PANELENS JULKALENDER. Nu i december månad startar vi officiellt nedräkningen till Eurovision 2024, vår Nedräkning till Malmö. Detta gör vi med att i 24 delar presentera Sveriges Eurovision-historia fram till senaste avgjorda upplagan (2023) samt där vi också hyllar de artister som gjort bäst resultatmässigt ifrån sig under åren som gått. Denna del handlar om första halvan av 1970-talet.
Bojkott av tävlingen 1970 – men tillbaka igen 1971
Som svar på det kontroversiella resultatet i Eurovisionfinalen i Madrid 1969, där fyra länder delade på segern, bojkottade Sverige Eurovision Song Contest 1970 tillsammans med tre andra nationer. Men tack vare en regeländring från EBU om att fortsättningsvis kan bara en låt vinna per år var Sverige tillbaka igen 1971.
Den svenska återkomsten till Eurovision markerades av popgruppen Family Four, som skulle representera Sverige två år i rad. 1971 vann de Melodifestivalen med den den fjäll-romantiska låten ”Vita vidder”, som de sedan framförde på Eurovisionscenen i Dublin. I tävlingen nådde låten en delad sjätte plats, tillsammans med Nederländernas bidrag. Året därpå, 1972, återvände de med ”Härliga sommardag” en melodi som landade på trettonde plats. Inför denna tävling gjorde Marie Bergman, en av Family Fours medlemmar, en minnesvärd entré på en presskonferens genom att hjula framför fotograferna. Emellertid snubblade hon och råkade stuka foten, vilket gjorde att hon blev tvungen att framföra bidraget iförd gips!
De svenska ESC-uttagningarna 1971 och 1972 frångick också tillfälligt från uttagningsnamnet Melodifestival något programmet annars alltid hade hetat sedan 1967.
Storfavoriten föll men de skulle vinna strax igen
Året därpå; 1973, bjöd den svenska Melodifestivalen på en ny kontrovers. Storfavoriten ABBA (med “Ring, Ring”) fick se sig besegrade av gruppen Malta, bestående av Claes af Geijerstam och Göran Fristorp. De sistnämnda vann tävlingen med den romantiska balladen ”Sommar’n som aldrig säger nej” vars musik skapades av Monica och Carl-Axel Dominique och med text av poeten Lars Forssell. Men det var en särskild liknelse i texten – ”Dina bröst är som svalor som häckar” – som blev ett ämne för intensiv diskussion och kritik. Vissa ansåg den vara opassande, och än idag är det lätt att förstå varför. Inför Eurovision Song Contest bytte Malta namn till Nova för att undvika förväxling med landet Malta (även om landet Malta inte deltog det året) och framförde låten på engelska som ”You’re Summer”. Monica Dominique var dirigent, vilket markerade det första framträdandet av en kvinnlig dirigent vid Eurovision. Sverige slutade på en femte plats, en stor framgång.
ABBA skulle dock få sin revansch 1974 och på kuppen bli den första svenska popgruppen att erövra världen. Bidraget de skulle framföra i Eurovision Song Contest i Brighton var den ikoniska ”Waterloo” skriven av Benny Andersson, Stikkan Anderson och Björn Ulvaeus. Texten till ”Waterloo” skapade en parallell mellan kärlekens förlust och Napoleons nederlag vid slaget vid Waterloo 1815. Emellertid hindrade inte låttextens uppenbara kärlekstema inte Stikkan Andersson från att motta underliga journalistiska frågor såsom “Är det inte omoraliskt att framföra en låttext som handlar om ett blodigt slag där tusentals människor dog?”. Stikkans svar var “Det var väl ändå en väldigt cynisk fråga?”.
När Abba framförde ”Waterloo” i Melodifestivalen och sedan representerade Sverige i Eurovision Song Contest 1974, väckte de en europeisk fascination. Låten blev en omedelbar favorit och seglade fram som ett av de förhandstippade bidragen. Under själva tävlingen stod Sverige till sist som segrare med 24 poäng efter att mot slutet spurtat ifrån de andra förhandsfavoriterna Nederländerna. ”Waterloo” blev inte bara Sveriges första vinnande ESC-bidrag; den blev också en symbol för ABBAs genombrott och starten på deras internationella framgångssaga. Den anses dessutom vara den mest minnesvärda ESC-låten någonsin, då den 2005 utsågs just till detta i Eurovisions 50-års jubileumsshow i Köpenhamn.
Sverige fick arrangera Eurovision 1975
1975 markerade en historisk händelse för Sverige vi för första gången arrangerade Eurovision Song Contest. Festligheterna ägde rum på S:t Eriksmässan (numera Stockholmsmässan) i Stockholm den 22 mars och leddes av den erfarna programledaren Karin Falck. Trots det hedersamma uppdraget att vara värdstad för Eurovision, var det inte utan kontroverser. Den svenska musikrörelsen uttryckte sin motvilja mot tävlingen och arrangerade Alternativfestivalen som en protest. Dessutom hade säkerhetsåtgärder vidtagits på grund av hot från Röda armé-fraktionen, som senare ledde till ett attentat mot den västtyska ambassaden. I Eurovision 1975 introducerade också en ny röstningsmetod där varje lands jury tilldelade poäng på en skala från 1 till 12. Denna nya regel skapade spänning och förändrade dynamiken i tävlingen, och är ju än idag det poängsystem som används.
Till att försvara hemmafärgerna valdes bidraget ”Jennie, Jennie” framförd av Lars Berghagen & The Dolls. Precis som tidigare år framfördes sången på engelska i Eurovision, och denna gång med Lars Samuelson som dirigent. Publiken och juryerna belönade Sverige med 72 poäng, inklusive åtta poäng från både Norge och Turkiet. Trots framgången möttes sången av en hel del av kritik – recensenter fokuserade på Lasse Berghagens engelska uttal, som kanske lämnade en del att önska. Men hans framträdande var dock inte utan dramatik. Berghagen fick poliseskort till Stockholmsmässan på grund av mordhot, något som kastade en tillfällig skugga över musiken. Trots dessa utmaningar och kontroverser klättrade ”Jennie, Jennie” upp på Svensktoppen, där den låg i sex veckor och tog förstaplatsen den första veckan.
Det kan även noteras att Melodifestivalen, Sveriges uttagning, för första gången förlades till en annan ort än Stockholm, i det här fallet Göteborg.
