Förhandslyssning av bidragen i deltävling 2 (Melodifestivalen 2024)

MELODIFESTIVALEN 2024. Under tisdagsförmiddagen spelade SVT upp studioversionerna av veckans tävlingsbidrag för presskåren. Vår skribent Lukas var på plats vid uppspelet och i denna artikel presenterar han sina första kommentarer om låtarna.

För kännedom kommer vi att rapportera mycket mer från repetitionerna med med bland annat livekommenteringar från repetitioner, genrep och direktsändningen, så det här blir bara ett första smakprov på vad som väntar under veckan!

 

01. Maria Sur – ”When I’m Gone”


Foto: ESC-Panelen

Maria Sur är tillbaka efter sin sensationella debut ifjol, där hon vann sin deltävling och hypades upp som utmanare till Loreen innan tåget bromsade in tvärt i finalen. Då var det med powerballaden ”Never Give Up”. ”When I’m Gone” däremot går en annan väg genremässigt och vi bjuds på upptempopop med en tydlig ”Will you lo-o-o-o-o-o-o o-o-o-o love me when I’m gone”-hook i refrängen. En modern låt med lite mörk backdrop. Bra inledningslåt, Maria Sur kan visa en ny sida av sig själv utan att det blir för tvära kast från förra året, och  detta känns som en bra kandidat direkt till final.

 

02. Engmans Kapell – ”Norrland”


Foto: ESC-Panelen

Vi kommer få bekanta oss med ett pärlband av artister som bor eller kommer från Norrland, och först ut är bandet som sjunger om just Norrland – hälsingarna Engmans Kapell. Och de bjuder på dansbands-countryrock om att resa runt och längta hem till Norrland. Många av de låtskrivarna som står bakom upphovet här har bland annat skrivit gamla klassiker som ”La Dolce Vita” (After Dark, 2004) och ”Maria” (Östen med Resten, 2003). Men för att dra paralleller till en lite nyare låt så är det inte helt olikt Casanovas’ ”Så kommer känslorna tillbaka” från förra året. Frågan är dock om detta har nån större relevans? Just Casanovas slutade sist förra året, och innan dess hade vi Sannex 2021 som också kom sist… är rädd att det kan bli likadant här, denna genre har inte haft så stora framgångar på väldigt länge.

 

03. Dear Sara – ”The Silence After You”


Foto: ESC-Panelen

Engmans Kapell må sjunga om Norrland och ha en fanskara från Söderhamn till Nordanstig, men nu ska vi bekanta oss med en artist från ett ställe så långt norrut vi bara kan, Dear Sara från Karesuando utanför Kiruna. Och den här låten är inte helt oäven heller, kompetent gjord, som dock kanske faller på att den inte ger så mycket mer utöver det vi får höra, och fångar inte lyssnaren helt. Skräddarsydd för radio, med dess fördelar och nackdelar. Är dock tveksam till dess chanser just för att låten är ganska ”safe”. Blir lite mycket mittfåra och inte särskilt mycket udd. Vissa har beskrivit detta som ”danskpop” (den typ av pop som Danmark brukat skicka), och det ligger lite i det eftersom att två av upphovsmänen är från Danmark. Tror dock denna åker ut, just för att den inte sticker ut så värst mycket.

 

 

04. C-Joe – ”Ahumma”


Foto: ESC-Panelen

Tredje artisten ut som har Norrlandskoppling är C-Joe som är uppvuxen i Gävle, om än med sierraleonska rötter – och det kommer genomsyras i hans låt när han tar med sig Afrobeat in i tävlingen. ”Ahumma”, som låten heter, har jag förstått ska vara inspirereat av ordet ”ahumm”, ett meditationsljud från just Sierra Leone som ska ge lugn och sinnesro. Och om det ger mig de känslorna? Tja… jag klickar inte direkt med låten personligen, men det har nog mer att göra med något så trivialt som en smaksak för genren. Att tävla med en smal genre som Afrobeat är naturligtvis inte lätt i Melodifestivalen, med en publik som kanske inte är så värst invigd i den stilen. Samtidigt är låten klistrig – försök glömma bort ”ahumma ma ma ma yeah” efter lördag! Kan fixa finalkvalplats med lite tur. Vi alla kanske behöver lite hakuna matata (lugn och ro) i vår tillvaro, och kanske kan ett sierraleonskt meditationsljud ge oss det.

 

 

05. Liamoo – ”Dragon”


Foto: ESC-Panelen

Nu tar vi oss till den enda veteranen i veckans tävling, och det är Liamoo. Lite anmärkningsvärt just i år är att han gått från radio/klubbiga ”Bluffin'” till ”Dragon” som mer blir en tung arenaballad i 3/4-takt, som också ger Liamoo chans att använda sitt röstregister till fullo, på ett sätt han inte gjort tidigare. Jag tänker nästan på Nano, som bjöd på många storslagna nummer när han var med (Nano får gärna komma tillbaka), men även lite smått av Sergey Lazarevs ESC-bidrag från 2019 (”Scream”). Den här känns absolut som en finalkandidat denna med, frågan är om den till och med blir en vinnarkandidat?

 

 

06. Fröken Snusk – ”Unga & fria”


Foto: ESC-Panelen

Avslutningsvis har vi en av de mest uppsnackade och kontroversiella figurerna i årets tävling – Fröken Snusk, som varit det stora affischnamnet för EPA-traktordunket. Med en något mer rumsren text än vad man annars brukar känneteckna denna genre så blir det här mer Basshunter möter Timoteij i (eventuellt) modernare tappningar.

Det går såklart inte att ta ifrån att låten rent musikaliskt är skräddarsydd för att blidka fans av genren – OM de är benägna att leta sig till Melloappen och rösta detta vidare. Riktigt så blev det inte för Elov & Beny förra året. Kanske finns det en risk att det är FÖR rumsrent för sin målgrupp – som man kanske inte tänker vill se sin genre i dessa sammanhang? Det blir en komplicerad balansgång.

Sen är också frågan hur bra detta kommer bli live – ett tydligt kännetecken med Dunket är mycket autotune – vilket man inte får ha live. I låtens studioformat som jag fick höra så är Fröken Snusks röst fortfarande uppitchad – nästan i ”Rosa helikopter”-nivåer.

Just dessa frågetecken gör det omöjligt för mig att tippa denna låt. Startnumret och låtens gladschlager-lätthet i jämförelse med vad som kommer innan är såklart fördelar, och vi får se vad som väger tyngst av fördelarna och nackdelarna. Jag är själv mycket kluven kring vad jag personligen tycker om detta, och har ingen aning om hur jag ska tippa.

 


 

Kommentera