En israelisk julberättelse (i Eurovision-style) – Lucka 17

JULKALENDER. Nu påbörjar vi nedräkningen till Eurovision 2019 i Israel som i skrivande stund (december 2018) äger rum om ca fem månader. I 24 delar, som publiceras en per dag till och med julafton, tänkte vi presentera alla Israels Eurovisiontävlande genom tiderna, från deras premiärår 1973 till 2018. Förutom rolig och intressant information om de tävlande får ni också lite spännande anekdoter från uttagningar och uppträdanden.

Idag den 17:e december presenterar vi Teapacks, som representerade Israel år 2007, samt Bo’az Ma’uda, som representerade Israel år 2008.

 

2007: Teapacks

Teapacks grundades 1988 under namnet HaHotzaa La’Poal i staden Sderot i sydvästra Israel (nära Gazaremsan). Det nuvarande bandnamnet kom till efter att man först bytte namn till Tipex år 1990, för att sen år 1995 byta namn igen till sitt nuvarande för att undvika problem med copyright. Varje bandmedlem som vart med har haft olika rötter, totalt sett har de haft rötter från Tunisien, Marocko, Bulgarien, Rumänien, Syrien, Polen, Ryssland och Jemen. Teapacks var ett stort namn i Israel under lång tid genom att i sin musik implementera traditionell israelisk folkmusik kombinerat med humoristiska undertoner, och har allt som allt släppt åtta fullängdare som tillsammans sålts i över 300,000 exemplar.

IBA valde inför detta år att med hjälp av en speciell kommitté av musikexperter utse artist internt och det blev just Teapacks som fick representera Israel 2007, och en nationell uttagning hölls där de hade fyra låtar. Låten ”Push the Button” vann i överlägsen stil, men kom att bli ganska kontroversiell på grund av dess politiskt laddade text. I korta drag handlade budskapet om rädslan för krig, men det tolkades även som att det specifikt handlade om israelers rädsla för att hamna i kärnvapenkrig med Iran, och det var inte helt klart om den ens fick tävla i Eurovision på grund utav det.

EBU valde trots allt att ge Israels bidrag grönt ljus till att få tävla i Eurovision 2007 som för första gången hölls i Helsingfors. Rekordmånga länder (42) var med detta år och detta skulle visa sig bli problematiskt då man bara hade en semifinal där 28 länder fick trängas in i och bara tio skulle gå vidare. I och med att Israel hade slutat näst sist i finalen året innan behövde man alltså vara med i denna semi, och utsikterna såg mörka ut redan från start för just Israel, man fick gå ut med startnummer 2 i denna monster-semi. Det blev inte heller bättre av att Teapacks under repetitionerna uttryckte missnöje över kamerajobbet på genrepen och hotade att hoppa av. Hur som haver kraschade Israel ner till en 24:e plats, och var därmed inte alls i närheten av en final.

Teapacks lade senare ner 2009 efter att sångaren Kobi Oz samt gitarristen Rami Yosifov och basisten Gal Peremen (som var de som ledde bandet) hade tröttnat på att spela ihop och gick skilda vägar. Men 2014 återförenades bandet och har börjat turnera igen. 2016 släppte de sitt senaste album Adovat Kapayim.

 

 

 

2008: Boaz Mauda

Boaz Mauda föddes den 23:e april 1987 i Elyakim, Israel, där han kom att växa upp och fortfarande bor med sin familj. Det har varit svårt att hitta mer detaljerad bakgrund kring honom, men publikt gjorde Boaz sig känd när han år 2007 blev antagen till den femte säsongen av talangprogrammet Kochav Nolad. Egentligen var det inte han själv som anmälde sitt intresse, utan det var en nära vän till honom. I vilket fall som helst gick Boaz på en audition där juryn föll för honom omgående. Detta tog honom genom hela showen och ända till finalen där han slutligen tog hem segern efter att framfört låtarna ”Señorita” (original av David Broza) och ”Menagen veshar” (original av Avner Gadassi). Segern ledde till att Boaz fick ett skivkontrakt, och bara månader senare tog allting en internationell vändning…

För inför Eurovision 2008 bestämde sig IBA att hålla en mindre nationell final till Eurovisionen. Artisten valdes ut internt och valet föll direkt på Boaz Mauda som tackade ja. I finalen framförde Boaz fem olika låtar (alla på hebreiska) och sedan var det upp till publiken och en jury med israeliska musikexperter att rösta fram en vinnarlåt. Vinnarlåten blev ”Ke’ilu Kan” som bland annat hade gjorts av Eurovisionvinnaren Dana International. Inför Eurovisionen skrevs låten om och översattes till engelska, nu med titeln ”The Fire in Your Eyes”.

Efter monster-semin 2007 hade EBU beslutat att lägga till ytterligare en semifinal i Eurovision för att jämna ut startfältet. I korthet innebar detta att alla länder som ville delta behövde kvala genom en av två semifinaler för att nå final. Undantag gjordes bara för värdlandet och ”The Big Four” (Frankrike, Spanien, Storbritannien och Tyskland). Israel hade ju inte lyckats ta sig till final så de hade behövt kvala ändå, men för alla som kom topp 10 i finalen 2007 (utom vinnaren Serbien) blev det kval om finalbiljetter som för alla andra. Inför tävlingen allokerade EBU in de tävlande in i semifinalerna, och detta skedde genom lottning efter en för-gruppering. Denna gruppering innebar att länder som hade haft tendenser att rösta på varandra hamnade i samma grupp, och därefter splittrades varje grupp i två lika delar (en del till varje semifinal) så att startfälten skulle jämna ut sig. Israel allokerades till den första semifinalen och fick för andra gången gillt startnummer 2. Men till skillnad från Helsingfors lyckades Boaz Mauda ta Israel till final där det slutligen blev en fin niondeplats.

Efter Eurovisionen dröjde det till augusti 2008 innan Boaz Mauda släppte sin första singel ”Oreakh baolam”, som för övrigt kom att bli en av låtarna på det kommande debutalbumet. Men det dröjde nästan ett år innan albumet kom, dessförinnan hann Boaz med att göra samarbeten med några av de artister som tävlade i Eurovision 2008. Vad vi har kunnat hitta släpptes han senaste singel år 2011, men vad som hänt därefter är oklart.

 

 

RELATERAT

 


 

Kommentera