« Eurovision 1963 | Eurovision 1965 » |
EUROVISION 1964. Den nionde upplagan av musiktävlingen Eurovision Song Contest ägde rum i Köpenhamn, Danmark den 21 mars 1964. För första gången stod ett nordiskt land värd för Eurovision, samtidigt som det också var första gången som Sverige inte deltog.
Sverige hoppade av, Portugal gör debutPå grund av en artiststrejk under vintern 1964 kunde Sveriges Radio-TV, som arrangerade Sveriges årliga Eurovision-uttagning, inte hålla någon uttagning till Eurovisionen år 1964. Därför blev man tvungen att tacka nej till att delta. Dock sändes finalen i svensk TV med Sven Lindahl som kommentator. Trots Sveriges avhopp kom ändå 16 länder till start, och detta efter att Portugal gjorde sin debut. Någon större succé blev det dock inte för dem då de hamnade på delad sistaplats utan ett enda poäng! Övriga länder som deltog året innan återkom detta år.
Nytt poängsystem – igenEBU hade gjort för vana att byta poängsystem ofta på den här tiden och 1964 var inget undantag. Till en början bantade man ned jurygrupperna igen till tio personer per land. Inom varje jurygrupp gjordes interna omröstningar där varje jurymedlem fick rösta fram sina tre favoriter eller ge en favorit 3 poäng. Den totala poängställningen omvandlades sedan till en totalpoäng där juryns vinnare fick 5 poäng, tvåan 3 poäng och trean 1 poäng. Juryn kunde dock även välja att bara ge två länder poäng och då hade summorna blivit 6 och 3 poäng, men inget land gjorde det.
Italiensk segerDet blev Italiens Gigliola Cinquetti – ”Non ho l’età” som vann med en totalsumma på hela 49 poäng, vilket kan jämföras med tvåan som fick 17 poäng (en differens på 32 poäng!). Tvåan blev för övrigt Storbritannien, som nu hade börjat bli en fena på att komma tvåa (till och med detta år hade man fått in fyra andraplatser på 6 år). På tredje plats hamnade Monaco. I och med att jurygrupperna delade ut så pass få poäng blev fyra länder (Portugal, Jugoslavien, Schweiz och Västtyskland) utan poäng. |
|
Köpenhamn, Danmark
Italien: Gigliola Cinquetti – ”Non ho l’età”
Finalen
|
|
Luxemburg: Hugues Aufray – ”Dès que le printemps revient”
Nederländerna: Anneke Grönloh – ”Jij bent mijn leven”
Norge: Arne Bendiksen – ”Spiral”
Finland: Lasse Mårtenson – ”Laiskotellen”
Österrike: Udo Jürgens – ”Warum nur, warum?”
Frankrike: Rachel – ”Le chant de Mallory”
Storbritannien: Matt Monro – ”I Love the Little Things”
Västtyskland: Nora Nova – ”Man gewöhnt sich so schnell an das Schöne”
Monaco: Romuald – ”Où sont-elles passées”
Portugal: António Calvário – ”Oração” 
Jugoslavien: Sabahudin Kurt – ”Život je sklopio krug”
Schweiz: Anita Traversi – ”I miei pensieri”
Belgien: Robert Cogoi – ”Près de ma rivière”
Spanien: Los TNT – ”Caracola”
