Konsten att vinna Eurovision – eller att komma sist: Del 1

Av ESC-Panelen | Publicerad

Publicerad

maxresdefault

Foto: EBU

Hur gör man egentligen för att vinna Eurovision Song Contest? Varje år brottas tusentals artister, låtskrivare och producenter med denna fråga – och vrider håret av sig i sina försök att hitta den bästa tonartshöjningen, de snyggaste dansstegen och de häftigaste scenkläderna. Ändå misslyckas ju alla utom en – varje år. Samtidigt kämpar lika många med att undvika den där nesliga sistaplatsen. Inte heller där finns något mirakeltips för hur man undviker avgrunden. Ingen går säker…

I den här krönikan tar ESC-Panelens skribent Adrian pulsen på vilka bidrag som lyckades respektive misslyckades under sina tävlingsår.

 

Det verkar inte som att det finns något självklart ”segerrecept” i den här tävlingen. Tvärtom har de senaste 10 årens vinnare förvånansvärt lite gemensamt. Eller vad sägs om en finsk monsterrockgrupp, en skäggig österrikisk transvestit, en tysk såpaskådis, en norsk-vitrysk violinist – eller för all del en skånsk allsångsledare? Det enda som vi med säkerhet kan säga är att allt i slutändan beror på konkurrensen – vinnarlåten behöver inte alls vara bra, utan bara bättre än allt annat i startfältet just det året!

Och låten som hamnar på sistaplatsen behöver inte på något sätt vara dålig – utan likaså bara sämre än allt annat i startfältet just det året. Det är med andra ord tillfälligheternas spel som avgör Eurovision. För att illustrera detta så kommer vi fram till årets Eurovisionfinal att göra några nedslag varje vecka i de senaste 10 årens Eurovisionhistoria. Vi börjar vår resa i Aten, för ungefär 10 år sedan.

 

Eurovision Song Contest 2006 (Finalen)

esc2006_finlandmalta

Finland vann och Malta kom sist 2006. Foto: Eurovision.tv

 

2006 års Eurovision är ett av de märkligaste tillställningarna i historien. Inför tävlingen i Aten, hade oddssättarna utsett Sveriges Carola, Greklands Anna Vissi och Rysslands Dima Bilan till självklara favoriter. Schlagerexperterna pekade på trenden som man hade sett i de föregående årens vinnare: Det skulle vara kvinnliga artister med dansare – gärna med mycket etno och i upptempo. Så hade Grekland vunnit. Ukraina också. Turkiet och Lettland innan dess. Och framförallt: Endast östländer kunde vinna! De senaste åren hade öststaterna dominerat stort och många journalister och “experter” hade börjat klaga på att öststaterna “bara röstar på varandra”. Nu, så här 10 år senare, kan vi dock se att det snarare var så att det var öststaterna som tog tävlingen på störst allvar. I startfältet 2006 syntes det tydligt att det östländerna som kom med den högsta kvaliteten: Ryssland, Bosnien-Hercegovina, Rumänien, Ukraina och Turkiet bjöd alla på avancerade scenshower och välproducerade låtar som många än idag kommer ihåg.

 

Västländerna hade det tufft

Svårare var det för västländerna och framförallt dåvarande “Big-4”-länderna. Hur många av er läsare minns deras bidrag från 2006?

Tyskland hamnade sist 2005 och trodde nu att countrybandet Texas Lightning skulle hjälpa dem få en bättre placering. De hade fel. Storbritannien skickade Daz Sampson med hip-hoplåten “Teenage life” som blev hånad redan på hemmaplan innan den framförts i Aten. Frankrike skickade den relativt okända sångerskan Virginie Pouchain med en fransk ballad (precis som man alltid hade gjort), och Spanien skickade det nu retroförklarade bandet Las Ketchup – med den tomateggande bidraget “Bloody Mary”.

 

Malta ett undantag bland alla

Medan de flesta av västländerna hade sett dåliga år dittills, var Malta ett stort undantag. Det lilla ö-landet hade på de senaste 4 åren kommit 2:a inte mindre en två gånger – senast med Chiara i Kiev året innan. Malteserna hade därför gott om självförtroende – och experterna räknade kallt med att Malta mycket snart skulle plocka sin första vinst i tävlingen. Fabrizio Faniello fick därför 2006 äran att tävla för landet. Han hade redan 2001 tävlat för Malta och sjungit till sig en 7:e plats i Eurovision och tillhörde därför en av Maltas absolut mest populära sångare. Hans bidrag 2001 ”Another summer night” hade blivit en stor hit bland schlagerfansen och många fans ville se honom vinna i Aten. Eftersom Malta klarade sig så bra året innan, slapp Malta dessutom kvala igenom semifinalen.

 

Carola utmanade om segern inför

Men Maltas kultstatus till trots, så var det ju bäddat för en ny öststatsvinst. Den enda riktiga utmanaren var ju givetvis Carola, som blev oerhört omskriven inför tävlingen. Den svenska schlagern var ju då alltjämt något att räkna med i Eurovision – och i synnerhet när den framfördes av Carola som då också hade en nästan mytologisk status i tävlingen. Hon hade ju året innan deltagit i 50-årsjubileumskonserten ”Congratulations” i Köpenhamn och gjort bejublade framträdanden med sina två Eurovisionlåtar som båda blivit klassiker. Hennes stjärnstatus bland journalisterna i Aten var nästan ohotad, även om hemmanationens Anna Vissi också drog mycket publicitet. Anna hade ju tävlat i Eurovision redan på 80-talet och var det närmaste en “schlagerdiva” som hemmanationen kunde uppbringa.

 

Finland i fokus

Men historien skulle inte komma att handla om någon av dessa divor, eller om någon öststat i egentlig mening heller. Den skulle istället komma att handla om det land som varit minst framgångsrikt i Eurovision genom alla tider.

Finland hade vid det här tillfället aldrig kommit bättre än 6:a i ett Eurovision – och det var 1973. Landet hade dessutom inte mindre än 10 sistaplatser – och ett antal spektakulära “null points” genom åren. Sedan semifinalen infördes 2004 hade landet heller aldrig nått finalen. Det var med andra ord ingen som förväntade sig se Finland överst på Eurovisionpallen inom en överskådlig framtid. Kanske allra minst 2006 – när det stod klart att ett heavy metal band i monstermasker skulle representera landet i Eurovision.

Att Lordi hade vunnit den finska uttagningen sågs som ett skämt av många och fansen tog det i stor utsträckning som en stor förolämpning. Bidraget hånades flitigt och i flera länder hade kyrkliga ledare fördömt bidraget för “satanism” och krävt att det skulle censureras i förhandsvisningarna. Charlotte Perrelli sågade också det finska bidraget vid fotknölarna när hon i programmet ”Inför Eurovision 2006” konstaterade att finnarna gjort bort sig ordentligt, och behövde ta tävlingen på större allvar och skicka riktig musik till Eurovision istället nästa år. Men trots kritiken (eller kanske tack vare den) visade det sig snabbt att Lordi blev den stora snackisen i Aten. Även om ingen tog dem på allvar, så kunde heller ingen hålla sig neutral till dem. Lordi hade blivit namnet på allas läppar inför semifinalen.

 

Lordi stack ut i startfältet

Tack vare en gynnsam startposition (16:e), mellan ukrainska Tina Karols tuggummipop och nederländska Trebles gatumusikant-bongotrummande-på-låtsasspråk-låt – kunde Lordi sticka ut maximalt med sin eldshow, sina drakvingar och sina gotiska utklädnader. Europa tappade hakan. Man fick se något helt unikt och spektakulärt – men ändå någonting som lät bekant. ”Hard rock Halleluja” var inte på något sätt en klassisk schlager, men inte heller en vanlig heavy metal låt. Den var något däremellan och därmed kunde fortfarande Europa relatera till den, trots att den var så annorlunda.

Efter framförandet i semifinalen var publiken i extas – och först nu började oddssättarna förstå potentialen i låten. Finland kvalificerade sig till final för första gången sedan 2002 och nu var man plötsligt favoriter till vinsten. Carola, Anna Vissi och Dima Bilan hamnade med andra ord i skuggan av detta monsterband.

I finalen visste jublet inga gränser när Lordi gick upp på scenen som bidrag 17. Strax innan hade hemmanationens Anna Vissi sjungit sin smäktande ballad – en perfekt kontrast till Lordi. För att ytterligare spexa till det så hade bandet satt på sig Finlandshattar – vilket gjorde hela framträdandet ännu mer lättsamt, vilket kanske var nödvändigt för att inte skrämma känsliga tittare.

 

Finsk dominans i omröstningen…

I omröstningen visade det sig ganska omedelbart att Finland skulle bli att räkna med, då bara Bosnien-Hercegovina och Ryssland kunde hänga på. Efter att ca 33 länder hade röstat så var Finlands ledning för stor – och de annars så reserverade finska kommentatorerna började hyperventilera och skratta okontrollerat. Till och med de svenska kommentatorerna visste inte vad de skulle säga. Med 292 poäng slog Finland poängrekordet i Eurovision – och landet tog sin första och hittills enda seger.

 

…och Malta floppade totalt

Samtidigt lyckades Malta – som året innan hade slutat 2:a i finalen – nu sluta på sistaplats. Många fans hade haft stora förhoppningar på den wham-influerade låten “I Do” men det blev det en total flopp på scenen i Aten då Fabrizio sjöng falskt. Fruktansvärt falskt faktiskt. Scennumret var dessutom fattigt och för att göra saken värre startade han på en tidig 7:e plats i startfältet. Det räckte totalt till 1 poäng – från Albanien. Fabrizio kunde helt enkelt inte mäta sig med förra årets framgångsrika deltagare Chaira – och hennes fantastiska sångröst. Pressen blev för stor och låten hamnade i skymundan av allt annat.

 

Även om Mr. Lordi inte heller hade den vackraste sångrösten – så visade det sig att även falsksång, fulhet och hårdrock ibland kan vinna Eurovision. Om man är ensam om den och gör det helt spektakulärt. Och gärna med ett fördömande ifrån kyrkliga företrädare och Charlotte Perrelli!

 


Se gärna liveframträdandena här nedan:

 

finland_smallFinland – Lordi – ”Hard Rock Hallelujah” (vinnare)

 

malta_smallMalta – Fabrizio Faniello – ”I Do” (sist)

 


Kommentera

 
 

 
 
 

Policy

Läs vår kommentarspolicy samt svaren på varför vi frågar efter namn och e-postadress vid kommentering.

Läs mer »

  Tillbaka till toppen

ESC-Panelen

Hoppa till verktygsfältet