KRÖNIKA. I den här krönikeserien i tre delar kommer vår skribent Adrian att djupanalysera Eurovisionen utifrån olika perspektiv. I denna del handlar det om vem som har gynnats av det nya röstningssystemet.

Inför årets Eurovision offentliggjorde SVT att man skulle genomföra ändringar i röstningssystemet – där jurygrupper och telefonröstare i varje land skulle få dela ut var sin uppsättning poäng istället för att leverera en gemensam uppsättning. Spänningen blev genom detta betydligt högre – då överraskningen Jamala ifrån Ukraina till slut vann årets Eurovision efter en gastkramande omröstning.

Emellertid stod det omedelbart klart att hon inte vunnit vare sig juryns omröstning eller telefonomröstningen. Tvärtom blev Jamala den första vinnaren att ”bara” komma tvåa i dessa omröstningar. Ändå räckte detta till seger, då juryns vinnare Australien misslyckades nå en topp-3 placering i telefonomröstningen och folkets favorit Ryssland misslyckades nå en topp-3 placering hos jurygrupperna. Detta har genererat en ström av hård kritik mot det nya röstningssystemet, som ytterligare späddes på när det avslöjades att Australien hade vunnit om det gamla systemet fortfarande hade använts. Detta förorsakar oss därför att fråga oss – vem vinner egentligen på det nya röstningssystem?

Röstningssystem genom tiderna

Först behöver vi kort sammanfatta de röstningssystem som har använts i Eurovision tidigare:

1956-1974: Diverse Jurygrupper

– Jury i olika varierande former.

– Olika poängsystem från år till år.

1975-1997: Nationella Jurygrupper

– Varje lands röster bestäms av en nationell jury.

– De tio högst rankade låtarna i varje lands jury får poäng.

– Poängsystem: 1-8, 10 & 12.

1998-2008: Telefonomröstning

– Jurygrupperna ersätts med en telefonomröstning i varje land.

– Ifall telefonomröstningen i något land blir ogiltig (ex. p.g.a. tekniska problem) ersätts den med en reservjury.

– De tio högst rankade låtarna i varje lands telefonomröstning får poäng.

– Poängsystem: 1-8, 10 & 12.

2009-2012: Telefonomröstning & Jury Kombinerat

– Telefonomröstning och juryomröstning i varje land.

– Telefonomröstningens poäng adderas ihop med juryns poäng och skapar en kombinerad poänglista i varje land.

– De 10 låtar med flest poäng i den kombinerade poänglistans får landets poäng.

– Poängsystem: 1-8, 10 & 12.

2013-2015: Telefonomröstning & Jury Rankning

– Telefonomröstning och juryomröstning i varje land.

– Telefonomröstningen och juryomröstningen skapar var sin lista som rangordnar alla låtar från första till sista plats.

– Dessa listor slås ihop till en kombinerad ranking i varje land.

– Den kombinerade rankinglistans 10 högst rankade låtar får landets poäng.

– Poängsystem: 1-8, 10 & 12.

2016: Telefonomröstning & Jury Separat

– Telefonomröstning och juryomröstning i varje land.

– De tio högst rankade låtarna i varje lands telefonomröstning får landets telefonpoäng.

– De tio högst rankade låtarna i varje lands jury får landets jurypoäng.

– Jurygruppernas poäng presenteras varje land för sig, medan telefonomröstningarnas poäng presenteras i klump efteråt.

– Poängsystem: Två uppsättningar av 1-8, 10 & 12.

1975 gjordes stor förändring i tävlingen

1975, då Eurovision hölls i Stockholm, lanserades det poängsystem som vi så väl förknippar med Eurovision – 1-8, 10 och 12 poäng. Systemet är ju tänkt som så att de tio låtar som varje land tycker bäst om får poäng, men att de två mest omtyckta låtarna av de tio ska få extra mycket poäng. Därför får ju tvåan 10 poäng istället för 9, och ettan 12 poäng istället för 10. Men vilka som bestämmer över denna topp-10 lista har förändrats genom åren.

Sedan starten 1956 fram till och med 1997 var det i princip enbart jurygrupperna i varje land som skötte röstandet, eftersom tekniken med telefonomröstning inte var särskilt välutvecklad förrän vid slutet av 90-talet. Sedan 90-talets slut har dock folket fått bestämma genom telefonomröstningen, som snabbt ersatte de nationella jurygrupperna. Men i mitten av 00-talet, när ESC expanderade ut rejält och många nya öststater prenumererade på topplaceringarna, så började många (även i Sverige) klaga på att folken i öst bara röstar på varandra och därför förhindrar att bidrag från väst vinner. EBU svarade med ett nytt röstningssystem 2009, där jurygrupperna kom tillbaka och fick 50 % av rösterna. I det systemet så gav jurygrupperna poäng till sin topp-10, medan folket gav poäng till sin topp-10 precis som man alltid hade gjort. Men för att varje lands slutliga röster skulle återspegla det landets jurys och folks röster på rätt sätt så adderades juryns och folkets poäng ihop, och skapade så en kombinerad poänglista i varje land. Det var bara topp-10 i den kombinerade listan som fick de slutliga poängen ifrån det landet!

Här är ett exempel hur Sveriges röstning i finalen 2016 hade slutat under röstningssystemet som användes 2009-2012:

Kommentar: Vi ser att både svenska folket och svenska juryn hade Australien som favorit – vilket i detta system hade givit Australien Sveriges 12:a. Men Ryssland, som kom 5:a hos juryn och 3:a hos folket – och därmed 10 poäng bakom Australien i den kombinerade poänglistan, hade ändå fått 10 poäng av Sverige, alltså endast 2 poäng mindre än Australien i den slutliga poänglistan. Detta trots att Australien var så pass mycket mer omtyckt av både jury och folk i Sverige! Detta gamla röstningssystem tog alltså inte hänsyn till sådana detaljer – utan brydde sig bara om vilka topp-10 på den kombinerade poänglistan var. Polen och Azerbajdzjan är också intressanta. Azerbajdzjan kom 2:a hos juryn men näst sist hos folket (24:e), medan Polen kom sist hos juryn (25:e) men 2:a hos folket! Detta innebar att både Polen och Azerbajdzjan fick var sin 10:a – vilket innebär att båda ligger jämsides i den kombinerade poänglistan. Enligt reglerna så ska då folkets poäng avgöra, vilket innebar att Polen hamnade för Azerbajdzjan i poänglistan p.g.a. Polen fick fler poäng av folket. Samma regler skulle ha sett till att Ukraina fått 4 poäng, Nederländerna 3 och Malta 2 poäng av Sverige – trots att alla tre länder hade lika många poäng i den kombinerade poänglistan. Vi kan också se att Bulgarien, Armenien, Tjeckien och Spanien hade blivit utan poäng ifrån Sverige – trots att till exempel Spanien hamnade 10:a hos både juryn och folket! Detta röstningssystemet innehöll alltså en rad små detaljer som förvred hela resultatet – att poängen till vinnaren inte återspeglar den verkliga vinstmarginalen, eller att länder som egentligen fick lika många poäng i den kombinerade poänglistan i slutändan fick olika poäng.

Rankingen viktigare – förändring 2013

Inför 2013 så tog man dessa problem i beaktande och ändrade på röstningssystemet ännu en gång. Nu skulle jurygrupperna och folket inte längre ge poäng till låtarna, utan rangordna dem från första till sista plats. Detta gjorde att folket och juryn i varje land skapade var sin rangordningslista av bidragen, som sedan slogs ihop till en nationell kombinerad ranking. Denna lista bestod av medelrankningar, där de tio låtarna med högst ranking därmed fick landets poäng.

Här är ett exempel hur Sveriges röstning i finalen 2016 hade slutat under röstningssystemet som användes 2013-2015:

Kommentar: Systemet innebar att juryn och folket kunde rösta negativt – d.v.s. placera sina favoriter högst, men samtidigt placera sina mest hatade bidrag sist. Eftersom färre än hälften av bidragen får poäng, så blir det oerhört svårt för det bidrag som hamnar sist i antingen juryns eller folkets omröstning att få några poäng alls i slutändan. Eftersom folket inte kan telefonrösta ”negativt” d.v.s. du kan inte ringa ett nummer för att ta bort en röst från en låt, så är det främst juryn som har detta verktyg. 2016 skulle Polen och Azerbajdzjan råkar mycket illa ut p.g.a. detta – inget av dessa länder hade fått någon poäng av Sverige – trots att länderna kom 2:a hos folket respektive juryn. Men eftersom juryn röstade negativt på Polen och folket ignorerade Azerbajdzjan – så blev de utan poäng i detta röstningssystem. De stora vinnarna är istället Bulgarien, Spanien och inte minst Armenien – som nu alla får poäng av Sverige, vilket de inte hade fått i det föregående röstningssystemet! Vi ser dock fortfarande ett exempel där flera länder får samma rank i den kombinerade ranklistan – vilket innebär att man återigen behöver använda sig av skiljereglerna som säger att folkets ranklista ska vara avgörande. Detta system innehöll därför också sina små skevheter, då vissa länder kunde drabbas av negativ röstning och därför missa att få poäng, medan länder som egentligen slutade på samma placering ändå får olika slutpoäng. Och precis som i tidigare röstningssystem så spelade inte heller vinnarmarginalen någon roll – trots att vi vet att Australien var överlägsen etta och att tvåan Ryssland var långt bakom då de inte ens nådde andraplatsen i någon omröstning.

Inför 2016 så ändrades dock röstningssystemet igen

Denna gång ville SVT höja spänningen i röstavlämningen – eftersom man var trötta på att röstningen ofta var avgjorda redan halvvägs och därför aldrig blev spännande in i slutet. Idén var att göra som i Melodifestivalen och låta juryn var och en ge sina poäng först, och sedan presentera folkets poäng i en klumpsumma allra sist i programmet. Men kruxet är då att man inte kan kombinera folkets och jurygruppernas poäng på det sättet som man gjort tidigare. Därför beslöt man att jurygrupperna och folken skulle ge var sin uppsättning poäng separata ifrån varandra! Detta innebar alltså att varje land nu hade två uppsättningar av 1-8, 10 & 12 poäng att ge, och att juryn bestämde över den ena och folket över den andra.

Så här slutade Sveriges röstning i finalen 2016:

Kommentar: Nu går det alltså inte längre att rösta negativt, vilket alltså begränsar juryns kontroll över resultatet. Samtidigt gynnas ju de bidrag som går hem hos både juryn och folket – den som vinner både juryns och folkets förstaplats får ju 24 poäng! På sätt och vis känns detta system därför mer rättvist än de tidigare, eftersom både jury och folk har exakt lika mycket inflytande igen. Inga skiljeregler behövs längre, vilket innebär att telefonomröstningen inte får företräde i resultatlistan. Vinnare på detta system är utan tvekan Australien – som här alltså får en vinnarmarginal på 10 poäng gentemot Ryssland. Ryssland å sin tur är bara 3 poäng före Frankrike! Det blir alltså betydligt jämnare i mitten av resultatlistan. 7 länder får exakt lika många poäng som minst ett annat land i listan – vilket hade varit en omöjlighet i tidigare system. Polen och Azerbajdzjan får var sin 10:a – vilket bättre återspeglar deras stöd hos jury och telefonröstare. En av de nackdelar som självklart ändå finns med systemet är att det blir väldigt många poäng som delas ut i slutändan – eftersom alla i juryns eller folkets topp-10 får poäng. Detta innebär teoretiskt att 20 bidrag kan få poäng av Sverige – vilket gör att tävlingen kan bli oerhört jämn om det inte finns några uppenbara favoriter. Att Ukraina vann i år kan bero på just detta, att så många poäng var i omlopp att ”många bäckar små” leder till att en icke-favorit kan gå och vinna – när favoriterna faller.

När vi nu har klart för oss hur detta system fungerar i praktiken, så kan vi ju fråga oss om detta system faktiskt får någon inverkan på resultatet? Dags att analysera ännu en gång!

Analys

Så här funkar analysen

En begränsning för oss är att EBU inte har offentliggjort jurygruppernas detaljerade röstning förrän från och med 2014, vilket innebär att vi inte kan analysera jurygruppernas röstning mellan 2009-2013. Istället får vi hålla tillgodo med åren 2014, 2015 och 2016. Detta förorsakar att vi inte har en aning om hur jurygrupperna rangordnade sina bidrag innan 2014, och vi kan därför inte analysera effekterna av ett rangordningssystem på åren innan 2014.

Hur påverkas resultatet av det nya röstningssystemet?

En första intressant sak att undersöka är hur slutresultaten i Eurovision mellan 2009-2015 hade sett ut om man redan då hade använt det nya röstningssystemet. Så här hade topp-5 sett ut under dessa år:

Kommentar: Vi ser verkligen inte mycket skillnad i slutplaceringarna mellan systemen – topp-5 under 2009, 2012 och 2014 hade inte slutat annorlunda på något sätt om det nya röstningssystemet hade införts redan då. 2010 märker vi dock att Rumänien hade gått om Turkiet och slutat 2:a. Georgien hade däremot gjort en raket från 9:e till 5:e plats – vilket också är den största förändringen vi kan se på dessa listor. Även Grekland hade lyckats ta sig från 7:e till 5:e plats 2011 – vilket också var lite oväntat. 2015 hade Italien tagit andraplatsen före Ryssland. Mer förändringar än så kan vi inte hitta i dessa listor. Vi kan alltså dra slutsatsen att det nya röstningssystemet inte direkt hade påverkat vinnarna av de senaste årens tävlingar. Men om vi istället kollar på årets Eurovision ser vi att röstningssystemet faktiskt avgjorde vinnaren:

Australien hade faktiskt vunnit årets Eurovision, före Ukraina och Ryssland om det gamla systemet (med rankninglistor) fortfarande hade använts. Sverige hade kommit 6:a, och Frankrike hade kommit 5:a istället. Ryssland och Bulgarien hade dock fortfarande slutat 3:a och 4:a. Vi kan alltså konstatera att det nya systemet visst påverkar slutresultatet! Frågan är bara vilka länder som faktiskt gynnas av det nya systemet?

Vilka länder gynnas av det nya röstningssystemet?

Tabellen visar skillnaderna i antalet poäng som varje land skulle ha erhållit baserade på uträkningar utifrån det gamla röstningssystemet (2013-2015) jämfört med det nya röstningssystemet (2016). De poängskillnader som visas är skillnaden i medelpoängen utifrån de båda systemen, baserat på rankinglistorna ifrån jury och telefonomröstningar mellan 2014-2016. Ju högre poängskillnad över 0 desto fler poäng skulle landet i snitt få i det nya röstningssystemet jämfört med i det gamla – och ju längre under 0 desto färre poäng skulle landet i snitt få i det nya röstningssystemet jämfört med i det gamla.

Kommentar: I tabellen är det en välbekant syn som möter oss – precis som i analysen av jurygrupperna så ser vi här att Polen, Ryssland och Ukraina toppar listan som de länder som gynnas mest av det nya systemet. Eftersom dessa länder är de som gynnas mest av telefonröstningen (och framförallt av telefonröstarnas diasporaröstande) så är det troligt att det nya systemet har givit mer inflytande till telefonröstarna än de hade under det gamla systemet. Som nämndes tidigare hade juryn förut möjlighet att rösta negativt – d.v.s. placera ett bidrag så långt ned på rankinglistan att det inte kunde få någon poäng även om telefonröstarna stödde bidraget extremt mycket. Denna möjlighet försvann i det nya röstningssystemet – vilket i praktiken skulle innebära att länder som vanligtvis drabbas av negativ röstning nu ändå får gott om poäng.

Vi såg att Sveriges jury i år inte ville ge Polen några poäng – medan folket ville ge dem en 10:a. I det gamla systemet hade Polen blivit utan poäng p.g.a. denna negativa röstningen från juryns sida – men i det nuvarande systemet så fick alltså Polen ändå 10 poäng. Man kan därför konstatera att Polen alltså är ett land som vanligtvis brukar drabbas av negativ röstning – vilket vi också såg bevis för i den föregående juryanalysen (del 1). I och med att den negativa röstningen nu är borta, så får Polen på nytt poäng – vilket alltså inte hade varit lika möjligt i det gamla röstningssystemet. Även Ryssland, som vi också vet gynnas av telefonröstarna, drar alltså även de nytta av det nya systemet.

Vi ser även Ukraina här, som vi ju vet vann tack vare det nya röstningssystemet i år. Förlorarna på systemet är de länder som brukar gynnas av juryn: Malta, Australien, Norge och Israel. Även om Malta förlorat flest poäng på det nya systemet, är det bara Australien som förlorat en vinst på det än så länge. Sverige skulle ha förlorat 26 poäng på det nya systemet, men som vi såg så hade Sverige sjunkit ned till 6:e plats ifall det gamla systemet hade använts även i årets Eurovision. En viktig observation är dock att skillnaderna mellan systemen är förhållandevis små för de flesta länderna – utom just för Polen, Malta och Australien. Men har dessa skillnader resulterat i förändringar i slutplacering också?

Tabellen visar skillnaderna i rank (eller slutplacering) som varje land skulle ha erhållit baserade på uträkningar utifrån det gamla röstningssystemet (2013-2015) jämfört med det nya röstningssystemet (2016). De rankingskillnader som visas är skillnaden i medelrank utifrån de båda systemen, baserat på rankinglistorna ifrån jury och telefonomröstningar mellan 2014-2016. Ju högre rankskillnad över 0 desto högre slutplacering skulle landet i snitt få i det nya röstningssystemet jämfört med i det gamla – och ju längre under 0 desto lägre slutplacering skulle landet i snitt få i det nya röstningssystemet jämfört med i det gamla.

Kommentar: Vi ser här en lite annan lista som istället skvallrar om att vare sig Australien eller Malta har förlorat så många placeringar på det nya röstningssystemet. Istället är det länder som Spanien, Storbritannien och Montenegro som har haft det (skulle ha det) svårast i det nya systemet – värst är det för Spanien som förlorar 10 placeringar! De som gynnas är Nederländerna och Polen, samt Grekland och Norge. Det verkar alltså så konstigt som att Norge, som förlorar 30 poäng i snitt på det nya systemet, vinner 7 placeringar på det samtidigt. Även Israel och Armenien förlorar poäng men vinner slutplaceringar på det nya systemet! Hur är detta möjligt? Jo förmodligen så drar dessa länder nytta av att det delas ut så många fler poäng i det nya systemet (eftersom två uppsättningar av 1-8, 10 & 12 poäng delas ut). Fler poäng innebär att fler länder får poäng, vilket innebär att det blir jämnare i mitten av resultatlistan där dessa länder brukar hamna i slutändan. Detta innebär att marginalerna blir mindre, vilket gör det lättare för dessa länder att klättra förbi de andra länderna även med mindre poängsummor. Förmodligen är det just länder såsom Spanien, Storbritannien och Montenegro som blir förbiklättrade. Polen drar överlägset störst nytta av det nya röstningssystemet – så det är väl lämpligt att utse just Polen till den stora vinnaren på det nya röstningssystemet. Ett konsekvent stöd ifrån de stor västländernas polska diaspora (som diskuterats i tidigare analyser) har tidigare balanserats bort genom juryns negativa röstande mot Polen. Eftersom den negativa röstningen nu är borta så höjer sig Polen tack vare att telefonrösterna nu presenteras separata och opåverkade av juryn.

Slutsatser

Det nya röstningssystemet har minskat juryns makt i poängdistribueringen – och raderat möjligheten för juryn att rösta negativt och blockera vissa länder från att få poäng. De länder som tidigare har drabbats av detta är framförallt Polen och Ryssland – som alltid går hem mycket bra hos telefonröstarna men betydligt sämre hos jurygrupperna. Emellertid är det bara Polen som lyckas utnyttja det nya systemet till att klättra i slutplaceringarna. Polens häpnadsväckande 8:e plats i årets Eurovision hade inte varit möjlig under det gamla röstningssystemet. Samtidigt förlorar exempelvis Malta, Australien och till viss del Sverige på det nya systemet – men dessa länders slutplaceringar verkar inte ha påverkats särskilt mycket av det. Det har däremot Spaniens, Storbritanniens och Montenegros slutplaceringar blivit, då dessa har tappat mycket i det nya systemet. Spännande nog verkar Norge, Armenien och Israel tjäna på systemet – trots att man får färre poäng. Det verkar som att det nya röstningssystemet, p.g.a. att det delar ut så många fler poäng, skapar ett tätare och jämnare slutresultat i mitten av resultatlistan – vilket möjliggör för länder att klättra många slutplaceringar även vid små poängsummor.