvåa, med 61 poäng, blev Medina – som därmed höjde sig med 5 poäng hos tittarna jämfört med 2022. Trea, med 59 poäng blev Smash into Pieces. Lite chockartat fick de även 59 poäng av tittarna ifjol – en statistisk omöjlighet kan tyckas, men de lyckades iallafall med den bedriften!
Efter dem så blir det ett rejält hopp ned till tittarnas 4:a – LIAMOO på 45 poäng. Därefter ligger bidragen tätt på varandra. Man ser här tydligt att tittarna haft tydliga preferenser om sin favorit, om sin 2-3:a och om vilka de tycker minst om. Lisa Ajax och Dotter ligger nämligen klart sist med 11 respektive 8 poäng ifrån tittarna. Just därför lyckades tittarna i år göra mer avtryck i slutresultatet än de lyckats med förut – då just topp-3 och botten-2 är identiska mellan totalresultatet och tittarnas resultat.
Kan Sverige vinna med en norsk artist?
Genast ställer vi oss såklart frågan om Sveriges chanser i Eurovision i år. Kan värdlandet utmana om segern med två norrmän som representanter? Svaret är nja.
Historiskt sett är det mycket ovanligt att värdlandet vinner tävlingen igen på hemmaplan. Enbart Irland och Israel har lyckats med detta under det nuvarande tävlingsformatet som kom till 1975. Innan dess så var det mycket vanligare att något annat land än fjolårets vinnare arrangerade tävlingen. Likaså kunde flera länder vinna tävlingen samtidigt, vilket skedde 1969. Men visst har Sverige ändå chans att vinna trots att vi är värdar – Sverige dominerar ju Eurovision just nu precis på samma sätt som när Irland gjorde det under 90-talet.
Emellertid är det ännu mer ovanligt att värdlandet representeras av utlänningar – det enda tydliga exemplet på detta är Estland som ju 2002 representerades av svenska Anna Sahlene i Tallinn. Innan dess får vi gå tillbaka till 1973 när franska Anne Marie David representerade Luxemburg i Luxemburg – och dessutom vann tävlingen. Dock ska då påpekas att Luxemburg, p.g.a. sin storlek, sällan kunnat välja inhemska artister som sina representanter. Sverige sällar sig alltså till ett mycket litet sällskap i år! Men däremot är det inte alls ovanligt att artister vinner för länder som de själva inte är medborgare i. Här finns flera exempel, bl.a. kanadensiskan Celine Dion som vann för Schweiz 1988, amerikanska Katrina & the Waves som vann för Storbritannien (1997) och arubanen Dave Benton som vann för Estland 2001 tillsammans med Tanel Padar och 2XL. Låt oss dessutom minnas Åsa Jinder som ju vann just för Norge 1995 som en del av gruppen Secret Garden. Med andra ord är detta inte alls ovanligt – men i Sverige är det ovanligt då vi har haft ett mycket starkt inhemskt utbud av artister genom åren.
Hur går det då i Eurovision?
Frågan är dock hur Europa tar emot Marcus & Martinus? I skrivande stund (12:e mars 2024) tyder oddsen på en 7:e plats i Eurovision – en av de sämre placeringarna de senaste åren. Jämfört med ifjol så är det ganska klart att Sverige inte är förhandstippade. Däremot finns ingen tydlig “Loreen” i startfältet i år – iallafall inte vad vi vet än. Det finns ju ett par länder kvar som ännu inte presenterat sitt bidrag! Men vi kanske heller inte bör hoppas på att Sverige faktiskt vinner igen – fansen är trötta på Sveriges konstanta framgångar och typiska poplåtar. Dessutom är det inte fel med variation! Sen är frågan såklart öppen om Sverige nu får 12-poäng ifrån Norge? Och ja, det vågar jag nog ändå säga. Inte nog med att Norden brukar hålla ihop – det är en fråga om nationell stolthet att rösta på en landsman som representerar ett annat land. Det gäller även norrmännen! Så, på förhand: Mange takk, Norge!
