PANELENS JULKALENDER. Nu i december månad startar vi officiellt nedräkningen till Eurovision 2024, vår Nedräkning till Malmö. Detta gör vi med att i 24 delar presentera Sveriges Eurovision-historia fram till senaste avgjorda upplagan (2023) samt där vi också hyllar de artister som gjort bäst resultatmässigt ifrån sig under åren som gått. Denna del handlar om åren 1986 till 1990.
Duo för Sverige 1986
1986 var det bidraget ”E’ de’ det här du kallar kärlek” som vann den svenska Melodifestivalen, framförd av låtskrivaren själv, Lasse Holm, tillsammans med Monica Törnell. Detta minst sagt udda par stack ut i Melodifestivalen – som även detta år var budgetbetonat. Musikvideos spelades upp på varje bidrag, och bara finalisterna fick framföra den live i studion – men dock utan orkester. Lasse och Monica vann en klar seger, och utsågs därmed att åka till Eurovision Song Contest i Bergen, där låten skulle representera Sverige.
På Eurovisionscenen framfördes bidraget med orkester för första gången, dirigerad av Anders Berglund, och med en lekfullhet och energi som fängslade publiken. Förutom Lasse och Monica utgjordes en del av framträdandet av tre bakgrundssångare, som var klädda i en eklektisk mix av utstyrslar. Vicki Benckert bar dräkten av ett franskt hembiträde, medan den andra, Lennart Sjöholm, var klädd i en brittisk utstyrsel med plommonstop och paraply. Den tredje bakgrundssångaren, Leif Ingdahl, klev ut på scenen klädd som den starke mannen på en cirkus, iförd en baddräkt som påminde om 1920-talet. Denna excentriska klädsel, skenbart orelaterad till låtens tema, tillförde en originell och minnesvärd estetik till framträdandet. I en ännu mer överraskande vändning dyker Sten Carlberg upp mitt i låten, naken från midjan och uppåt, med en elgitarr i handen. Hans oväntade medverkan och musikaliska bidrag skapade en storslagen stämning i salen. Publiken blev så entusiastisk att den inaktiva delen av orkestern steg upp och klappade takten, en reaktion som den norske kommentatorn hävdade aldrig tidigare hade skådats i tävlingens historia.
Trots den energifyllda framförandet mottogs bidraget med blandade reaktioner. Den brittiske TV-kommentatorn Terry Wogan uttryckte sin förvåning genom att säga: ”Well, that was an experience, wasn’t it?” Kritik riktades även från vissa håll, inklusive Daniella Simons, som representerade Schweiz och ansåg att Lasse Holm hade använt pianot på ett respektlöst sätt när han hoppade upp på det. Detta lyckades dock undgå TV-sändningens kameror. Omröstningen blev dock minst lika rafflande. ”E’ de’ det här du kallar kärlek” lyckades samla 12 poäng från både Island och Schweiz. Under omröstningens gång låg låten som högst på tredje plats, men efter sju länder röstat föll den ur topp 3 och hamnade till sist på en femteplats i Eurovision Song Contest med totalt 78 poäng.
Sveriges låt fick byta namn
”Fyra Bugg & en Coca Cola” även känd som ”Boogaloo” skriven av Mikael Wendt och Christer Lundh, framfördes av Lotta Engberg när den vann den svenska Melodifestivalen 1987. Den gjorde emellertid det med minsta möjliga marginal till tvåan “Högt över havet” med Arja Saijonmaa – endast 1 poäng skiljde bidragen åt! Men Lotta drog det längsta strået och fick representera Sverige i Eurovision Song Contest i Bryssel samma år. Låten ”Fyra Bugg & en Coca Cola” hade sin början i en annan kontext. Ursprungligen skapades den av Wendt och Lundh för det tänkta pojkbandet The Pinks. Inspirationen till texten hämtades från Mikael Wendts egna barndomsminnen från 1960-talet, en tid då man kunde köpa fyra Bugg (en typ av tuggummi) och en Coca-Cola för en krona i kiosken. Denna enkla och nostalgiska referens låg till grund för låtens text och tema.
Skivbolagsdirektören Bert Karlsson hade ursprungligen avsikten att låta The Pinks delta med låten i Melodifestivalen, men detta mötte motstånd från Sveriges Television (SVT). Anledningen till detta var att bandmedlemmarna var i åldern 10 till 14 år, vilket ansågs vara för ungt för att delta i tävlingen. Istället gavs den till Lotta Engberg som vid tillfället var 23 år gammal. Trots att låten vann i Sverige och kvalificerades för Eurovision Song Contest stötte den på kontroverser. Originaltiteln och texten innehöll varumärkesreferenser, inklusive Coca-Cola. Detta bröt mot tävlingens regler och ledde till diskussioner om låtens lämplighet. Inför Eurovision Song Contest uppmanade SVT låtskrivarna att ändra texten för att undvika ytterligare regelbrott. Därmed ändrades låtens titel till ”Boogaloo” och en av textraderna som tidigare innehöll samma ord ändrades till ”Boogaloo dansa rock’n’rolla.” Lotta Engberg stod på Eurovision Song Contests scen i Bryssel i maj 1987 för att representera Sverige. Trots ändringarna i texten och namnet lyckades låten inte nå några höga poäng, men den fick ändå erkännande genom att samla in 12 poäng från Israel. Vid en tidpunkt i omröstningen nådde låten tredje plats, men den avslutade tävlingen på en tolfte plats med totalt 50 poäng.
Året därpå kom ännu en odödlig schlagerlåt
”Stad i ljus”. Denna ikoniska balladlåt skrevs av den låtskrivarveteranen Py Bäckman och framfördes av Tommy Körberg.
Bakom skapandet av ”Stad i ljus” fanns en intressant historia då låten ursprungligen var avsedd för legenden Jan Malmsjö. Dock tackade Malmsjö nej till att delta i Melodifestivalen 1988 eftersom det kolliderade med hans krogshow på Hamburger Börs i Stockholm, ett åtagande som han inte kunde be om ledigt från. Det var här Tommy Körberg kom in i bilden. Vid den tiden hade Körberg nyligen fått avslag av det amerikanska skådespelarfacket för att sjunga huvudrollen i den hyllade musikalen ”Chess” av Björn Ulvaeus, Benny Andersson och Tim Rice på Broadway. Han hade fått höra melodin några gånger i en bilstereo och kände att den hade potential. Han bestämde sig därför för att ställa upp och representera Sverige i Melodifestivalen. ”Stad i ljus” tog Melodifestivalen med storm och tog hem samtliga toppoäng i omröstningen!
Eurovision Song Contest i Dublin blev nästa stora steg för ”Stad i ljus.” Den svenska delegationen bestod av Tommy Körberg, och på scenen hade de Urban Agnas som spelade piccolatrumpet. Tyvärr drabbades Tommy Körberg av en elakartad förkylning innan tävlingen och kunde inte delta på alla repetitioner. Det uppstod en stund av oro när frågan om låtskrivaren Py Bäckman skulle framföra låten istället diskuterades, men detta hände endast under generalrepetitionen. ”Stad i ljus,” var en av favoriterna inför tävlingen men Tommy Körbergs framträdande imponerade inte helt på tittarna. Trots en stark uppträdande darrade han på rösten och förkylningen gjorde sig tyvärr påmind bitvis. Sverige lyckades samla in 12 poäng från Norge, men det var inte tillräckligt för att lyfta dem till toppen. Under poängutdelningen lämnade programledaren Pat Kenny en sarkastisk kommentar: ”Och du ska ha beröm av svenskarna för din gest i egenskap av granne,” vilket rev skrattsalvor från publiken. Totalt fick Sverige 52 poäng, vilket innebar en tolfte plats i tävlingen, delad med Italien. Även om ”Stad i ljus” inte nådde de högsta höjderna i Eurovision, har den förblivit en klassisk svensk klassiker. Numera finns den i den svenska psalmboken, och är flitigt spelad på både begravningar och nyårsfiranden.
1989 var det dags för en ny gripande ballad
Skriven av trion “Norell Oson Bard”, skulle ”En dag” bli genombrottet för den dittills oprövade sångaren Tommy Nilsson. Emellertid var det inte Tommy som fick förfrågan först – det var Carola man erbjöd låten. Men Carola höll just då på med bibelstudier i Livets Ord och hade inte möjlighet att delta. Därmed fick Tommy chansen – och tog den. I Melodifestivalen 1989 stod Nilsson på scenen tillsammans med en talangfull kör bestående av Jean-Paul Wall, Vicki Benckert, Ankie Bagger, Jerry Williams och Tommy Ekman. Denna kör, som den svenska kommentatorn Jacob Dahlin kallade ”Stjärnkören,” framträdde bakom Nilsson och gav låten en ovanlig ljudbild. ”En dag” vann Melodifestivalen 1989 efter en dust med den superpopulära duon Orup och Glenmark. Tommys vinst var för övrigt den första i Globen – arenan var i princip nybyggd och hade aldrig använts till direktsända musikkonsterter förut. Tommy skickades alltså till att representera Sverige i Eurovision Song Contest i Lausanne. Låten fick tolv poäng från Danmark, Österrike och Jugoslavien, vilket bidrog till en total poängsumma på 110. Denna framstående prestation gav Sverige en fjärdeplats i tävlingen – ett starkt resultat.
1990-talet gör så entré
1990 var det ”Som en vind”, skriven av Mikael Wendt och framförd av den svenska popgruppen Edin-Ådahl, som vann Melodifestivalen. Detta var tämligen oväntat då allt rampljus hamnade på Carola som gjorde comeback detta år. Det blev än mer dramatik när en stor del av landet blev av med tv-sändningen mitt under Carolas framträdande – då en av tv-masterna drabbats av haveri. Men på Melodifestivalscenen i Rondo i Göteborg märktes inget, där var det snarare den komplicerade mekaniska resultattavlan som skapade problem. Edin-Ådahl vann juryns poäng och därmed tävlingen – men Carola utsågs senare till folkets klara favorit av kvällstidningarna.
Förväntningarna på Edin-Ådahl var ljumna inför Eurovision Song Contest, där gruppen skulle representera Sverige. I Eurovision Song Contest i Zagreb, framfördes låten till dirigenten Curt-Eric Holmquists ledning. Den brittiske TV-profilen Terry Wogan förutspådde en framgång för Sverige och jämförde låten med det populära amerikanska pojkbandet New Kids on the Block, vilket ökade förväntningarna på bidraget. Men han var å andra sidan ökänd för att alltid gissa fel – och så även denna gång. ”Som en vind” lyckades inte riktigt nå de högsta poängen i tävlingen. Den svenska låten fick som mest sex poäng från Nederländerna, Storbritannien och Norge. Sammanlagt samlade bidraget 24 poäng, vilket resulterade i sextonde plats i tävlingen.
