Vi tycker till om bidragen i deltävling 1 (Melodifestivalen 2017)

MELODIFESTIVALEN 2017. Den första deltävlingen som hölls i Göteborg är nu avklarad. 7 bidrag tävlade om två platser i finalen och två platser i Andra chansen. Nu när vi vet vilka som gått vidare kommer våra kommentarer om bidragen och showen!

Här nedan skriver vi vad var och en i panelen tyckte om bidragen i den första deltävlingen. Fotografierna är tagna av oss i panelen.

 

#1. Boris René – “Her Kiss”

Panelen inför: Ifjol (2016) fick vi lära känna den sjungande fotbollsspelaren Boris René (artistnamn för Boris Lumbana) som tog sig hela vägen från deltävling till final (via Andra chansen) med sin glada upptempolåt ”Put Your Love On Me”. Boris föddes i Kinshasa, Kongo och kom med sin familj till Sverige som tvååring. Han är uppväxt i Örebro. Fram till ifjol var han även professionell fotbollsspelare (i bl.a. Degerfors och Örebro) mellan att hålla på med musiken. Men i och med den stora framgången musiken fick valde han att nu lägga fotbollsskorna på hyllan för att satsa allt på musiken.

Och nu är Boris alltså tillbaka igen i Melodifestivalen. Denna gång heter bidraget ”Her Kiss”, en låt som Tim Larsson och Tobias Lundgren står bakom som upphovspersoner. Båda dessa herrar är riktiga låtskrivarveteraner i Melodifestivalen, även om det är deras enda bidrag de tävlar med i år.

 

Panelen tycker till:

Adrian: Positivt överraskad av Boris i år, låten är bättre än i fjol även om scennumret var lite färglöst och tråkigt. Låten är en riktig 80-talsrykare och jag diggade faktiskt rätt så mycket allt i detta. Men i sin helhet var detta inget givet finalbidrag, det saknas för mycket i scenshowen för att detta ska bli intressant.


Alexander: Boris René var hur bra som helst förra året, och hans låt var otroligt lättemottaglig. Men, så är inte fallet i år, tyvärr… Boris René är lika kul som todogare, men hans låt är inte alls lika intressant i år. Klart att den har ett visst sväng och sådär, men den inte är det någon låt som vinner vare sig mello eller eurovisionen. Boris René är ju i alla fall lika charmig som alltid.


Erik: Bättre låt än i fjol! Jag är inget var inget fan av Guy Sebastian 2015 och inget fan av Boris Renes ”Put Your Love On Me” som tydligt påminde om den låten. Finns nog stora chanser att den tar sig hela vägen fram till final precis som han gjorde i fjol också den gången via Andra Chansen.


Haris: Rätt okej inledning på årets Mello. Personligen var jag ett större fan av hans låt från förra året. 80-talsinspirerat och lite svängigt men inte så mycket mer. Inget jag hade lyssnat på i vanliga fall om man säger så. Men Boris sprider ändå en härlig glädje runt sig och det är ju alltid positivt.


Hollac16: Tycker Boris gör en helt okej start i årets tävling, men låten är riktigt tråkig i jämförelse med fjolårets låt. Dessutom, detta känns inte som någon partyhöjare som SVT utlovade innan, utan det känns mer som en 80-talsryckare som en DJ väljer att spela som avskedsmelodi halv fyra på natten innan krogen slänger ut sina gäster för natten. Inget som jag går igång på direkt tyvärr. Känns bara blasé och trist.


Johan: Boris är betydligt bättre live än vad denna låten är. Låten känns omodern och jag känner ingenting efter att ha lyssnat på den. Men jämfört med en del andra låtar i tävlingen så förstår jag varför den gick till andra chansen, men där tar det stopp. Förra året när han gick till final hade han en mycket bättre låt.


Linn: Låten är, bra. Inget som sticker ut, jag undrar om jag kommer komma ihåg hur den låter senare. Det är en bra låt men inte så mycket mer.


Robban: Boris René satte stort avtryck i förra årets ”Mello” med sin svängiga låt ”Put Your Love On Me”. Årets låt var även den svängig, men inte alls lika intressant. Boris är en härlig entertainer.


 

 

2. Adrijana – “Amare”

Panelen inför: 19-åriga hiphop-artisten Adrijana Krasniqi har rötter i Makedonien och Sverige och släppte så sent som ifjol sin debutsingel ”Mammas Opel” som sedan följdes upp med singeln ”Kan Nt Med Mig” i höstas. Hon är signad till skivbolaget Universal och under 2017 planerar hon att släppa sin första EP. Adrijana är idag bosatt i Rottne utanför Växjö, och då var det många som på förhand när hennes namn stod på alla ”färdiga” listor trodde att det skulle vara Växjö som hon skulle få tävla i. Men nej, SVT placerade henne i premiärstartfältet i Göteborg.

I en intervju med svt.se/melodifestivalen berättar Adrijana att hon skriver sin musik själv för att hon vill få in sin känsla i låten. Så låten ”Amare” som är det bidrag som hon ska tävla med i Melodifestivalen 2017 har hon varit med och gjort, här i samarbete med Martin Tjärnberg.

 

Panelen tycker till:

Adrian: Jag måste vara ärlig med att säga att detta nog var den bästa hip-hoplåt som någonsin tävlat i Melodifestivalen! Ändå räcker det inte, vilket ju återspeglar hur låg hip-hopens ställning är i Mello-världen. Jag tyckte verkligen om detta, eftersom det bidrog med ett kontemporärt och välproducerat inslag i tävlingen. Bra scenshow och snygg produktion – vi lär få se mer av Adrijana i fortsättningen.


Alexander: Konceptet med rap-låtar i mellon är något som inte används så ofta, och ännu färre är de kvinnliga rapparna. Jag tycker det är fräscht, modernt och tufft med tejer som rappar, men den här gången fungerade det inte riktigt. Adrijana lär ha varit rysligt förkyld både före och under tävlingens gång, vilket även det hördes tydligt då hon framförde låten. Men, låten höll inte för trycket, och den blev lite intetsägande.


Erik: Det här är tyvärr inte min kopp av te som man säger i England. Har svårt för hip hop och detta är inget som jag kommer att spela mycket av efter Melodifestivalen.



Haris: Tjejer som rappar är bland det värsta jag vet, oavsett språk. Jag har inget emot rap som koncept i Mello, men då vill jag att det ska vara bra. Jag som ändå har en del kunskaper av hiphop/rap, då jag växte upp med den musikstilen, kan inte med handen på hjärtat säga att detta var bra. Det blir en etta för att det åtminstone sticker ut och var rätt snyggt på scen.


Hollac16: Den här typen av hip-hop är inget jag går igång på. Särskilt då det mumlas så mycket och sjungs så fort att man inte uppfattar något av låtens budskap. Jag förstår att det är med i tävlingen men för mig är det här väldigt slätstruket och därmed relativt ointressant.


Johan: Modernt, fräscht, bra artist, detta är något man kan höra i radio idag. Låten hade kunnat vara lite bättre men annars hade jag lätt kunnat se detta i en final. Jag hoppas Adrijana kommer tillbaka till Mello med en lite mer upptempo-låt i framtiden.


Linn: Det är sjukt coolt med tjejer som rappar, det är pondus! Dock tror jag inte att det är en låt för Melodifestivalen.


Robban: Hiphop och rap är verkligen inte min musikgenre. Detta passerade mig oberört förbi.


 

 

3. Dinah Nah – ”One More Night”

Panelen inför: Sångerskan Malin Sundström, här alias Dinah Nah, fick vi Melodifestivalfans syn på för två år sedan – 2015 – när hon tävlade med bidraget ”Make Me La La La” som tog henne från deltävling till final via Andra chansen. Men det var långt ifrån början av hennes artistkarriär, som startade i gruppen Caramell på 1990-talet. Med hits som ”Om du var min” och ”Efter plugget” fick hon smaka på framgången redan som 18-åring. Men 2002 lämnade hon Caramell för att satsa på en solokarriär. Några år senare fick hon skivkontrakt i Paris, och efter ett par ytterligare år var hon tillbaka i Sverige med låten ”I Am”.

Dinah Nah återvänder nu till Melodifestivalen med låten ”One More Night”, som Dinah har varit med och gjort tillsammans med Thomas G:son, Jimmy Jansson och Dr Alban. Låten beskriver hon som en fartfylld historia med mycket energi och glädje.

 

Panelen tycker till:

Adrian: Denna låt är faktiskt den enda som jag redan nu glömt – vilket är en stark indikator på att detta nog inte var den starkaste låten i startfältet. Tvärtom kändes detta som skåpmat och trött repetition av allt vi redan hört i tävlingen. Skulle kanske ha passat i typ Azerbajdzjan 2009 eller nått liknande, men hade bäst före datum 2012. Tyvärr Dinah!


Alexander: Dina Nahs debut med Make Me La La La var bra! Den fastnade i huvudet i flera dagar, och man fick jobba hårt för att få bort den. Men årets låt kändes nog som ingenting jämfört med den. Jag måste medge att jag inte ens minns hur hennes låt låter så här i efterhand. Hon är ju kul och har mycket utrstrålning, men likt Boris René så faller hon på att ha en intetsägande låt i år.


Erik: Jag gillar disco och på förhand så kände jag att det skulle bli riktigt bra, sedan börjar hon rappa mitt i låten och jag känner bara hur alla ramlar. Om hon skippat rappen hade det blivit ett högre betyg det kan jag lova.


Haris: Ännu ett fall av en artist som återvänder med en sämre låt än sist. Förra gången ville man liksom upp och hoppa. Nu var det bara en låt i mängden som man känner att man hört hundratals gånger innan. Lätt slätstruket för en upptempolåt.


Hollac16: Dinah Nah är tillbaka med mer disco och ja, det är väl inte mer än så anser jag. Låten, den har man hört förut. Scenframträdandet, har man också sett förut. Var är nytänket här? Ändå är det lite bättre mot det mesta i den här deltävlingen. Därav lite högre betyg.


Johan: Efter snabbreprisen så var denna låten snabbt bortglömd och det ända jag tänker på är dom extrema färgerna i numret, inte själva låten. Sist Dinah Nah var med så älskade jag hennes power, men i år blir det här bara tamt och totalt ointressant.


Linn: Hm… Är det för att jag jämför med ”Make me la la la” som denna känns lite… platt? Jag får lite början av 2000-talets vibbar. Det är nog sådär bra. Helt okej låt.


Robban: Äntligen något som fick igång mig. Kvällens första, fartfyllda, uptempolåt. En första tanke som slog mig när jag hörde låten var att den hade klara likheter med Adelen’s ”Bombo” som kom tvåa i den norska finalen 2013 och det är bara positivt. Det är alltid riskfyllt att återkomma till Melodifestivalen när man haft en hit tidigare och ska försöka toppa den. Speciellt när artisten inte är så välkänd sedan tidigare.


 

 

4. De Vet Du – ”Road Trip”

Panelen inför: Humogruppen De Vet Du bildades år 2010 och består av de tre vännerna Christopher Martland, Johan Gunterberg och Tor Wallin samt av ”DJ Hunk”. De är alla födda mellan åren 1988 och 1990. De är välkända YouTube-fenomen som också synts till mycket i medierna, bl.a. som Eftersnacksprogramledare för Big Brother och för egen show i Kanal 5. Bland mycket annat. De skriver också musik och där de ofta driver med vardagsfenomen. 2012 släppte de sitt första album Shit Va Pin med låten som hade samma namn ”Shit Va Pin”. Två år senare följdes albumet upp med albumet RadioMusik. Gruppen har väldigt många följare i sociala medier och de har i perioder varit en av Sveriges mest spelade artister.

Nu ställer de upp i Melodifestivalen 2017 med sitt egetskrivna bidrag ”Road Trip” (det är Johan Gunterberg och Christopher Martland som har gjort låten).

 

Panelen tycker till:

Adrian: Årets Sean Banan-nummer, som alla dagisbarn ska bli besatta av, är ju en återkommande företeelse i Mellon. SVT har förmodligen en stående plats för sådana här artister – och youtube-fenomen som De Vet Du är ju ”inne” att uppmärksamma. Och visst, deras videos är bra, och de har en rolig stil som passar ungdomskulturen bra. Men mycket till låt är det inte, och ärligt talat var scenframförandet bara ”lite roligt”. När man sett Sean Banan flyga genom Scandinavium i blöja, ja, då är en gul folkbubbla och en halvnaken DJ inte så märkvärdigt. Men trallvänlig låt var det i alla fall!


Alexander: Jag tänker stå och vara emot det som många av mina panelkolleger tycker. Att den här låten är dålig. Klart att det inte är någon ”riktig” mellolåt, och klart att Bert Karlsson kan anse att ”schlagern är död”, men jag måste säga att jag tyckte det här var lite kul. Låten hade kanske inte riktigt mycket trallvänliga melodistycken som Samir och Victors låtar haft, men nog måste jag medge att jag satt där hemma och nickade med i takt till musiken.


Erik: I en sån här seriös panel så ska man definitivt inte gilla dessa typer av låtar, så självklart gör jag inte det! (Men när ingen ser eller hör brukar jag lyssna på dessa plojbidrag men säg inget till övriga panelmedlemmar) Klart folk kommer tralla på denna låt. Låten kommer spelas sönder på förskolor och barnkalas. Alla föräldrar och barn kommer stå och digga! ( Jag också men säg inget!)


Haris: Årets youtubebidrag. Detta är bidraget som Christer Björkman lockar de yngre tittarna med. Det är så fruktansvärt dåligt att jag inte ens kan se det som ett skämtbidrag, för det är inte roligt. Nu kan jag också sticka in och kritisera hjärtröstningen. För detta är ett typiskt bidrag som aldrig hade gått vidare med det gamla röstningssystemet då man faktiskt var tvungen att slösa pengar. Men räkna med fler av dessa populära youtubers i Mello framöver. Tragiskt.


Hollac16: Jag har ingen aning om hur många gånger jag har upprörts över dessa pajasbidrag som får ta plats i både Melodifestivalen och Eurovision Song Contest. Bjuder man inte in Sean Banan för att skämta på kiss-och-bajs-nivå så tar man in falsksångarna Samir & Viktor av den enkla anledningen att de har 500 000 följare på Instagram = tittarsiffror för SVT. Eller ”We Are The Winners”-kvartetten Ravalliacz. Hu, ryser bara av tanken. Den här låten som De Vet Du framförde i sändningen tycker jag väldigt illa om. Faktiskt så illa att jag ärligt talat inte riktigt vet varför jag ens kollar på programmet längre. Jag upprörs över att Melodifestivalen år efter år sjunker till denna låga nivå. Naturligtvis röstar folk på sådant här skräpskit av det enkla skälet att man ”tycker det är ju lite kul”. Ja. Men när ni tittare står där Kiev i maj och klagar över alla andra länder som skickar samma skit till ESC, ja då minsann är det fel och fult. Men i Melodifestivalen passar det tydligen in och är kanonkul. För att avsluta så vill jag ge en rejäl nollpoängare till denna skitlåt.


Johan: Jag har lyssnat på många av De vet du:s tidigare låtar och tycker dom gör en jättebra jobb att blanda humor och musik. Personer som tidigare inte har hört talas om dom tycker troligtvis att detta är skit, jag däremot försöker se det roliga i det hela och gillar det. Jag hade dock förväntat mig lite mer av dom i Mello med tanke på vad de tidigare har producerat.


Linn: Det är lite tuggummipop. Det passar nog för barn och låten ligger bra placerad. Vi behöver något med tempo efter två seriösa bidrag.


Robban: Jag blir lika provocerad, trött och upprörd som några av mina panelkollegor uttryckt sig när det kommer till sådana här larviga bidrag. Inte helt oväntat skulle detta ta sig vidare.


 

 

5. Charlotte Perrelli – ”Mitt liv”

Panelen inför: Charlotte Perrelli kan ses som unik i sammanhanget då hon både vunnit Melodifestivalen två gånger och därmed fått representera Sverige i Eurovision Song Contest som åtminstone en gång gav guld. Hon inledde sin musikkarriär som dansbandssångerska innan hon gick solo. 1999 ställde hon upp i Melodifestivalen med låten ”Tusen och en natt” som vann. Till ESC i Jerusalem översattes låten till engelska (under titeln ”Take Me To Your Heaven”) och det blev succé där också då Charlotte lyckades ordna Sveriges fjärde seger i tävlingen. Därefter har det blivit turnéer och mer musiksläpp, men det har också blivit medverkan i en rad olika TV-program (både som gäst, domare och programledare). Hon har därefter tävlat i Melodifestivalen ytterligare två gånger: 2008 med ”Hero” som hon vann med men dessvärre floppade stort i Eurovisionen, samt 2012 med ”The Girl”, som trots ett fint framträdande bara räckte till en femteplats i deltävling.

Nu är Charlotte alltså tillbaka i Melodifestivalen för fjärde gången. Denna gång med en ärlig låt på svenska som handlar om hennes liv (låten heter ”Mitt liv”). Det är således ett nytt sound som Charlotte vill bjuda på. Hon har själv varit med och arbetat fram bidraget tillsammans med Lars Hägglund. Vi noterar även att Charlotte i år firar 30 år som artist!

 

Panelen tycker till:

Adrian: Är delad för det här bidraget. Å ena sidan: Modigt av Charlotte att skriva något personligt och eget bidrag för en gångs skull! All heder åt henne! Å andra sidan: Detta är definitionen av tråkigt och pretentiöst. Det enda som är dödar partystämningen mer än en deppig gitarrballad om livets orättvisor – är när en artist som annars är känd för sitt glitter och schlager – framför en deppig gitarrballad om livets orättvisor. Det var fel artist på fel plats. Tyvärr var sistaplatsen oundviklig.


Alexander: Åååååh men suck också! Zzzzzzzzzzzz… Det här var riktigt tråkigt och dåligt. En verklig kisspauslåt. Hon har deltigit med Hero och så dendär ”The Girl” som föll ut redan i Andra Chansen på senare tid, så det här byggde upp för en riktig showlåt! Något som kunde ha liknats med ”Här Står Jag”-mellanakten från i fjol. Då hon rakt ut sjöng om hur hon ville få delta med en riktig pop-schlager låt. Men så var inte fallet. Det här var bara tråkigt, upprepande, och mer tanke på att den kom just efter De Vet Du så blev det inget mer än ett plattfall. Förlåt Charlotte, men det här var fel forum.


Erik: I pressen hade det skrivits om att Charlottes låt var bedrövlig. Jag tänkte att det skulle vara en sådan låt som ”killen som är duktig på gitarr spelar på en hemmafest som han skrivit själv”. Men jag tycker låten var bättre än så. Helst hade jag hoppats på att hon dragit av en riktigt schlagerdänga. Frågan jag ställer mig är: Var det sista gången vi såg Charlotte Perreli i Melodifestivalen? Jag hoppas verkligen inte det!


Haris: Jag väljer att börja där jag avslutade med det förra bidraget. För om förra bidraget gynnades av hjärtrösterna så är detta ett bidrag som missgynnades av det samma. Ungdomar kommer inte rösta på Charlotte eller denna typen av musik. Detta är ett bidrag som kunde haft en chans för något år sedan, men knappast idag. Faktum är att jag tippade henne sist redan innan jag hade hört låten. Men för att kommentera något om själva låten så måste jag säga att det var modigt, men rätt tråkigt. Känns som att hon ville för mycket och det gick inte hem helt enkelt.


Hollac16: Kvällens ärligaste och vackraste låt. Får gåshud av Charlottes röst och blir berörd av vartenda ord hon sjunger. Självklart hamnar hon då sist hos tittarna. Skärpning Sverige!


Johan: Jag måste vara ärlig och säga att jag har aldrig gillar Charlotte Perrelli och inte denna gången heller. Trist artist med en ännu tristare låt.


Linn: Det är en svensk ballad och den känns lite trött. Lite tråkigt… Fin ballad om det vore i ett annat forum…


Robban: Schlagerdivan Perrelli var tillbaka. Men nu handlade det om något helt annat än schlager till mångas stora missnöje kan tänkas. Det var friskt vågat av Charlotte att göra comeback i tävlingen med något sådant här, oväntat. En egenskriven ballad med en gripande text som dessutom är på svenska och som verkligen berör mig på riktigt. Vackert, men lite halvsegt och tråkigt också. Inte helt oväntat skulle detta bidraget vara chanslöst.


 

 

6. Ace Wilder – ”Wild Child”

Panelen inför: 34-åriga Ace Wilder, artistnamn för Alice Gernandt, kan nu kalla sig för veteran i Melodifestivalen och detta då hon nu deltar för tredje gången i tävlingen. De två tidigare gångerna har det gått riktigt bra: hon har fått tittarnas röster att gå direkt final varje gång och fått stå på prispallen bägge gångerna – även om det hittills bara gett silver och brons. Det var 2014 som hon slog igenom med sin låt ”Busy Doin’ Nothin’” som nog fick Lyxfällans programledare att sätta kaffet i halsen (av att inte vilja jobba) och denna låt följdes upp ifjol av hyllade ”Don’t Worry”. Samtliga gånger Ace medverkat i Melodifestivalen har hon fått tävla i startfältet i Göteborg – inget undantag i år heller – och alla gånger utom en har hon fått startnummer 7.

Årets låt heter ”Wild Child” och är enligt Ace själv en låt man antingen älskar eller hatar. Bidraget har hon gjort tillsammans med Thomas G:son och Peter Boström som bl.a. har en ESC-vinnarlåt på CV:t.

 

Panelen tycker till:

Adrian: Okej, årets Ace Wilder-bidrag gör mig rätt bitter. Här har man nämligen en skitsnygg låt, som faktiskt skulle kunna bli en stor hit, och förstör det hela med ett scennummer som är genomtråkigt och effektlöst. Katastrof!!! Vad hände med den Ace som brukade introducera ny häftig koreografi och ny grafik i Mellon!?? Låten inbjuder till ett snabbt, rörligt och dynamiskt dansnummer i ljusa och varma färger, med mycket bakgrundsgrafik och LCD-effekter. Fick vi det? NEJ!!!! Istället fick vi mjukisbyxor i kalla pastellfärger, dansrörelser som verkar hämtade från musikvideon till Anna Books ”ABC” från 1986, och inte minst ett heeeelt händelselöst nummer där Ace i princip står och stampar på stället. Man försökte rädda allting med en snygg grafikeffekt på LCD-golvet i slutet på låten, men då var det för sent. USELT! Hade blivit ett bottenbetyg från mig, om inte låten i övrigt var så himla bra.


Alexander: Ace Wilders koncept börjar bli bekant för mellofolket. Hon kommer i pyjamas, mycket glam och mycket dans, sjunger en låt som är trevlig, dansant och rolig, och så går hon direkt till final. Så även i år. Låten är helt klart en av de bästa under kvällen, och showen likaså. Dessvärre så bevisar hon än en gång att hon inte är någon hemskt stark sångare, men det är kanske bara en detalj. Jag gillar det här!


Erik: Jag gillar Ace och tror på sikt att hon kommer bli vår nya Sanna Nielsen (Ställer upp i Melodifestivalen, går alltid till final och gillas av fansen). Till slut kommer hon vinna om tio år, det är vad jag hoppas på. Tycker dock scenframträdandet var tråkigt i år.



Haris: Jag är så trött på Ace Wilder. När hon dessutom kommer en tredje gång kommer hon med den sämsta låten och sämsta scennummret av de tre. Förlåt Ace, men jag vill inte se mer av dig i Mello. Dock finns en risk att hon försöker igen då detta knappast är någon vinnare. Sen ska vi inte tala om vad hon hade på sig. Ace brukar vara lite av en revolutionär i dessa sammanhang med både musik och koreografi. Här fick vi absolut ingenting. Låten är platt och koreografin och det häftiga scennumret fanns inte där.


Hollac16: Tycker låten påminner mycket om hennes andra låtar som hon släppt utanför Melodifestivalen. Alltså att det är mer som ett albumspår som blev över istället för att satsa på något som är mer intressant för den här tävlingen. Tyvärr blir det då lamt och tråkigt och det är synd, för Ace är en bra artist. Jag såg henne live i somras när hon gjorde uppträdde med ett antal låtar och jag kan tycka känna igen mig i flera av dessa låtar. Dvs. det låter kopierat från andra av hennes hits. Ingen tredje gången gillt för min del.


Johan: Wow, här började tävlingen på riktigt för mig. När jag lyssnade på införklippet innan tävlingen så kände jag mig lite besviken, men när jag såg livenumret så blev jag lika glad som alltid när Ace står på scen. Det är snyggt och hon förnyar sig själv varje gång. Tror dock inte detta vinner hela tävlingen, men självklart ska hon ha en finalplats.


Linn: Helt okej, tyvärr. Det är inte vad jag hoppades på, men det är bra det är det. Inte årets vinnarlåt men bra. Det är en catchig låt som jag skulle kunna ha på min spotify lista och det är den första låten ikväll som jag känt så med!


Robban: Dansant och medryckande låt som alltid när det kommer till Ace Wilder. Tycker att låten är en smula barnslig och att den hade passat bättre i Junior ESC än i Melodifestivalen. Detta är helt klart barnens favorit tillsammans med De vet du. Fint scennummer med dans och koreografi.


 

 

7. Nano – ”Hold On”

Panelen inför: Artisten Nano Omar är debutant i Melodifestivalen och har fått äran att avsluta den första deltävlingen. Redan som barn var han musikintresserad och det var genom att börja komponera musik som hans liv fick en helt ny vändning. Trots det har hans liv haft tuffa perioder, men drömmen om musiken har alltid funnits. År 2015 släppte Nano sin debutsingel ”Lion” som följdes upp med ”Perfect Melody”.

Nano debuterar alltså nu i Melodifestivalen med låten ”Hold On” som han har varit med och gjort med ett riktigt stort gäng: Gino Yonan, Ayak, Carl Rydén, Christoffer Belaieff, Rikard de Bruin och David Francis Jackson. Med sin låt vill han tillföra kärlek, att våga kämpa och ge motivation även i svåra stunder.

 

Panelen tycker till:

Adrian: Återigen är jag delad. Å ena sidan: En fantastisk röst och en mycket snygg låt. Pampigt värre – med oväntade vändningar och modiga inslag av nygammal drum&base. Mycket kaxigt och snyggt! Dessutom har SVT gjort ett fantastiskt jobb med scenshowen, framförallt kameravinklarna. Det var helt klart det visuellt snyggaste numret – och det låtmässigt snyggaste numret ikväll. Å andra sidan: Nano har ingen – INGEN- karisma. ALLS. Han är en belastning för bidraget som annars kunde ha varit ett potentiellt vinnarbidrag. Jag förstår att han försöker kopiera Frans, men det funkar inte. Han blir bara en tung, stillastående hundvalp på scenen, som dessutom ser både förvirrad och rädd ut. Det förstör allt tyvärr, och framförallt hindrar det att låten lyfter på allvar. Istället blir det återigen ett stolpskott – om än ett snyggt producerat stolpskott.


Alexander: Oj, varifrån kom han? Har han varit ett namn i Sverige som inte kommit över Östersjön till Finland, eller var han lika ny för er svenskar som han var för mig? Det här gillar jag. Förutom att han trotsar alla lagar om att man borde vara etablerad som artist om man ska gå vidare till final, så har han även en otroligt stark och bra låt (som på något sätt känns aningen inspirerad av Jamalas vinnarlåt, på något sätt). Oj, vad jag diggar!


Erik: På förhand den största favoriten i denna deltävling och vinnaren enligt vissa, men helt ärligt hur ofta har vi inte hört det efter första deltävlingen? Tycker Adrian gör en klockren analys av bidraget så läs hans slutsats längre upp.


Haris: Jag blev helt förälskad i detta direkt. Jag hade aldrig ens hört talas om denna kille innan, så man kan säga att jag var grymt positivt överraskad. Även om vi ser bort från det häftiga och innovativa numret med kamerorna och kören så är det en fruktansvärt bra låt. Den sätter sig och man vill höra mer. Nano sjunger dessutom riktigt bra. Han är ett litet karismavakum, men det är det som är hela hans charm i mina ögon. En kille som är så långt ifrån dessa sammanhang man kan komma, kommer in och tar hela tävlingen med storm. Magi!


Hollac16: Jag förstår inte hypen över Nanos bidrag. Det lämnar mig lite över faktiskt. Däremot sjunger han bra, men låten den är inte så bra som jag kanske förväntade mig. Men det blir nog bättre i finalen. Grattis att Nano tog sig till final som debutant. Hoppas på ett starkare framträdande i Friends Arena.


Johan: Det här var låten som gjorde att jag bara satt tyst med öppen mun i 3 min. Riktigt bra röst, och fantastisk låt. Jag hade önskat att han gick igenom rutan lite mer, för det finns en brist på karisma. Men efter att ha lyssnat på alla låtar så var detta den mest självklara låten att ta sig till final, dock ingen vinnarkandidat.


Linn: Detta är låten som enligt experter ska vara unik och jag har hört att det är Loreenfeeling på den. Är det så så är ingen nöjdare än jag! Jag gillar låten, den är mysig och pampig. Jag gillar att han har en livekör. Jag är svag för körer. Jag gillar Nanos låt, någon Loreenfeeling får jag dock inte.


Robban: Kvällens snyggaste låt och ett pampigt framträdande. Gillar också livekören men har mer att önska sångmässigt från Nano. Stor förhandsfavorit inför deltävlingen att gå vidare och det var väl aldrig någon som helst tvivlan på att det inte skulle bli final eller AC-plats. Kan absolut bli en av toppkandidaterna som slåss i segern på Friends Arena i mars.


 

 

Panelens topplistor

Så här tyckte respektive panelmedlem att den första deltävlingen skulle ha slutat. Här räknas enbart personlig smak och inte hur resultatet blev.

Adrian

  1. Nano – “Hold On”
  2. Ace Wilder – “Wild Child”
  3. Boris René – “Her Kiss”
  4. Adrijana – “Amare”
  5. De Vet Du – “Road Trip”
  6. Dinah Nah – “One More Night”
  7. Charlotte Perrelli – “Mitt liv”

Slutkommentar: Alla ”experter” var inför kvällens deltävling överens om att startfältet var oerhört starkt. Jag vet inte om jag håller med, jag tycker snarare att startfältet var ren mellanmjölk. Eller egentligen var det fullt av hits – som helt enkelt bara fått fel artister och fel scenshower. Ärligt talat är jag mest besviken på Ace Wilder för att hon inte producerar ett snyggt scennummer, vilket annars är hennes starka sida. Skrällen, Nano, är jag också besviken på, eftersom låten förtjänar en betydligt mer karismatisk artist. Bortsett från detta är inledningen på årets Mello helt okej. Redan i fredags lyckades SVT ju överträffa förra årets Mello eftersom inget bidrag hade diskvalificerats. Frånvaron av allvarliga incidenter och fiaskon gör att man ändå får ge godkänt till SVT. Programledarna tycker jag mycket om – de representerar hela landet för en gångs skull, och inte bara Stockholmsområdet eller Skåne, som tidigare. Skönt att det både är geografisk och åldersmässig spridning där! Men visst, det finns mycket att slipa på för dem, men till syvende och sist var det en lyckad debut för dem. PS. Hasse Anderssons och Mustaschs ”Änglahund” i metalversion var en höjdpunkt – iallafall för oss som uppskattar bra heavy metal då och då DS.

 

Alexander

  1. Nano – “Hold On”
  2. Ace Wilder – “Wild Child”
  3. De Vet Du – “Road Trip”
  4. Boris René – “Her Kiss”
  5. Dinah Nah – “One More Night”
  6. Adrijana – “Amare”
  7. Charlotte Perrelli – “Mitt liv”

Slutkommentar: Jag mäker nu att min topplista är en exakt replika av slutresultatet. Men det är just såhär jag tycker. Kanske jag borde vara det svenska folket. Nåväl, såhär tycker jag om resultatet i alla fall. I övrigt så måste jag säga att jag är lite besviken på Mellons första deltävling. Programledartrion känns rostig och ovan, förhoppningsvis hinner de hitta sin gemensamma kemi förrän det blir dags för final. Hasse Andersson staplar på samtliga repliker han mot förmodan fått, till och med ”Melodifestivalen 2017” lyckas han strula till. Clara Henry och David Lindgren är bättre, men har man ett dåligt manus så kan man inte lyckas så bra…

Den absolut bästa låten under kvällen var nog ändå Hound of Hell, med Mustasch. Kul att Ralf Gyllenhammar och hans entourage vågar bjuda så mycket på sig själva! Annars så lämnar nog första deltävlingen ganska bleka spår i mitt minne. Kanske det blir bättre ännu. De har ju fem veckor kvar…

 

Erik

  1. Ace Wilder – “Wild Child”
  2. Nano – “Hold On”
  3. Dinah Nah – “One More Night”
  4. De Vet Du – “Road Trip”
  5. Boris René – “Her Kiss”
  6. Charlotte Perrelli – “Mitt liv”
  7. Adrijana – “Amare”

Slutkommentar: Tycker till skillnad från övriga panelmedlemmar att det var en riktigt starkt startfält! Musiken spretade åt olika håll, ballad, hip hop, plojbidrag, gospel, disco och pop. Rätt låtar till final. Låtmässigt finns det inget att klaga på. Manuset fanns det däremot mycket att klaga på. Alla skämt handlade om Hasse och hur gammal han är, samma typ av skämt håller inte en hel deltävling. Hoppas verkligen de ändrar på det till Malmö. Mellanakten med dans var ett kast tio år tillbaks i tiden, sådant höll vi på med 2006 med polska maskar och killar som spelar musik på trummor så det stänker färg. (Ni som inte minns kan säkert se på Youtube). Tror den mellanakten var en nödlösning. Tror att de hade en mellanakt som gick åt pipsvängen men var tvungen att kasta in något helt annat. Nu ser vi framemot Malmö och allt de har att bjuda på!

 

Haris

  1. Nano – “Hold On”
  2. Boris René – “Her Kiss”
  3. Dinah Nah – “One More Night”
  4. Ace Wilder – “Wild Child”
  5. Charlotte Perrelli – “Mitt liv”
  6. Adrijana – “Amare”
  7. De Vet Du – “Road Trip”

Slutkommentar: Förutom Nano var den första deltävlingen inget att hänga i julgranen. Jag hoppas på en förbättring överlag till de kommande deltävlingarna. Den första deltävlingen får som helhet ett lätt godkänt betyg. Scenen var häftig och det finns mycket potential där för artisterna. Programledarna var bättre än förväntat. Kul att de representerade flera åldersgrupper och delar av landet. De var dessutom rätt underhållande. Pausnumret med Hasse och Mustasch var höjdpunkten, medan det konstiga dansnumret från Göteborgsoperan är något jag helst bara glömmer. Nu åker vi vidare på denna långa resa!

 

Hollac16

  1. Charlotte Perrelli – “Mitt liv”
  2. Ace Wilder – “Wild Child”
  3. Nano – “Hold On”
  4. Dinah Nah – “One More Night”
  5. Boris René – “Her Kiss”
  6. Adrijana – “Amare”
  7. De Vet Du – “Road Trip”

Slutkommentar: Personligen tycker jag det här var en otroligt lam och tråkig första deltävling. Inte någon partyhöjare som det på förhand hade utlovats. Möjligen har jag lite för stora krav på SVT efter ett superbra 2016-år med en stark Melodifestival och ännu starkare Eurovision Song Contest, men jag tycker inte SVT ska sänka sig så här lågt. Tyvärr hade jag svårt att uppskatta någon låt alls. Den enda jag föll för mest var Charlotte Perrellis låt då jag är ett fan till henne och hennes musik, samt även en älskare av vackra ballader. Men i övrigt kändes det mer som en barnfestival än en festival för alla. Det var helt uppenbart vilka som skulle gå vidare i tävlingen, så det kändes bara som ett stort fiasko. Plus att manuset för programledarna inte var det starkaste. Att utmåla Hasse Andersson till en förvirrad fikasugen gammal farbror känns bara stereotypt och tråkigt, även om han sedan rockade loss i ett någorlunda kul nummer.

Saken är den att jag tappade intresset för sändningen efter att ha hört alla låtar. Tyvärr känns denna deltävling ungefär som det lät första deltävlingen 2013. Och då hade jag inga favoriter. Till nästa vecka måste det höja sig, annars blir jag orolig. Jag vill inte vara med om en lex Stenmarck á la 2005 i Kiev anno 2017.

 

Johan

  1. Nano – “Hold On”
  2. Ace Wilder – “Wild Child”
  3. Adrijana – “Amare”
  4. De Vet Du – “Road Trip”
  5. Boris René – “Her Kiss”
  6. Dinah Nah – “One More Night”
  7. Charlotte Perrelli – “Mitt liv”

Slutkommentar: Alltihop kändes som en typisk första deltävling. Det fanns några bra låtar, några mellanmjölkslåtar och några riktigt dåliga låtar. Jag tycker dom två finalisterna förtjänar sina platser, dom var i en klass för sig. Att De Vet Du gick vidare förvånade mig inte alls, dom har en stor fanbase och yngre tittare gillar dom. Sen stod sista platsen mellan Boris och Dinah, och Boris hade både en bättre låt och livenummer. Jag hade personligen sett Adrijana där men visste att det skulle bli svårt, den typen av musik funkar sällan i Mello. Perrelli var given på sistaplatsen. Överlag ganska typisk första deltävling. Har vi hittat vinnaren än? Knappast.

 

Linn

  1. Ace Wilder – “Wild Child”
  2. Nano – “Hold On”
  3. Dinah Nah – “One More Night”
  4. Boris René – “Her Kiss”
  5. De Vet Du – “Road Trip”
  6. Adrijana – “Amare”
  7. Charlotte Perrelli – “Mitt liv”

Slutkommentar:

 

Robban

  1. Dinah Nah – “One More Night”
  2. Nano – “Hold On”
  3. Ace Wilder – “Wild Child”
  4. Charlotte Perrelli – “Mitt liv”
  5. Boris René – “Her Kiss”
  6. Adrijana – “Amare”
  7. De Vet Du – “Road Trip”

Slutkommentar: Äntligen är vi igång. Allt gick som väntat. De två förhandsfavoriterna gick till final och humorgrabbarna från Lidingö tog en av de två AC-platserna och slutligen hamnade Charlotte Perrelli’s varma och personliga ballad på svenska sist. Det var nog en jämn kamp mellan Boris och Dinah Nah om den andra AC-platsen skulle jag tro. Jag hade velat sett att Dinah Nah skulle tagit en av de två AC-platserna. Programmet var underhållande som alltid och programledartrion var både roliga och trygga. De skötte sig utmärkt helt enkelt. Låtmässigt tycker jag det var rätt så lamt. På den fronten finns det mer att önska sig till de återstående tre deltävlingarna.

 

 


 

Kommentera