MELODIFESTIVALEN 2024. Under tisdagsförmiddagen spelade SVT upp studioversionerna av veckans tävlingsbidrag för presskåren. Vår skribent Lukas var på plats vid uppspelet och i denna artikel presenterar han sina första kommentarer om låtarna.
För kännedom kommer vi att rapportera mycket mer från repetitionerna med med bland annat livekommenteringar från repetitioner, genrep och direktsändningen, så det här blir bara ett första smakprov på vad som väntar under veckan!
01. Jacqline Moss – ”Effortless”
Foto: ESC-Panelen
Denna vecka inleds med ett nytt ansikte för de som följer Melodifestivalen, men däremot ett mer bekant ansikte för de som följt Idol i modern tid. Och detta är inte den klassiska EDM-popen som inlett de tidigare två veckorna, utan hämtar mer influenser från ”Across the pond”, alltså amerikanskt. Det låter ganska mycket Dua Lipa, med en Beyoncé-soulig röst. Apropå det har 70-talsdiscon fått sig en liten revival just på Billboard, och jag märker att detta sound genomsyrar denna låt också. Detta skulle kunna bära långt, kanske att Jacqline kan bryta årets trend där de som gått till final än så länge uteslutande varit återkommande artister.
02. Clara Klingenström – ”Aldrig mer”
Foto: ESC-Panelen
Clara Klingenström är tillbaka efter tre år och fortsätter lite på samma spår som ”Behöver inte dig idag”, börjar ganska avskalat innan trummor och gitarr kommer in i andra versen och bygger upp låten till något mer. Vemodig pop om att släppa taget och gå vidare, liksom hennes förra låt, utan att det för sakens skull skulle kännas återvunnet. Det finns en styrka i denna låt, vemodet till trots. Just startnummer två i den tredje deltävlingen har varit dödens kyss – under alla år som Melodifestivalen haft deltävlingar har bara två låtar tagit sig vidare till vad som då hette Andra chansen, resten har åkt ut. Konstigt att man sätter just Clara här således, och det hade nog irriterat mig en del om Clara skulle åka ut.
03. Kim Cesarion – ”Take My Breath Away”
Foto: ESC-Panelen
Kim Cesarion hade sitt genombrott för drygt 10 år sedan, men först nu får vi bekanta oss med honom i dessa sammanhang. När han hade sitt genombrott pratades det mycket om hans falsett, men det får vi inte höra så mycket här. Tvärtom blir denna EDM-pop med stackatosynthar ganska anonym faktiskt, efter två låtar med modernare touch och bättre produktion. Vissa påtalade likheter med Marcus & Martinus – kan detta ha varit något som eventuellt de skulle framföra men som blev kvar i skrivbordslådan? Osäker på om denna låt kommer sätta sig.
04. Klaudy – ”För dig”
Foto: ESC-Panelen
Klaudy (eller William Schenberg som han heter) ställer upp med den enda balladen denna vecka, en låt som andas såväl Viktor Leksell och Lancelot (den sistnämnde var med 2022). Just den här typen av svenskspråkig pop har emellertid inte riktigt gjort sig själv rättvisa i dessa sammanhang, och med ett mindre känt ansikte som Klaudy så är jag tveksam till denna låts chanser. Detta sound har förvisso synts till även i ESC, men just i Melodifestivalen har folket inte haft särskilt mycket till övers för detta. Liksom med Dear Sara förra veckan andas denna låt mer radio, man stänger inte av när den här låten spelas, men den får inte en att slå på radion heller. Nu lyckades Dear Sara ändå gå vidare, men detta… njae.
05. Gunilla Persson – ”I Won’t Shake (La La Gunilla)”
Foto: ESC-Panelen
Så till en av de mer omskrivna akterna – Hollywoodfrun Gunilla Persson. Och hur ska man sammanfatta detta… Marschslager med steel guitar och tempoväxlingar mot slutet. Jag får nästan lite Eva Rydberg & Ewa Roos-vibbar från de senaste åren, och detta tror jag säkert kommer gå varm på vissa dansgolv. Precis som med Fröken Snusk trodde jag att jag skulle sitta med skämskudden – men även denna gång slipper jag det. Tvärtom var det svårt att sitta still när denna låt rullade. Detta trodde jag inte – även om jag har svårt att avgöra om jag tycker detta genuint är bra eller om det är ”så dåligt att det blir bra”, men det behöver nödvändigtvis inte vara en dålig sak heller. Samtidigt som jag förstår att detta inte kanske ska vara samma glimt i ögat som till exempel ”Rena rama ding dong”, utan Gunilla kör mer budskapet att skita i allt som sägs bakom ryggen. Omöjlig att räkna bort!
06. Cazzi Opeia – ”Give My Heart a Break”
Foto: ESC-Panelen
Vi rundar av denna deltävling med den mest rutinerade akten, tillbaks från i förrfjol men som också gjort sig ett namn som låtskrivare – Moa Carlebecker, mer känd som Cazzi Opeia. Efter ”I Can’t Get Enough” som jag fick lite Junior ESC-varning från så låter denna låt lite mer mogen i melodin med stråkar som fyller på i bakgrunden. Fortfarande finns dock influenser från just hennes förra låt, däremot med refräng som kanske inte har samma greppstyrka i sig. Men får Cazzi till scennumret återigen – absolut finalchans i denna betydligt mer öppna deltävling än de vi haft så här långt.
