Följ Eurovision-bubblan »

                 
 
 

 

Schlagermagistern sammanfattar Eurovision 2022

Publicerad: | Skribent: ESC-Panelen

Publicerad


EUROVISION 2022 – KRÖNIKA. Ibland är det lätt att glömma att Eurovision inte sker i bubbla – som den gjorde ifjol i Rotterdam. Årets ESC präglades istället helt av kriget i Ukraina och resultatet baserades kanske just därför inte så mycket på musiken som på omvärldens vilja att visa stöd till Ukraina. Men vägen dit var rafflande och full med spektakulära bidrag och intressanta rekord – som vi nu ska kika närmare på!

 

Semifinal 1

Den första semifinalen var på förhand den klart svagaste semifinalen av de två – här återfanns egentligen bara 4 bidrag som alls nämnts som potentiella topp-5 kandidater i finalen: Ukraina, Grekland, Norge och Nederländerna. Med facit i hand var det bara Ukraina som nådde topp-5 av dessa, medan det näst bästa av dessa, Grekland, slutade 8:a i finalen. Detta är väl kanske ett tydligt bevis för att förhandssnacket kanske inte alltid är så tillförlitligt… Istället var det konstigt nog Moldavien som skulle överraska här – med de vansinnigt glada och folkliga Zdob şi Zdub & Advahov Brothers. Detta bidrag flög tydligen helt under radarn och lyckades skapa mycket uppmärksamhet och jubel i arenan. I övrigt var dock startfältet semifinal 1 ganska tam – men för den sakens skull inte ointressant. Vi fick se inte mindre än 9 (!!!) band/duos i startfältet, vilket är extremt många. Så många band/duos har inte setts i en semifinal sedan 2005 (då var 14 av 25 bidrag band/duos). Vad mängden band i just denna semifinal berodde på är oklart men man kan ju gissa att det finns en viss “Måneskin-effekt” här? Tråkigt att konstatera är dock att av dessa nio band slutade fem på de fem sista placeringarna i resultatet (Slovenien, Bulgarien, Österrike, Lettland och Danmark).

Åtta av bidragen i semifinal 1 sjöngs helt eller delvis på hemspråket – mest noterbart fick vi höra nederländska och litauiska! Nederländska hade inte hörts i tävlingen sedan 2010 (Sieneke – “Ik Ben Verliefd (Sha-la-lie)”) och litauiska inte sedan 1999 (Aiste Smilgeviciute – “Strazdas”)!

Här nedan kan du se en snabbrepris av alla 17 bidrag från livesändningen:

 

Resultat

På förhand var det klar att semifinal 1 var ganska balladtungt – 8 av bidragen var ballader, och av dessa gick sju vidare till final! Det var med andra ord balladerna som var attraktivast i detta startfält – trots att de i finalen i princip lyste med sin frånvaro i toppen. Men det var såklart Ukraina som vann semifinal 1 med 337 poäng och lyckades därmed fortsätta sin 100%-iga kvalificeringsstreak. Landet har således aldrig misslyckats kvalificera sig till finalen sedan debuten 2003! Även Moldavien, Norge och Grekland fortsatte spä på sin starka semifinalstatistik.

Nederländerna var ett annat land som lyckades hålla igång sin semifinallycka. Landet kvalificera sig inte en enda gång mellan 2005-2012, men sedan 2016 har man nu alltså lyckats varje år! Det är ändå en imponerande comeback! Portugal är på gång med något liknande, då man kvalificerat sig för andra gången i rad – något som landet haft mycket svårt för de senaste 20 åren! På den andra halvan ser vi Albanien – som inte lyckades kvalificera sig i år, vilket var första gången sedan 2017! Tyvärr fick de sällskap av idel länder som på sistone haft riktigt tufft i tävlingen: Danmark och Slovenien (senast i final 2019), Österrike (2018),  Kroatien (2017) och Lettland (2016).

 

Jury vs. Tv-tittare

Vi kan inledningsvis konstatera att jurygrupperna och tv-tittarna verkligen inte kom överens i semifinal 1. Alls! Jurygrupperna hade placerat Grekland (1), Nederländerna (2) och Ukraina (3) i topp med Portugal (4) och Schweiz (5) tätt bakom. TV-tittarna däremot, satte Ukraina (1) som överlägsen vinnare medan Moldavien (2), Armenien (3), Norge (4) och Litauen (5) förvisso hamnade långt bakom Ukraina, men hade sinsemellan sig ganska liten poängmarginal. Med andra ord var det bara Ukraina som förekom i bådas topp-5! Vi kan dessutom notera att Ukraina fick 12 av 19 tolvpoängare, och utöver det 5 tiopoängare! De var faktiskt bara 14 poäng ifrån maxpoängen hos tv-tittarna (202 av 216)! Jämför detta med blotta 135 poäng, varav 4 tolvpoängare, ifrån jurygrupperna! Denna osämja mellan jury och tv-tittare är  markant och vittnar om hur olika de tänker. Emellertid hade detta inte jättemycket inverkan på vilka bidrag som gick vidare. Hade juryn bestämt själva hade Kroatien gått vidare, men inte Moldavien. Hade tv-tittarna bestämt hade Albanien gått vidare men inte Schweiz. Här ser vi tydligt att jurygrupperna premierar ballader, medan tv-tittarna gillar upptempo bättre.

 

Semifinal 2

Semifinal 2 kom däremot att bli Sveriges triumf, vilket också var ganska tippat på förhand. Sverige och Cornelia hade hängt med bra i oddsen ända sedan Melodifestivalen avslutats, och var inför Eurovision en av de potentiella utmanarna till segern. ESC-fansen hade dessutom utsett Cornelia till sin favorit i sin officiella ESC-omröstning. Det var således inte konstigt att Sverige var i blickfånget denna kväll. Bidraget följde ju dessutom mönster som vi kände igen ifrån Loreen och Måns Zelmerlöw, med det där intima och mörka scenuttrycket. Cornelia var dessutom den första kvinnliga solist som Sverige skickat sedan 2014!

Men utan konkurrens var hon såklart inte. Startfältet var betydligt mer blandat än i semifinal 1, och bjöd bara på ett fåtal ballader. Istället fick vi här se betydligt mer rock och pop, men med många udda nischer. Georgiens nycircusgrupp, Serbiens hygien-indie, eller varför inte San Marinos extra-allt-punk? Kort sagt var detta semifinalen med mest och störst kontraster – vilket också gjorde att den upplevdes som betydligt starkare. Med facit i hand så ser vi att dock att bara två av låtarna här skulle nå topp-10 i finalen – Sverige och Serbien. Att säga att denna semifinal var starkare – är en sanning med modifikation alltså. Notera också att språkmixen var sämre i den andra semifinalen – enbart Cypern, Montenegro, Serbien och San Marino framförde sina bidrag helt/delvis på något annat språk än engelska! Och intressant nog så innehöll dessa låtar till stor del andra språk än landets eget: San Marinos “Stripper” innehöll mängder av engelska ord och fraser som t.ex. “I love Britney” och “Personal Jesus”, medan Serbiens låt delvis framfördes på latin.

Här nedan kan du se en snabbrepris av alla 18 bidrag från livesändningen:

 

Resultatet

Foto & copyright: Eurovision Radio International

Resultatmässigt var det inga större överraskningar i semifinal 2. Sverige gick som väntat vidare – som överlägsen 1:a och med stor poängmarginal som det sedan skulle visa sig. Också de andra förhandstippade länderna tog sig vidare – såsom Australien, Tjeckien, Estland och Polen. Samtliga dessa länder misslyckades nå finalen 2021, så årets kvalificering blev en riktig revansch för dem! De hade också oddsen med sig för en gångs skull – men det hade inte Azerbajdzjan eller Rumänien. Trots det lyckades just Azerbajdzjan och Rumänien ta sig vidare – om än med väldigt liten marginal. Dessa länder är ju noterbart svåra att räkna bort, då de enbart missat final ett fåtal gånger. Azerbajdzjan har exempelvis bara missat final en enda gång – 2018! Rumänien har däremot misslyckats helt de tre senaste gångerna – men tog alltså även de revansch i år.

Om vi tittar på länderna under kvalstrecket så hittar vi dock inga större överraskningar. Längst ned hittar vi Georgien och Montenegro som inte har varit i final på minst 6 år vid det här laget. Vi hittar även San Marino och Nordmakedonien som enbart vid ett fåtal tillfällen lyckats kvalificera sig de senaste 10 åren. Även Irland har lyst med sin frånvaro i finalen sedan 2019 och missade nu ännu en final. Lite överraskande kan dock sägas vara att hitta Israel, Cypern och Malta här nere. Israel och Cypern  har kvalificerat sig varje år sedan 2015, och under den tiden också lyckat med topp-3 placeringar i finalen, men missade alltså helt i år! Detta kanske markerar slutet på en formtopp för de båda länderna? Vad gäller Malta så är det ett rejält magplask. Malta slutade 1:a i sin semifinal ifjol och var ju en av favoriterna till segern då. I år slutar de tredje sist i sin semi – ett riktigt fiasko! Nu ska dock påpekas att samtliga dessa tippades missa finalen enligt oddsen, så någon sensation är det ändå inte helt.

 

Jury vs. Tv-tittare

För en gångs skull var både tv-tittare och jury överens om vinnaren här: Sverige. Faktum är att Sveriges vinnarmarginal var löjligt hög: Cornelia Jakobs fick 396 poäng – vilket var 153 poäng mer än tvåan Australien. Sverige fick dessutom betydligt fler poäng än vinnaren i semifinal 1, nämligen Ukraina som fick 337. Dock gick det som väntat lite bättre hos juryn än hos tittarna. Sverige fick 222 poäng av juryerna, vilket är ett makalöst högt resultat – bara 18 poäng ifrån maxpoängen! Jurygrupperna fullkomligt gödslade 12:or över Cornelia – totalt 16 tolvpoängare fick vi här! Eller för att uttrycka det annorlunda, bara fyra jurygrupper valde att ge 12 poäng till något annat land… Men hos tv-tittarna var poängskörden inte lika stor, faktum är att Sverige och Serbien slutade jämsides här, men 174 poäng vardera. Men då Sverige fick poäng ifrån samtliga röstande länder, och Serbien blev utan poäng ifrån Azerbajdzjan, så rankades Sverige högst enligt tie-break-regeln i tävlingen. Kort sagt så var det alltså betydligt jämnare i tittarnas omröstning – men Sverige var i alla fall vinnaren i båda lägren! Sist Sverige vann en tv-tittaromröstning i Eurovision (oavsett final eller semifinal) var i semifinalen 2015 då Måns Zelmerlöw vann tittarnas gunst senast.

Den övriga resultatlistan i semifinal 2 var dock ganska splittrad mellan jurygrupper och Tv-tittare. Juryns topp-5 efter Sverige bestod av Australien (2), Estland (3), Belgien (4) och Tjeckien (5). Tv-tittarna däremot hade Serbien (2), Tjeckien (3), Polen (4) och Rumänien (5) i sin topp-5. Överraskande nog så lyckades alltså Tjeckien nå topplacering hos båda grupperna här – något som man kunde tro skulle gynna dem i finalen, men så blev det ju tyvärr inte.

Men var tittare och jury överens om vilka bidrag som skulle kvalificera sig då? Nja, juryerna ville ha med Nordmakedonien i final, och stryka Rumänien. Tv-tittarna å andra sidan ville se Cypern i final – men definitivt inte Azerbajdzjan. Faktum är att tittarna inte gav Nadir Rustamli ett enda poäng! Istället var det juryns 96 poäng som gjorde att landet tog sig vidare till final, som 10:e och sista bidrag i den totala sammanställningen. Å andra sidan kan nämnas att Cypern, som tittarna placerat på sin 9:e plats – slutade allra sist hos jurygrupperna med ynka 9 poäng. Cypern och Azerbajdzjan var alltså de bidrag som delade tittare och jurygrupper mest denna kväll.

 

Finalen

Man skulle kunna säga att årets Eurovision avgjordes redan den 24 februari i år, då Ryssland helt oprovocerat invaderade Ukraina och startade ett krig mot den ukrainska civilbefolkningen. Det utlöste, som tur var, massiv fördömelse från ett enat Europa – där nästan alla länder med olika medel valt att stödja Ukraina. Aldrig förr har kontinenten slutit upp så kring en enda nation som då – trots risken för både ekonomisk recession och kärnvapenkrig. Att i en sådan situation tro att Europas befolkning skulle rösta på ett annat land i en tv-sänd tävling, vore närmast absurt. Just därför fanns egentligen inte på kartan att något annat land skulle vinna Eurovision 2022. Inte heller oddsen trodde något annat, och med över 60% vinnarchans så utgjorde Kalush Orchestra den mest tippade vinnaren i ESC-historien sedan Loreen. Men de hade ju trots allt konkurrenter i finalen – även om de inte kunde rå på segraren.

 

Startfältet i finalen

Det fanns mängder med intressanta detaljer i startfältet. Ett av dem är språken! Sedan Måneskins vinst ifjol så stod det klart att engelska nu ingalunda är ett givet språk i tävlingen. Fyra av de låtar som slutade i topp-5 då, framfördes på ett annat språk än engelska! Kanske var det just därför som vi i år såg relativt få bidrag framföras på engelska i finalen? Enbart 15 av 25 tävlande finalbidrag framfördes på engelska – vilket är en mycket låg siffra! Ifjol var exempelvis 18 av 26 på engelska. Men den mest intressanta språkliga jämförelsen med 2021, är att de franskspråkiga låttexterna – som nådde höga placeringar 2021, helt lyste med sin frånvaro 2022. Inte ett enda franskspråkigt bidrag fick vi höra i år! Inte ens ifrån Frankrike alltså, som istället skickade ett bidrag på minoritetsspråket bretonska. Det var emellertid inte första gången vi hört det språket i Eurovision – senast var 1996 med Dan ar Braz och “Diwanit Bugale”. Vi fick även höra latin i Serbiens bidrag, vilket var första gången i tävlingens historia!

Förutom det språkliga så var finalen ganska typisk. Vi såg 8 band/duos, vilket var en färre än de nio vi såg 2021 – och som då var rekord. Intressant nog så såg vi nio stycken manliga soloartister – och åtta kvinnliga soloartister. Vi hade alltså ett extremt balanserat startfält i år!

En närmare kik på artisterna visar att de flesta var nykomlingar – med undantag av Mahmood för Italien, Zdob şi Zdub för Moldavien och Ihor Didenchuk som var en medlemmarna i Kalush Orchestra. Mahmood slog ju verkligen igenom 2019 då han slutade 2:a för Italien med “Soldi”, medan Ihor Didenchuk var en av medlemmarna i Go_A för Ukraina 2021 – då de slutade på 5:e plats. Zdob şi Zdub däremot, är ju något av legendarer i tävlingen. De representerade Moldavien i landets debut 2005 med “Boonika bate doba” som slutade på 6:e plats, och sedan igen 2011 med låten “So lucky” som slutade på 12:e plats. Men en spännande reflektion är att samtliga dessa tre artisterna landade i topp-7 även i år! Det är alltså gynnsamt att vara veteran!

Geografiskt sett, så fanns alla regioner representerade i finalen – även om det blivit tunnare i Östeuropa sedan Ryssland och Belarus blivit utkastade av EBU. Intressant nog så var Balkan väldigt dåligt representerat i finalen i år. Enbart Serbien fanns med ifrån det forna Jugoslavien, och utöver dem så var det bara Rumänien, Moldavien och Grekland med ifrån den regionen.

 

Resultatet

Rekordvinnaren

Foto & copyright: Eurovision Radio International

Vinnare i totalresultatet blev dock, som väntat, Ukrainas Kalush Orchestra med 631 poäng – vilket är den näst högsta vinnarpoängen i historien. Poängrekordet innehas alltjämt av Salvador Sobral och Portugal med 758 poäng från 2017! Ukrainas vinst var även nära att slå ett annat vansinnigt rekord, nämligen störst vinnarmarginal! Kalusch Orchestra vann med 165 poäng över tvåan Sam Ryder, men det är alltjämt Alexander Rybak som innehar rekordet då han vann med 169 poäng över isländska silvermedaljören Yohanna 2009! Men ett rekord lyckades iallafall Kalush Orchestra ro hem denna kväll: Flest 12:or någonsin! Sett till både juryns och tv-tittarnas poäng så fick Ukraina 12 poäng inte mindre än 33 gånger – vilket gör att man seglar förbi Salvador Sobral som innehade det tidigare rekordet på 30 tolvpoängare. Imponerande! Dock ska sägas att de flesta av Ukrainas 12:or kom ifrån tv-tittarna denna kväll – enbart fem av dem kom ifrån jurygrupperna!

Ukrainas vinst blev landets 3:e genom historien (2004 och 2016 var de tidigare gångerna), och landet har därmed vunnit lika många gånger som Italien, Norge och Danmark. Emellertid blir Ukraina, i och med vinsten, det första land att vinna Eurovision för tredje gången efter millennieskiftet! Landets framgångar i tävlingen är enastående och årets vinst markerar detta väldigt tydligt. Till skillnad från tidigare ukrainska vinnare är årets artist inte en kvinnlig solist utan en manlig grupp – vilket är ovanligt. Ukraina har skickat manliga grupper två gånger förut – 2005 och 2017, intressant nog båda gångerna de var värdnation. Då har det gått mycket dåligt för dem då de fått sina absolut sämsta placeringar – 19:e och 24:e plats! Dessutom har hip-hop aldrig tidigare vunnit Eurovision – eller en låt på ukrainska heller för den delen. Årets ukrainska vinnare bryter således många trender!

En trend som de emellertid förstärker är att grupper vinner tävlingen numera. I och med Måneskins vinst ifjol så har nu grupper vunnit ESC två år i rad! Detta har inte hänt sedan 2000-2001 då Olsen Brothers och Tanel Padar & Dave Beneton feat 2XL vann varsitt år. Om vi ska vara mer strikta och fokusera på grupper med fyra eller fler medlemmar kan vi konstatera att det inte skett sedan 1970-talet då grupper dominerade efter ABBA:s vinst 1974. Då vann grupper med fyra eller fler, 1974-1976, samt 1978-1979. Frågan är om trenden håller i sig även nästa år?

Vi kan också notera att vinnarlåten är skriven på ukrainska, vilket innebär att vi för andra året i rad får en vinnarlåt som inte är på engelska! Att vi har gått två år utan en engelskspråkig vinnare har faktiskt inte hänt sedan 1991 – då Carola vann med “Fångad av en Stormvind” ironiskt nog just i Italien. Vi glömmer lätt av att engelskan är så pass dominant i tävlingen!

 

Topp-5 – en succé för Big-5!

Ukraina var visserligen den ohotade vinnaren i år, men bakom Kalush Orchestra så fick vi se en häpnadsväckande ovanlig kamp – mellan Storbritannien och Spanien! Kom ihåg att både Storbritannien och Spanien gjort sig kända som riktiga blåbärsnationer i Eurovision de senaste åren, trots ländernas storlek. Spanien har placerat sig sämre än 20:e varje år sedan 2015, och innan dess hade de som bäst nått 10:e plats ett par gånger sedan 2004. Spanien glansperiod ligger långt bakåt i tiden, då vi får gå tillbaka till 1995 innan vi hittar en topp-3 placering för landet. Och senaste vinsten – ja, den kom 1969!

Storbritannien å sin sida vann senast 1997 – och fick faktiskt en fin 3:e plats i Tallinn 2002. Men sedan dess har landet i princip abonnerat på sistaplatser. 2003 kunde landet räkna in sin första sistaplats någonsin – och tillika 0 poäng! Sedan dess har landet skrapat ihop inte mindre än 4 till – och utöver det slutat sämre än 20:e inte mindre än 10 gånger! Så sent som ifjol slutade man ju sist med 0 poäng igen – vilket är imponerande då vi numera har ca 40 tv-tittargrupper och 40 jurygrupper som ger ut poäng. Att inte få ett enda av dem är i sanning en bedrift! Självklart har detta påverkat Storbritanniens intresse för tävlingen, precis som i Spanien. Just därför var det såklart extra kul och uppseendeväckande att dessa två länder i år slutade på andra och tredje plats i Eurovision. Storbritanniens andraplats är självklart deras bästa placering sedan 1998 – då de också slutade 2:a på hemmaplan i Birmingham. Det är också deras första topp-3 placering på 20 år, och högsta poängskörd genom alla tider. Men de lyckas också med att utöka sitt helt galna rekord i antal andraplatser: hela 16 stycken! Det mest absurda med det här rekordet är att landet har nått andraplatsen i hela 25% av sina deltaganden, vilket faktiskt gör andraplatsen till Storbritanniens statistiskt sett vanligaste placering! Faktum är att inget annat land har en lika stark koppling till en specifik placering som just Storbritannien har till andraplatsen. Imponerande!

För Spanien däremot är 3:e plats inte vardagsmat direkt. Landet hade bara en tredjeplats tidigare, nämligen 1984 med Bravo och “Lady, Lady”. Faktum är att Chanels tredjeplats ger Spanien deras blott åttonde topp-3 placering genom tiderna, och som redan står klart, deras första topp-3 placering under 2000-talet! Och, som om inte det vore nog, så fick landet sin högsta poängskörd någonsin. Grattis till Spanien!

För andra året i rad konstaterar vi att Big-5 dominerar topp-5, även om det i år är andra halvan som står för fyrverkeriet, vilket är roligt att konstatera. Spanien och Storbritannien slutade ju i den absoluta botten ifjol, och slutar i år alltså i toppen. I motsats till detta kan vi konstatera att fjolårets raket Frankrike istället slutar näst sist i år – ett riktigt fiasko för landet som var snubblande nära att vinna 2021.

 

För Sverige slutade Eurovisionäventyret med en fjärdeplats – lite av ett antiklimax då Cornelia låg tvåa i oddsen bara timmarna innan finalen. Men hon kunde inte riktigt rå på Storbritannien och Spanien – utan slutar 4:a. Detta ska dock ses i ljuset av att det är en topp-5 placering – Sveriges åttonde topp-5 placering sedan 2011! Helt otroligt! Just 4:e plats är dock en ovanlig placering för Sverige, en placering vi inte fått mer än två gånger förut: 1989 med Tommy Nilsson, och 1958 med Alice Babs – Sveriges allra första ESC-bidrag. Cornelia tar också hem flest poäng i Sveriges ESC-historia – 438 poäng! Detta var med andra ord en fjärdeplats som gav mersmak, men lämnar oss alltså återigen alldeles utanför pallen.

 

På 5:e plats hittar vi Serbien – den verkliga skrällen denna afton. Detta är det enda land som oddsen inte kunde förutspå i topp-5. Landet låg istället 8:a i oddsen inför finalen – men det undgick ingen hur annorlunda och nyskapande Konstrakta och “In corpore sano” var. Bidraget förde Serbien till sin bästa placering sedan 2012 då man slutade på 3:e plats i Baku med Željko Joksimović. Detta är dock så långt ifrån en Balkanballad som man kan komma, och Serbiens 5:e plats är i sanning speciell. Vi kan också konstatera att det inte bara är Serbien bästa placering på 10 år, det är hela ex-jugoslaviens bästa placering sedan 2012. Detta kanske säger mer om hur trögt det går i den regionen av tävlingen, än det säger om Serbien. Men utan att tveka kan man säga att Serbien lyckats återta initiativet igen! Och, även här, så samlar landet sin högsta poängskörd i ESC-historien – 312 poäng!

 

Skrällarna och flopparna

Strax utanför topp-5 så hittar vi flera bidrag som oddsen inte riktigt kunnat förutspå. Främst av dessa är Moldavien som landar på 7:e plats! Landet skulle enligt oddsen inte klara mer än 11:e plats, men skulle skörda rejält med framgångar i finalen. Landet gör sin tredje bästa placering någonsin, och intressant nog med samma artist som gav dem deras näst bästa placering någonsin: Zdob și Zdub! En intressant notering är att Moldavien aldrig lyckats nå bättre än topp-10 med något annat än grupper. Moldaviska soloartister har inget att hämta i Eurovision!

Portugal är ett annat land som lyckats oväntat bra i år – med en 9:e plats i årets ESC. Enligt oddsen skulle de landat först på 17:e plats, men helt uppenbart gick Maros ballad genom TV-rutan på ett sätt som ingen kunnat förutspå. 9:e platsen är landets näst bästa placering (bortsett från Salvador Sobrals vinst 2017) sedan 1996, och 7:e bästa genom tiderna. Även Litauen får nämnas som en skräll – landet tippades näst sist i oddsen, men kammade ändå hem en 14:e plats. Detta är 4 placering bättre än 2015, då Monika Liubinaitė sist tävlade i ESC – men då som låtskrivare till det litauiska bidraget “This time”.

 

Flopparna denna kväll var dock flera. Allra mest smärta drabbades nog värdlandet av, då Mahmood och Blanco inte mäktade med att leverera sin mäktiga ballad “Brividi”. Landets sjätteplats var i lägsta laget för landet som tidvis legat 2:a i oddsen bakom Ukraina. Ett annat land som det snackades mycket om innan Eurovision var såklart Polen, som även vi på ESC-panelen lyfte fram som favorit. Emellertid sjönk Ochman rätt rejält ned på oddslistorna i veckan innan ESC, men tippades ändå i topp-10 inför finalen. Det blev dock bara en 12:e plats för honom, en klar besvikelse för Polen som ändå hade chans på en hög placering.

 

Sistaplatserna

Vi har redan konstaterat att Big-5 splittrades mellan toppen och botten i år – precis som ifjol. Men i år var det Storbritannien och Spaniens tur att var i topp – och istället var det Tyskland och Frankrike i botten. Tyskland slutade allra sist – med ynka 6 poäng  – 2 från vardera Österrikes, Estlands och Schweiz’ tittare. Detta var landets åttonde sistaplats i historien och deras 7:e placering sämre än 20:e på 10 år! Det går med andra ord, riktigt dåligt för Tyskland just nu. Frankrike då? Jo, landet undvek ju sistaplatsen i år men sjönk ju rejält i år jämfört med fjolårets silverplacering. På 24:e plats landar man alltså en av sina absolut sämsta placeringar någonsin – och bör kanske tänka om inför nästa års tävling.

 

Jury vs. Tv-tittare

Det är alltid intressant att se vad skillnaderna mellan jurygrupperna och tv-tittarna är varje år. Ibland är de överens om det mesta, men så var inte fallet i år. Jurygrupperna valde Storbritannien (1) som sin favorit följt av Sverige (2), Spanien (3), Ukraina (4) och Portugal (5). Tittarna å andra sidan valde överlägset Ukraina (1) som sin favorit, följd av Moldavien (2), Spanien (3), Serbien (4) och Storbritannien (5) – Sverige kort därefter på 6:e plats. Vi kan konstatera att det är en rejäl skillnad!

Först och främst så var det hos tv-tittarna som Ukraina vann – landet fick 439 poäng ifrån tittarna! Tänk då att maxpoängen är 468 poäng – alltså bara 29 poäng mer! Landet fick dessutom 28 av 39 möjliga 12:or ifrån tittarna – ett helt galet stöd! Juryn var mer restriktiv men gav ändå landet 192 poäng, varav 5 tolvpoängare – lika många 12:or som Sverige.

Storbritannien däremot, hade ju sitt stora stöd hos juryn, men lyckades inte alls lika bra hos tittarna. Sam slutade bara 5:a hos tittarna, trots mycket låga odds. Han kunde faktiskt bara inkassera en enda 12:a ifrån tittarna – och det var från Malta! Nej, inget “Space man” för folket – men gärna till jurygrupperna. Sam och Chanel fick faktiskt lika många 12:or där – 8 stycken var! Men Chanel skulle funka lite bättre hos tv-tittarna, som till synes verka uppskatta avklädd spansk pop i Britney Spears style. Med 228 poäng ifrån tittarna och 231 ifrån juryn så var hon den artist med mest balans – hon landade som 3:a i båda grupperna och slutade således 3:a i slutresultatet också.

Sverige å andra sidan lyckades som väntat bättre hos juryn är hos tittarna. 2:a platsen i juryomröstningen är intressant nog ganska standard för Sverige, då detta varit vår placering även 2019 och 2018. Hos tittarna blev det bara en 6:e plats – vilket såklart är en besvikelse men inte oväntat. Däremot är det faktiskt den bästa placeringen hos tittarna sedan 2016 – då Frans också slutade på 6:e plats i Stockholm. Det skall därför inte förnekas att Cornelia gjorde Sveriges absolut bästa insats i tävlingen på 8 år – och lägg därtill bästa placeringen sedan 2015!

 

Största skillnaderna

Serbien var verkligen en vattendelare denna kväll – juryn var helt likgiltig mot den, medan folket älskade den. Konstrakta slutade på 11:e plats hos juryn – men på 4:e plats hos tittarna. Föga överraskande kom de flesta av Serbiens poäng ifrån grannländerna på Balkan – med 12:or från tittarna i Slovenien, Kroatien, Montenegro och Nordmakedonien. De få poäng som de fick av jurygrupperna kom även de ifrån grannländerna. Kan de vara så att Serbien dragit nytta av att så många av deras grannländer missade finalen? Inte omöjligt – men det var å andra sidan är väldigt intressant låt också.

Moldavien slutade tvåa hos tittarna, men blev fullständigt förbisedda av juryn – där de istället landade på 20:e plats! Vi kan ju jämföra detta med Norges KEiiNO 2019 som kammade hem vinsten hos tv-tittarna men enbart landade på 18:e plats hos juryn. Dessa två bidrag verkar alltså vara urtypen av ett publikfriande bidrag, som går bra hem i stugorna men som juryn ser ned på. Folkrock är inget för fint folk kanske? I vilket fall som helst så var dessa glada toner något som delade – men Zdob și Zdub var faktiskt den enda artisten som lyckades rå på Kalush Orchestra denna kväll – glöm inte det!

Vi kan också konstatera att Polen, Norge och Litauen var de bidrag som i övrigt gynnades mest av tittarna, medan Azerbajdzjan, Portugal, Grekland, Nederländerna, Schweiz och Australien gynnades mest av juryn. I fallet med Schweiz och Australien kan konstateras de helt hjälptes upp av juryerna – Australien fick bara 2 poäng av tittarna men 123 av juryn, medan Schweiz fick 78 av juryn men helt poänglösa hos tittarna.

 

Slutkommentarer

Foto & copyright: EBU / Corinne Cumming
Bilden är hämtad från eurovision.tv som ägs av EBU.

Ännu ett Eurovisionår är lagt till handlingarna. Denna gång var det inte Covid-19 som skapade problem, utan ett hänsynslöst krig. Så här i efterhand är det makalöst att tänka sig att vi ens fick se Ukraina på scenen i Eurovision väl medvetna om vad som försiggår i landets ockuperade delar. Som redan konstaterat så kan man inte vara neutral i ett sådant läge, och det är närmast en självklarhet att Ukraina skulle vinna årets ESC. Samtidigt kan jag såklart känna att fel LÅT vann, det är nog inte många ute i Europa som med handen på hjärtat skulle skriva under på att “Stefania” var deras favoritlåt. Men det är en liten uppoffring man får göra i ett sådant här läge. Högst troligen lär detta blir ihågkommet som ett mycket ovanligt Eurovisionår där politik för enda och sista gången fick vara ensam faktor i vem som vann bucklan. Samtidigt kan ju idag ingen veta hur länge det här kriget ska få hålla på – och det är inte alls otroligt att Eurovision får klara sig utan ukrainskt deltagande framöver. Och huruvida det blir ett Eurovision 2023 i Ukraina är en ännu öppnare fråga – som vi sannolikt inte lär få svar på förrän långt in på hösten. Med tanke på att kriget lär tömma statskassan i Ukraina så lär det inte vara särskilt enkelt att stå med ett sådant jätte-arrangemang så tätt inpå.

 

Ur svensk synvinkel så ska vi ändå vara rätt nöjda med årets placering. Visst, Cornelia förtjänade bättre. Men i ärlighetens namn hade hon ju inte chans att vinna ändå, och det betyder sannolikt betydligt mer för tävlingen att länder som Storbritannien och Spanien nu äntligen når en topplacering igen! Tittarsifforna i Storbritannien vittnar om att 80% av tittarna följde Eurovision denna kväll – en superframgång för landet som varit på väg att tappa intresse helt för tävlingen. Kanske får vi nu äntligen se dessa länder lägga lite energi på sina ESC-bidrag igen? Vi håller tummarna! Samtidigt är 4:e platsen för Cornelia historiskt bra – och vi fick faktiskt för en gångs skull rejält med tittarröster också. Sveriges oförmåga att “bara” skicka “jurybidrag” verkar vara på väg att lösas!

Årets Eurovision visade också att vi aldrig kan räkna bort någon helt – speciellt inte om det är superkonstigt eller väldigt väldigt medryckande och glatt. Serbiens och Moldaviens framgångar hos tittarna vittnar om att allt kan hända i tävlingen. Man behöver inte ett tillrättalagt popsnöre, eller smäktande ballad för att komma långt – tvätta händerna, sjung om Meghan Markle – eller ta fram dragspel och sjung om tåg! Det kommer man väldigt långt med! Helt underbart!

 

Ur ett arrangörsperspektiv finns väl dessvärre en del att önska

Visserligen gick årets italienska produktion betydligt bättre än när italienska tv-bolaget RAI hade uppdraget sist – 1991. Då drabbades inspelningsplatsen av översvämning veckorna innan genrepen, orkestermedlemmar dök aldrig upp till genrepen, instrument gick sönder i livesändning, proppar gick under livesändning, ena programledaren kunde inte engelska (eller franska), och sändningen gick rejält över utsatt tid. Så illa gick det inte nu, men nästan. I Turin drabbades scenbygget av tekniska problem vilket gjorde scenens stora “sol” obrukbar för vad den var designad till. Genrepen kantades av teknikstrul – hela tiden. Programledarnas manus var i princip frånvarande – och sändningen gick långt över utsatt tid. Lägg därtill att pausunderhållningen delvis bestod av framföranden av gamla italienska “hits” som ingen norr om alperna någonsin hört. Men utöver det var det underhållande – och framförallt välkoreograferat med bra danser och snygga scenproduktioner. En stor eloge till RAI för det!

Turin 2022 blev ett politiskt uppvakande – från Covid-19 och in i ett krigstillstånd. Låt oss hoppas att nästa års arrangör (vilka det nu än blir) har dragit lärdom av både Turin och Rotterdam för att bemöta utmaningarna även i 2023 års omvärld. Lycka till, vilka ni än blir!

Avslutningsvis, så här såg Kalush Orchestras framträdande ut i finalen:

 


Kommentera

 
 

 
 
 

  Bookmark and Share Tillbaka till toppen
Aktuellt

Nyheter

Eurovision 2022

Inför ESC 2022

Best of Nationella 2022

Om oss


 
Sök på sajten
 

 
 



Om ESC-Panelen

ESC-Panelen är ett forum om Eurovision Song Contest, Melodifestivalen och andra länders nationella uttagningar.
Vi skribenter i panelen är ett gäng Eurovision-intresserade personer i varierande åldrar och med skilda preferenser inom musiksmak. Den gemensamma nämnaren är att vi alla delar en stor förkärlek till Eurovisionen, och att vi tillsammans bevakar tävlingen året om. Vi delar med oss av bland annat nyhetsuppdateringar, projekt, länktips, topplistor och recensioner.

Gilla och följ oss gärna i våra sociala medier! Du hittar oss på Facebook, Instagram, Twitter och YouTube.

Har du några frågor, funderingar och/eller vill du tipsa oss om nyheter? Skicka i så fall ett mejl till info@escpanelen.se



Musiktips

För alla er Eurovision-fantaster vill vi tipsa om musikkanalen ESCRadio som spelar Eurovisionmusik dygnet runt, året om. Dessutom sänder kanalen Radio International direktsända program om Eurovision en gång i veckan.


Personalinloggning
Tillbaka till toppen

ESC-Panelen