STORBRITANNIENS UTTAGNING. Inför Eurovision 2019 valde det brittiska TV-bolaget BBC ut Storbritanniens artist och tävlingsbidrag via den nationella uttagningen Eurovision: You Decide. Vi berättar mer om hur uttagningen gick till och vilken artist och låt som slutligen valdes ut.

 

Mer fakta om uttagningen


Uttagningsdatum

 


Det brittiska TV-bolaget BBC bekräftade tidigt att man skulle fortsätta med en nationell uttagning till Eurovision 2019, i de här fallet genom den nationella finalen Eurovision: You Decide. Programledare för showen blev Mel Giedroyc och för andra året i rad fick hon sällskap av artisten och Eurovisionvinnaren Måns Zelmerlöw som co-programledare till showen. Finalen avgjordes i staden Salford i nordvästra England i början av februari.

 

Nytt finalupplägg

I de tre tidigare upplagorna av Eurovision: You Decide (2016-2018) hade BBC använt sig av modellen med 6 tävlande som hade varsitt tävlingsbidrag. Denna gång blev det lika många tävlande men bara hälften så många låtar. Skillnaden var att två artister delade på samma bidrag, dvs. framförde låten i sin egen version, och därefter fick en tremannajury rösta vilken version av varje tävlingsbidrag de tyckte bäst om. De tre versionerna gick sedan vidare till en avgörande röstningsomgång där tittarna fick bestämma en vinnare.

För att utse de tävlande genomförde BBC flera olika antagningar, bland annat en publik antagning men också en via skivbolag. Dessutom hade de även denna gång ett samarbete med OGAE UK.

 

Eurovision-resultat 2019

Vinnare i Storbritanniens uttagning blev sångaren Michael Rice med bidraget ”Bigger Than Us”, som Laurell Barker, Anna-Klara Folin, John Lundvik och Jonas Thander stod bakom på upphovssidan.

Eftersom Storbritannien tillhör de direktkvalificerade länderna slapp de kvala via Eurovisions semifinaler och var därmed klara för finalen. Där hamnade bidraget på 26:e plats (av 26 länder) med 11 poäng. Det var landets fjärde sistaplats i tävlingens historia.

 

Finalen

Fakta


  • Datum:
  • 2019-02-08

  • Programledare:
  • Mel Giedroyc & Måns Zelmerlöw

  • Plats:
  • Dock10, MediaCityUK, Salford

  • Röstningsprocess:
  • Första omgången: 100% juryröstning
  • Andra omgången: 100% tittarröstning

 

Startfält

Bidragen listas enligt startordning inom varje duell.

 

Duell 1

  1. Kerrie-Anne – “Sweet Lies”
  2. Anisa – “Sweet Lies”

 

Duell 2

  1. Jordan Clarke – “Freaks”
  2. MAID – “Freaks”

 

Duell 3

  1. Michael Rice – “Bigger Than Us”
  2. Holly Tandy – “Bigger Than Us”

 

Avgörande duellen

Tremannajuryn fick rösta fram en version av respektive bidrag, vilket gjorde att alla tre låtar gick vidare till den avgörande omgången. Däremot kunde antingen Michel eller Holly, Jordan eller MAID samt Kerrie-Anne eller Anisa gå vidare till denna omgång.

 

Panelen tyckte till!


 


  1. Michael Rice – “Bigger Than Us”
  2. Jordan Clarke – “Freaks”
  3. Kerrie-Anne – “Sweet Lies”
  4. Anisa – “Sweet Lies”
  5. MAID – “Freaks”
  6. Holly Tandy – “Bigger Than Us”

Kommentar: Britternas kräftgång i ESC är nu inne på sitt 17:e år (om man ser Jade Ewans 5:e plats 2009 som en parentes), och man börjar märka att de börjar bli desperata. Först och främst har man börjat importera framgångsrika nordiska låtskrivare – bl.a. danska Lise Cabble och svenske John Lundvik! Dessutom har man valt ut enbart 3 utländska bidrag – men 6 inhemska artister att framföra dem. Upplägget luktar desperation, men det funkar konstigt nog här tycker jag. Varje låt får 2 versioner, med ofta helt olika sound. Helt överlägset bäst, i min smak, är Michael Rices version av ”Bigger than us”, som potentiellt hade kunnat utmana i ESC. Det märks att den är skriven av John Lundvik, men låten passar Michael Rice bättre än John Lundvik och hans röst gör detta till en powerballad med vinnarchans. Övriga bidrag håller visserligen mycket hög nivå – men klarar inte att konkurrera med Rice. Hoppas nu att britterna för EN GÅNGS SKULL väljer RÄTT.


 



 



 


  1. Michael Rice – “Bigger Than Us”
  2. MAID – “Freaks”
  3. Jordan Clarke – “Freaks”
  4. Kerrie-Anne – “Sweet Lies”
  5. Holly Tandy – “Bigger Than Us”
  6. Anisa – “Sweet Lies”

Kommentar: Storbritannien, Storbritannien, Storbritannien… vad ska man säga om dem? Att landet mår skit i Eurovisionssammanhang är knappast någon nyhet, likaså att jag tycker lite grann de får skylla sig själva för att det blivit som det blivit. Vad gäller årets nationella final kan jag konstatera att man tog ett steg framåt (ändrade datum och kanal till BBC2 från BBC4 samt sänder på en fredagskväll istället för en onsdagskväll), men också ett steg tillbaks (konstigt koncept till nationell uttagning). Ingen utav de här låtarna har egentligen vunnit mitt största intresse, även om Michael Rice var närmast.


 


  1. Kerrie-Anne – “Sweet Lies”
  2. Holly Tandy – “Bigger Than Us”
  3. Anisa – “Sweet Lies”
  4. Michael Rice – “Bigger Than Us”
  5. Jordan Clarke – “Freaks”
  6. MAID – “Freaks”

Kommentar: Jag har läst på lite i diverse Eurovision-forum angående Storbritanniens uttagning, många har dömt ut landets chanser på förhand och menar att finalen är helt värdelös. Tja, Storbritannien lär knappast vinna Eurovision Song Contest 2019, men jag skulle säga att de har goda chanser att få en skaplig placering.

I finalen tävlar tre låtar framförda av sex olika artister. Varje har har tilldelats två artister som fått göra varsin version av låten. Enligt mig finns det två bra låtar och en lite mindre bra. Den första låten som jag gillar är Bigger than us, Michael Rice gör låten till en ballad, något svulstig men den fungerar ändå. Holly Tandy gör låten till en mer lättlyssnad country låt, jag tror att den sistnämnda skulle fungera bättre i Tel Aviv.

Den andra bra låten är Sweet lies, Kerrie-Anne framför en discoversion av låten, påminner om någonting som Afro-dite hade kunnat tävlat med i Mello på 00-talet. Anisa och andra sidan gör låten till en något finstämd ballad. Personligen föredrar jag Kerrie-Annes version, men då den låter en aning daterad så är frågan om inte Anisas version skulle klara sig bättre i Tel Aviv.

Slutligen har vi bidraget Freaks som i mina öron låter som någonting man slängt i papperskorgen för att sedan ha med som utfyllnad. Vare sig Jordan Clarke eller MAID lyfter låten, tvärt om faktiskt.

Som sagt så tror jag att Storbritannien kan få en skaplig placering i år, förutsatt att de inte väljer Freaks då blir det ytterligare en bottenplacering på CV:t…


 


  1. Jordan Clarke – “Freaks”
  2. Holly Tandy – “Bigger Than Us”
  3. Kerrie-Anne – “Sweet Lies”
  4. Michael Rice – “Bigger Than Us”
  5. MAID – “Freaks”
  6. Anisa – “Sweet Lies”

Kommentar: Storbritannien provar ett nytt koncept med att låta tre låtar fördelas i två olika versioner av sex tävlande. Jag hade hellre sett att man hade sex olika låtar istället. Den låten som fångar mitt intresse mest är låten ”Freaks” av Jordan Clarke som jag tycker har ett skönt beat, är en catchy & glad låt och har en minnesvärd refräng. Jordan har förövrigt en röst som påminner om Jason Mraz. Mitt andrahandsval är ”Bigger Than Us” med Holly Tandy som är en trevlig & radiovänlig låt. Snygg produktion av svenskarna John Lundvik, Jonas Thander och Anna-Klara Folin som är några av upphovsmännen till den låten. Mitt tredjehandsval är en slags kaxig klubblåt vars titel har ”Sweet Lies” med Kerrie-Anne som sticker ut från de övriga låtarna. Även den låten är gjord av en svensk i form av Maria Broberg tillsammans med två danskar i form av Esben Svane och Lisa Cabble. Den sistnämnda av dessa var upphovsman till Nano och ”Chasing Rivers” och Emmelie de Forest – ”Only Teardrops” som vann ESC 2013. Britterna brukar inte lämna sin comfort-zone och skicka något som sticker ut nämnvärt dock. Kanske att de gör det i år? Jag önskar hur som helst britterna lycka till med finalen och med valet av artist och låt att skicka till Tel Aviv. Den nationella finalen Eurovision You Decide är nu inne på fjärde året på raken, vilket såklart är riktigt kul. Jag kan verkligen rekommendera er att se finalen, då den är sevärd och underhållande.

 

 

Resultat


Fredagen den 8:e februari 2019 avgjordes Storbritanniens uttagning Eurovision: You Decide, där det efter två omröstningar blev Michael Rice som tog hem segern med låten ”Bigger Than Us”. Därmed blir det han som i maj får åka till Tel Aviv och tävla för Storbritannien i Eurovision Song Contest 2019. Vi noterar att svenska artisten John Lundvik, som även tävlar i Sveriges Melodifestival, är en av låtskrivarna bakom vinnarbidraget!

Så här såg Michaels framträdande ut i finalen:

 

Mer finalfakta

Nytt för den brittiska finalen blev att man tog med lika många artister som ifjol (6 stycken) men bara hälften så många låtar. Istället för att alla artister hade en egen låt fick två artister dela på en låt och körde duell-vis (lite som i Andra chansen) om vem som skulle gå vidare. Varje låt framfördes i en egen tappning av bägge artisterna (i ett fall av en musikgrupp).

I en första omgång var det en tremannajury (Rylan Clark-Neal, Mollie King och Marvin Humes) som fick rösta fram den version av respektive bidrag som de tyckt bäst om. Varje jurymedlem fick ge 1 poäng till den version de gillat bäst och den version som antingen fått 2-1 eller 3-0 gick vidare till den avgörande omgången. Därefter blev det tittarnas tur att få avgörandet i sin hand, och de valde som tidigare nämnt Michael Rice!

 

Totaltabellen

Första omgången (juryns val)

Bidraget “Sweet Lies” framfördes av 31-åriga Anisa respektive 32-åriga Kerrie-Anne.

Resultat: Med poängen 3-0 valde juryn Kerrie-Anne till finalomgången.

 

Bidraget “Freaks” framfördes av 24-åriga Jordan Clarke respektive tjejtrion MAID.

Resultat: Med poängen 2-1 valde juryn Jordan Clarke till finalomgången.

 

Bidraget “Bigger Than Us” framfördes av 17-åriga Holly Tandy respektive 21-åriga Michael Rice.

Resultat: Med poängen 3-0 valde juryn Michael Rice till finalomgången.

 

Andra omgången (tittarnas val)

I den avgörande omgången blev det Michael Rice med låten ”Bigger Than Us” som vann. De två övriga finalisterna Jordan Clarke med ”Freaks” och Kerrie-Anne med ”Sweet Lies” slutade oplacerade då BBC valde att inte tillkännage resultatet för tvåan och trean.

 

 

Panelen tyckte till (efter finalen)!


 


Och nu några rader som jag inte skrivit på många år: Ni valde rätt låt, Storbritannien! Gratulerar! Efter fler år av anonyma och dåligt producerade halvmesyrer så kommer nu någonting som kan liknas vid en potentiell vinnarkandidat i ESC. Visserligen ska det mycket till om britterna faktiskt lyckas vinna, men det går inte att förneka att man får rejäl feeling av låten. Lite gospel känsla, nästan! Man kan ju dessutom höra John Lundviks musikaliska signum, med en touch av 90-tal och djupa känslor. Att Michael dessutom sjunger gudabenådat tyder på att detta kan gå riktigt långt. Kul!!!


 



 


Till och börja med vill jag gratulera Storbritannien till ett moget val av artist och bidrag till Eurovision. Efter ett antal år av i princip bara skräp-pop som varken gör till eller från så känns det som att Michel Rice är det som Storbritannien så länge väntat på. Jag tror däremot inte att detta är vinnarlåten i Tel Aviv i maj, däremot hoppas jag att om de håller sig på denna nivå åtminstone kan komma uppåt i tabellen och om möjligen kanske topp 10. Nu hoppas jag att de går in i studion och putsar till låten ännu mer, så kanske det blir första gången på många år som Storbritannien kan klara sig kvar på min personliga topplista ett tag framåt. Lycka till!

Jag vill även tillägga att jag har inte hört någon av de andra finalisterna så jag kan inte uttala mig om jag personligen anser att rätt låt vann, men den som vann tycker jag är rätt bra.


 


Britterna valde ändå rätt bidrag även om startfältet var ganska svagt, kan jag tycka. Men jag måste dock langa lite motorsåg till BBC och deras attityd kring tävlingen som helhet. Och var man ska börja? Med det faktum att BBC återigen inte velat redovisa röstningsresultaten? Ändrat tävlingsupplägget så att det blivit onödigt förvirrande? Eller det faktum att de av någon oförklarlig anledning återigen satt upp en panel med människor som egentligen inte har något som helst inflytande, inte kan hålla en konstruktiv ton mot deltagarna, och till och med öppet säga rakt ut, till tv-tittarna, vad de ska rösta på? Det säger en hel del att trots att de satte upp programmet så att det skulle sändas på BBC 2, som ändå drar en hel del folk till sig, och på en fredagkväll, bara lockar strax över en miljon tittare på 66 milj pers. Alltså 6,4% av befolkningen. BBC – we have a problem!

Trots mina invändningar tycker jag ändå att låten är helt okej. Hyfsad ballad som även om den kanske är lite gammaldags, så har den en del intressanta tongångar med gospelkörer och tonartshöjning och en musikal-känsla. Jag fick nästan lite Lejonkungen-feeling när jag lyssnade igenom den.


 


Min favorit vann inte, man jag hänger inte läpp för det. Michaels version av låten Bigger than us lät klart bättre andra gången jag hörde den. Frågan är nu bara om britterna åter igen kommer att hamn i bottenträsket. Eller kommer de att knipa sin första topp 10 placering på tio år? Svaret får vi i maj, i dagsläget tippar jag på att de hamnar någonstans i mitten av resultatlistan.


 


Ett mycket bra val av britterna. Michael Rice var helt klart bäst efter att ha sett finalen i sin helhet. Jag tycker också att juryn valde ut de bästa duell-vinnarna till superfinalen, så jag hade varit nöjd oavsett vem som vunnit. Inför finalen satte jag Jordan Clarke som etta, tvåa Holly Tandy och trea Kerrie-Anne. En uppdaterad topplista i efterhand skulle vara Michael Rice (etta), Kerrie-Anne (tvåa) och Jordan Clarke (trea). Jag är övertygad om att ”Bigger Then Us” är det bidrag som har störst potential att gå bra för i Eurovision. Kul för svenskteamet John Lundvik, Jonas Thander och Anna-Klara Folin som ligger bakom låten. Grattis till er, Michael Rice och Storbritannien för att man nu på allvar har ett starkt bidrag att räkna med.

 

Policy

Läs vår kommentarspolicy samt svaren på varför vi frågar efter namn och e-postadress vid kommentering.

Läs mer »


 

Kommentera