Den tredje upplagan av musiktävlingen Eurovision Song Contest ägde rum i Hilversum i Nederländerna den 12:e mars 1958. Nederländerna hade vunnit året innan och blev därmed det första vinnarlandet att också vara värd året därpå. Det är något som blivit tradition de efterföljande åren med vissa undantag. Varje land hade sin egen dirigent, utom i några fall där chefsdirigent Dolf van der Linden fick hoppa in. Detta gällde, förutom värdbidraget, även Belgien, Luxemburg, Sverige och Västtyskland.

Resultatet avgjordes än en gång av jurygrupper som fick dela ut tio poäng per jury, dock inte till det egna landets tävlingsbidrag. Varje jurygrupp utgjordes av tio personer som gav 1 poäng till sin favoritlåt. Juryn kunde således ge olika summor till respektive land. Här kan nämnas att vinnaren blev med sina 46 år den dittills äldsta någonsin – ett rekord som skulle hålla i sig i 33 år. Värdnationen Nederländerna kom sist i finalen, vilket var första gången det hände. Det skulle dröja ända till in på mitten av 2010-talet innan det hände igen.

Det här är för övrigt den hittills enda upplaga (med undantag för premiäråret) där ingen engelskspråkig låt framfördes. Detta berodde på att Storbritannien inte deltog och alla andra nationer sjöng på respektive lands officiella språk.

Nedan listas de tävlande länderna inklusive deras artist- och bidragsval enligt programmets startordning.

Vem vann Eurovision 1958?

Varje deltagarland hade en tiomannajury som tillsammans delade ut varsin röst till den låt som medlemmen gillat bäst. Juryn kunde fördela ut poängerna hur de ville men de fick inte rösta på sitt eget lands låt.

När samtliga poäng hade fördelats ut var det sångaren André Claveau, som representerade Frankrike med bidraget ”Dors mon amour”, som hade vunnit finalen.