MELODIFESTIVALEN – OMDÖMEN. I lördags (3:e februari) avgjordes den första deltävlingen i Melodifestivalen 2018 i Karlstad. Nu vet vi vilka två artister som gick direkt till final, vilka två artister som gick till Andra chansen respektive vilka tre artister som åkte ut. Men om vi för ett ögonblick lämnar hur resultatet de facto slutade i lördags så tänkte vi skribenter nu ge vår syn på detta. Så häng med på våra betyg, omdömen och topplistor!
Var och en av oss skribenter kommer ge ett personligt omdöme om varje bidrag samt även betygsätta bidragen. Vår betygsstege innehåller tio steg, där vi lägsta poäng är noll och högsta är fem. Däremellan kan man ge halvpoäng, så hela stegen ser ut som följer: 0, 1, 1.5, 2, 2.5, 3, 3.5, 4, 4.5 och 5.
Efter kommentarerna blir det även personliga topplistor.
Betyg och kommentarer bidrag för bidrag
Adrian: Det är ju en helt okej låt att inleda årets mello med, men kanske inte mycket mer. Det känns lite som en barnlåt, lite väl juvenil och en smula naiv – samtidigt som Sigrid kanske inte är världens mest klockrena sångerska. Scennumret var väl okej annars, men lite rörigt i slutet. Känslan är ändå positiv, men när man sen har nyktrat till så är detta ganska mellanmjölksaktigt.
Haris: Låten summerar väl hur dagens musik låter. Det är oftast snygga tjejer helt utan sångröst med massa upptempo beats. Början var ändå bättre än upptempolåtarna som kommer senare under kvällen. Sigrid ser bra ut och hon dansar bra, men hon kan tyvärr inte sjunga. Och var det bara jag som inte tyckte Patrick Swayze hade något med låten att göra? De kunde bokstavligen valt vilken annan kändis som helst.
Hollac16: Personligen anser jag att årets Melodifestival öppnades på ett bättre sätt mot fjolårets öppningslåt. Men bara för det tycker jag inte den här låten var speciellt bra. Låten som form har vi hört väldigt många gånger förut, i olika versioner, och sångmässigt var det inte så bra heller. Men Sigrid är en glad person och ja Andra chansen funkar säkert. Om hennes Samir går till Andra chansen nästa vecka är jag 100% övertygad om att det blir duell mellan dem. Det kommer Björkman inte kunna motstå!
Lukas: Den enda underlättande omständigheten är att det är en låt som fungerar att inleda en hel tävling med. Och det är egentligen det, det finns mycket som brister här för mig. Patrick Swayze som hyllas kopiöst i den här låten hade sin primetime med Dirty Dancing. Den filmen kom ut 1987, så varken han eller den känns såpass relevanta idag. Sigrid har inte heller den bästa sångrösten heller. Melodin är väl ändå någorlunda okej för vad den är, och därför är jag nog mer generös med poängen än vad min kommentar antyder.
Markus: Kvällens svagaste bidrag. En halvtaskig danspoplåt som man lätt glömmer bort. Och vadå festa som Patrick Swayze? Han är ju avliden.
Robban: Lite mesig tuggummi-pop med en knepig låttitel och en svajig sånginsats. Det kanske inte är så konstigt, då Sigrid egentligen inte är någon etablerad artist och mestadels har hållit på med dans tidigare. Ingen höjdarlåt alls, men själva numret i sig var dansant och det var ett trevligt öppningsnummer på kvällen. Statisten som kom upp på scenen från publiken i slutet och slutligen lyfte upp Sigrid var bara fånig. Snacka om tillgjort skådespel.
Adrian: Okej, jag är delad vad gäller det här bidraget: Jag gillar John – han har en superröst o en fantastisk scennärvaro. Makalöst duktig kille! Men: Låten är halvtråkig. Den påminner enormt mycket om 90-talets boyband-ballader typ East 17, eller liknande. Det håller inte i längden och definitivt inte till Lissabon. Men jag unnar John, alltså som artist, sin plats i finalen – och slås av att han blev en av ytterst få som kvalificerat sig till final från startnummer 2! Starkt!
Haris: Jag har 21 bidrag kvar att lyssna på i år, men jag är säker på att detta kommer vara min favoritlåt oavsett. Det är känslomässigt, passionerat och så oerhört bra framfört. Jag kände varenda ord i hans sång. Det gick rakt igenom kroppen och gåshuden reste sig. Jag ska vara ärlig om att jag inte hade mycket koll på denna kille, men detta var ren magi! Kul med lite riktig musik med en riktig sångare. De som följt med oss genom åren vet att jag är rätt snål med mina betyg, men jag kan inte ge detta något annat än full pott.
Hollac16: Jag säger det redan nu: det här är min vinnare! Så otroligt vacker och bra låt, man blir berörd från första stund. Om det inte kommer bättre låtar till finalen hoppas jag John Lundvik vinner Melodifestivalen 2018.
Lukas: Jag förstår faktiskt inte vad det var som folk såg i John Lundviks låt. Å andra sidan har jag bara hört låten en gång, för när jag försökte mig igenom den genom all smyglyssning så somnade jag framför datorn och vaknade helt yrvaken när låten var över. Jag är ledsen, men det går så himla sakta, fast jag märker att det är väldigt dramatiskt för John själv. Men jag kan inte relatera till den här alls.
Markus: Är fullkomligt euforisk att en låt med startnummer 2 ÄNTLIGEN gick raka vägen till final. Senaste gången var 2011 när Swingfly gjorde samma sak. I övrigt så tycker jag att John gjorde ett simpelt men emotionellt framträdande. Om inte kvaliteten höjs i kommande deltävlingar så skulle jag inte ha någonting emot att skicka honom till Lissabon.
Robban: Detta gillade jag skarpt. En helt otippad finalist på förhand. John kändes trovärdig, stabil sånginsats och låten var riktigt fin och satte avtryck på mig. En av få låtar som gjorde det, faktiskt. En stillsam och personlig ballad var det, men jag hade velat se ännu mera power. Det var snyggt med ljussättningen och framträdandet var stilrent rakt av. Värdig finalist, helt klart.
Adrian: Hade inga större förväntningar på det här bidraget, men blev ändå positivt överraskad konstigt nog! Det är det klart modernaste och mest radiovänliga som spelats i den här deltävlingen, och det är definitivt en lättuggad låt. Renaida gör ett solitt intryck på scenen, även om själva scennumret är ganska tafatt. Men det är knappast scennumret som är det stora intrycket av den här låten – och troligen är det just bristen på intryck som gör att jag inte kan ge mer än 3 i betyg här. Det saknas så mycket som skulle göra det här till ett intressant bidrag – men nu finns chansen att stajla om bidraget inför Andra chansen. Hoppas hon tar det!
Haris: Detta är ett praktexempel på vad i min mening är felet med dagens musik. Det är bara överproducerad smörja som vi hört massa gånger innan. Det är tråkigt, ingen känsla och helt dött. Massa onödiga ljudeffekter som inte alls passade in. Är syftet med dagens moderna musik att vi ska dansa, så var detta exempel på när jag ville kasta fjärrkontrollen mot tvn.
Hollac16: Det här känns som positiv musik, och till skillnad från Sigrid Bernsons något taffliga prestation så känns den här låten och Renaida som artist som något som faktiskt fungerar idag. Det låter 2018 och jag är övertygad om att hur det än går här så kommer det gå bra för henne efter tävlingen. Nu hoppas jag att hon också går till final från Andra chansen.
Lukas: Okej, det här är jobbigt. De som följer den här hemsidan har nog säkert sett våra intervjuer med vissa artister, och Renaida är den första i ordningen som jag intervjuade. Därför gör det ont att jag ska behöva drämma till med en nolla här, men tyvärr, den här låten är ett praktexempel på hur illa de här moderna hitsen kan låta, överproducerade utav bara fan, massvis med ljudeffekter som ger mig en smärre huvudvärk. Jag säger då det, av alla nollor jag gett när jag lyssnat på låtar i både mellon och Eurovision, här var en jag faktiskt önskar att jag inte var tvungen att ge.
Markus: Jag gillade Renaida när hon tävlade i Idol. Men låten har jag redan glömt bort. Är vare sig nöjd eller missnöjd att hon gick vidare. Känner mest ingenting.
Robban: Renaida gjorde ett mycket bra framträdande både som artist, men också sångmässigt och därför får hon en poäng av mig. Men själva låten var inte alls min smak, tyvärr. Intetsägande och tråkig och tuggade bara på liksom utan att man blev berörd. Jag är så trött på den här typen av moderna låtar som inte har någon passion, inlevelse eller kvalitet.
Adrian: Jag tvekade aldrig en sekund på att Edward faktiskt skulle ta sig vidare – det var ju han som skapade ”the perfect storm” där i november när bidragen offentliggjordes. Han har varit namnet på allas läppar och han som dragit allt ljus inför lördagens deltävling – och så blev det platt fall! Och visserligen förstår jag varför: Han kan inte sjunga och han hittade inte en enda kameravinkel. Kort sagt, det blev smärtsamt tydligt att Edward är en ren amatörartist. Inte ens den mest inbitna schlagerhataren skulle vilja rösta det till final, trots ett av de märkligaste scennumren (med dansande humrar och ostar) i mellohistorien. Kanske hade det passat bättre som pausunderhållning? Nåja, det är 3 minuter vi aldrig glömmer – tack för maten, Edward!
Haris: Jag tycker Edward är en härlig prick. Man kan inte känna sig dålig av denna man även om han inte kan sjunga överhuvudtaget. Allt var så förvirrande och det gjorde allt så kul. Jag skrattade genom hela numret. Låten i sig var dock helt värdelös. Men charmen kring Edward går inte att motstå. Och jag blev hungrig av någon anledning.
Hollac16: Många som har hängt med här vet att jag ogillar plojnummer och det här är ytterligare en artist i raden som jag inte ens förstår hur man kan ge en plats i Melodifestivalen. Hade varit väldigt roligt som ett pausnummer och det gäller även t.ex. andra plojare som Sean Banan och Ravalliacz t.ex. Tyvärr tar man in sådana här låtar för att det ”ska vara lite skoj”. Men jag blir bara förbannad på att det varje år, även i år, finns med sådana här låtar. Hade han ställts mot Benjamin Ingrosso i deltävling 3 istället är jag däremot övertygad om att Edward hade gått till final. För då hade han gjort en lex Owe Thörnqvist.
Lukas: Jag ger den högt betyg nästan uteslutande på grund av att det var första gången jag reagerade på ett positivt sätt: nämligen att jag började skratta! En riktig dåre bland många andra som försöker vara galna. Men som sig bör tog det stopp redan här, och det kanske var lika bra det.
Markus: Min stora favorit ikväll. Edward är en fantastisk härlig och fenomenal människa. Låten och hela numret var otroligt underhållande. Ett minus för falsksången dock. Är dessvärre övertygade om att det fällde Herr Blom ikväll…
Robban: Detta var bara kolossalt dåligt. Edward är absolut en härlig personlighet, men han kan inte sjunga och har inget på en Melodifestival-scen att göra. Låtens agenda är absolut upplyftande, men låten i sig var bara kass. Här är jag på samma linje som min panelkollega Hollac16 här. Jag är också trött på den här typen av tramsbidrag som tar plats i förmån för seriösa och bra tävlingsbidrag. Skönt att svenska folket hade vett & sans att inte rösta vidare detta skämtet.
Adrian: Helt ärligt suckade jag djupt när jag såg att Kikki skulle göra comeback – jag förväntade mig en hopplöst nostalgisk och introvert låt helt utan kontemporär relevans. Och jag fick delvis rätt – men Kikki visade för första gången i Mellon att hon har countrysida som är betydligt mer relevant än hennes gamla schlagersida. Det här visade sig vara en riktigt bra låt ur countryperspektiv, och det slog an på rätt sträng hos mig! Nu går det inte att förbise att vi fortfarande pratar om en schlagermumie här, och jag hade aldrig försökt rösta det här till final – men Kikki visade värdighet här! Snyggt!
Haris: Jag respekterar Kikki för vad hon gjort som artist genom alla år. Men åren har gått henne förbi och jag har redan glömt bort låten. Jag vill ge den mer poäng, men jag kan inte för det var inte alls bra.
Hollac16: Kikki är en bra artist, men låten hade fått pensionera sig för 20 år sedan. Helt okej framträdande men hade passat bättre på en pubkväll. Inte ett dugg förvånad att låten kom sist.
Lukas: Kikki gjorde det bästa hon kunde, och countrylåten passade henne. Och texten kändes faktiskt genuin och framför allt trevlig att lyssna på. Men jag kände på mig redan från start att hon skulle vara avhängd och det är nog därför jag bara nöjde mig med att ge 3,5 poäng till denna. Men jag säger då det, hade jag avgjort hade det sett helt annorlunda ut.
Markus: Kikki körde på exakt samma koncept som Charlotte Perrelli förra året. Vilket såklart ledde till att trenden som pågått sedan 2016 fortsatte. De gamla schlagerveteranerna bara åker ut. Hade låten tävlat för 15 år sedan hade den kunnat gå vidare. Jag tycker personligen att Kikki gjorde ett fint framträdande och att hon förtjänade åtminstone andra chansen.
Robban: Kikki är en respekterad och folkkär artist med en låtskatt av rang genom tiderna. Röstmässigt håller hon inte lika hög nivå längre som förr i tiden. Låten var personlig och varm, men även jag som ett stort Kikki-fan fångades inte av denna sömninga lilla country-visa om hennes liv på tre minuter. Det finns många former av country och detta var en av de tråkigare. Kikki har gjort bättre countrylåtar tidigare i sin karriär och bättre Melodifestival-bidrag dessutom. Jag var på förhand inställd att hon skulle åka ur, så det var ett väntat resultat att hon skulle placeras sist. Tråkigt med ett sådant här avslut på en lång och mestadels lyckad Melodifestival-karriär.
Adrian: Någon gång måste ett gäng låtskrivare satt sig runt ett bord och frågat sig: Hur gör vi den sämsta låten i mellohistorien? Vi slänger ihop en klyschig dansbandstext på svenska, blandar in lite house och en saxofon. Sen tänder vi eld på saxofonen! Och vi låter nån norsk jänta i en rosa enhörningsmask sjunga den, så att det låter som om hon sjunger på Svorska! Fast sen skickar vi in en massa dubbelgångare till henne som får mima till låten – samtidigt som Tobbe Trollkarl helt random bara kommer in och snor showen med nåt halvtaskigt skåptrick! Ja! Men för att allt detta ska gå ihop så skapar vi en stor skandal kort innan tävlingen, genom att vi publicerar låten på vårt ”my space konto” (för vi är hängivna teknikälskare som fortfarande använder myspace trots att vi inte längre lever på stenåldern) flera år innan vi skickar in låten till Mellon! För varför inte liksom? SUCK…….. *Dubbel skämskudde*
Haris: Vad var detta? Kan detta varit historiens sämsta bidrag vi just fick uppleva? Historia i så fall. Låten var en tre minuter lång loop av 10 sekunders intervaller. Scennumret var rörigt och förvirrande. Jag fattar ingenting. Det var så motbjudande.
Hollac16: För det första förstår jag inte helt vad Kamferdrops vill säga som artist, mer än att det är mystiskt. Kanske blev det lite väl mycket Narnia-feeling över numret och att ingen riktigt förstår vad det ska göra av det. Då hjälper inte 36 miljoner spelningar på Spotify. Låten kändes också lite lam, hade varit bättre om han som spelade in demon för 12 år sedan hade sjungit den istället (i rockversionen).
Lukas: Åh så typiskt! Andra artisten jag intervjuade får andra nollan… men jag ska vara ärlig, det här var ett typexempel på varför man inte ska kombinera dansband med tropical house. De genrerna fungerar inte bra ihop. Lite som att ta en smörgåstårta och överösa den med ostbågar. Kändes också som att Kamferdrops röst inte passade till en så överdrivet munter låt, jag tror det hade fungerat bättre om hon hade sjungit i en annan genre. Indierock kanske?
Markus: Framträdandet… Vilken MEGAFLOPP! I flera månader har jag väntat på att få höra Kamferdrops bidrag och trott att de skulle ha goda chanser att gå till final. Men så blev det ju som bekant inte. Helt ärligt så tycker jag att studioversionen är skitbra. Liveframträdandet dock… Falsksång och ett överskott av rosa. Kul att Tobbe Trollkarl dök upp dock.
Robban: Detta tropiska dansbandshouse-bidraget kryddat med saxofon och Tobbe Trollkarl var medryckande och upplyftande, men sångmässigt var detta inte alls särskilt bra. Så här i efterhand är jag inte så förvånad att det blev ett respass direkt, även om jag gärna hade sett att detta bidraget hade tagit sig till Andra Chansen. Denna partylåt kanske inte får lika stort genomslag som ”Jag trodde änglarna fanns” fått, men denna partylåt får nöja sig med att leva vidare i sin studioversion i folks spotify-listor, på förfesten och på sommarpartyt, där den gör sig bättre.
Adrian: Jag måste medge att Benjamin Ingrosso räddade kvällen för mig, vilket jag inte hade räknat med. Låten är visserligen lite slät, men visuellt är detta rent ögongodis! Helt klart ett av de snyggaste scennumrena i Mellohistorien – som har potential att skicka Ingrosso till Lissabon! Vinner han, då är det inte tack vare sin låt, eller tack vare sin röst (han mimar ju mest i refrängen eftersom kören gör det mest jobbet där), utan tack vare SVT:s bidragsproducenter – som borde ges nått typ av pris. Sjukt imponerad!
Haris: Typiskt exempel på att få tittarna att fokusera på scenshowen istället för att lägga märke till artistens brister. Han är nog den enda 20-åring jag sett som ännu inte nått målbrottet. Låt oss vara ärliga, men Benjamin kan inte sjunga. Han kan dansa, det får jag ge honom även om jag inte kan ett dugg om dans. Men jag antar att det är sånt som dagens tonåringar tycker är häftigt. Ljusshowen var rätt cool och hela numret kändes mer som en musikvideo än att det var live. Grattis SVT, ni fick mig att glömma både låt och artist med numret.
Hollac16: Benjamin kan få 1 poäng av mig för att han i alla fall gör något som är mer en scenshow än vad hans märkliga scenshow ifjol var. Låten är också bättre denna gång, men det spelar ingen roll. Därför detta koncept på låt känns helt urvattnat och som en sämre kopia av alla tidigare artister som försökt genom både Melodifestivalen och andra sammanhang. Benjamin borde pröva något annat koncept som inte känns snott.
Lukas: Klassiskt exempel på hur Benjamin Ingrosso vinner på framträdandet och artistnamnet (jag tror faktiskt inte att han hade kommit lika långt om han hade gått under sitt faktiska efternamn Wahlgren… jo, det hade han nog säkert, men jag vill tro så i alla fall). ”Good Lovin'” som Benjamin tävlade med ifjol var verkligen inget vidare. Det här var en aning bättre, men fortfarande inte bra. Känns som en låt som kunde ha varit tillägnad Justin Timberlake eller dylikt och som läggs undan i en skrivbordslåda och faller bort i glömska, för att sen dammas av och skickas hit.
Markus: Gäsp. En rejäl nedgradering från ”Good lovin”. Snyggt framträdande. Synd bara att låten var så fruktansvärt tråkig och opersonlig.
Robban: Kvällens mest väntade finalist. Jag tycker det har varit alldeles för negativa åsikter om Benjamin och hans låt. Därför får jag väga upp med lite mer positiv anda. Han var faktiskt i en klass för sig och låten var både modern och catchy. Väldigt effektfullt och snyggt med den mörka och röda bakgrunden som får oss att det ser ut som att man tittar på en musikvideo. Om detta ska representera oss i Eurovision är alldeles för tidigt att spekulera om. Min förhoppning är nämligen att det kommer ännu fler starka utmanare framöver.
Helhetskommentarer & topplistor
Topplistorna som presenteras nedan är varje skribents personliga topplista och behöver således inte vara efter hur resultatet slutligen blev.
- Benjamin Ingrosso – ”Dance You Off”
- Edward Blom – ”Livet på en pinne”
- Kikki Danielsson – ”Osby Tennessee”
- Renaida – ”All the Feels”
- John Lundvik – ”My Turn”
- Sigrid Bernson – ”Patrick Swayze”
- Kamferdrops – ”Solen lever kvar hos dig”
Kommentar: Man talade om ”Dödens grupp” inför kvällen, och nu är jag visserligen inte rädd för döden men efter ikväll så skrattar jag verkligen åt den. Om detta är det bästa som Björkman kunde åstadkomma så ligger svensk musik illa till! Av kvällens låtar var INGEN värdig att gå till final – och enbart Ingrosso hade iallafall ett starkt scennummer att luta sig tillbaka på. Men underhållningen var ju iallafall ständigt närvarande – Edward Blom fick faktiskt en positiv effekt på programmet – men det är skönt att slippa se mer. En gång räcker- sen blir man mätt! I övrigt så är jag betydligt mer nöjd med programledare, manus och produktion än ifjol – då allting var ren katastrof. Allting känns så oändligt mycket mer avslappnat nu än då – och Davyd (ja, han stavar tydligen med y numera enligt SVT) Lindgren klarar sig utmärkt själv. Personligen kommer det nog dock ta tid för mig att acceptera Fab-Freddie, som känns ”en smula för mycket” just nu. Han kanske växer på mig, vem vet? Nåja. Godkänt helhetsbetyg från mig iallafall!
- John Lundvik – ”My Turn”
- Edward Blom – ”Livet på en pinne”
- Sigrid Bernson – ”Patrick Swayze
- Benjamin Ingrosso – ”Dance You Off”
- Kikki Danielsson – ”Osby Tennessee”
- Renaida – ”All the Feels”
- Kamferdrops – ”Solen lever kvar hos dig”
Kommentar: Förutom John Lundviks magiska låt så var den första deltävlingen ren smörja. Topplistan ger inte deltävlingen rättvisa riktigt, då jag mer eller mindre kunde lottat fram plats 2 till 7. Väldigt låg standard. Men detta är vad SVT uppenbarligen tror att vi vill ha hemma i stugorna. Om detta är nivån på fortsättningen av tävlingen så ser jag inte fram emot de fem återstående veckorna. David var dock duktig som programledare och jag förstår inte poängen med Fab-Freddie. Totalt meningslöst inslag i en rätt dålig show säger en del.
- John Lundvik – ”My Turn”
- Renaida – ”All the Feels”
- Sigrid Bernson – ”Patrick Swayze”
- Kamferdrops – ”Solen lever kvar hos dig”
- Kikki Danielsson – ”Osby Tennessee”
- Benjamin Ingrosso – ”Dance You Off”
- Edward Blom – ”Livet på en pinne”
Kommentar: Överlag ger jag deltävlingen godkänt, både för show och för musik. Men det är långt ifrån högklass som det har varit förut. Dock är jag glad att SVT tänkt lite utanför boxen denna gång med showen eftersom det är ett annat grepp denna gång med mer sammanhållning. David kändes stabilt, men humorgrejerna (utom reklampausen) fungerade inte alls. Så mer träning där och då blir det nog bra. Låtmässigt är det John Lundvik och Renaida som sticker ut väldigt positivt tycker jag. Jag är glad att John Lundvik fick den ena finalplatsen för det var han verkligen värd.
- Edward Blom – ”Livet på en pinne”
- Kikki Danielsson – ”Osby Tennessee”
- John Lundvik – ”My Turn”
- Sigrid Bernson – ”Patrick Swayze”
- Benjamin Ingrosso – ”Dance You Off”
- Renaida – ”All the Feels”
- Kamferdrops – ”Solen lever kvar hos dig”
Kommentar: Det finns väl inte så mycket mer att kommentera, det var helt enkelt ingen bra kväll, vare sig låtar eller resultat… det enda positiva är väl att man äntligen får se en låt som går ut med den fruktade andrapositionen trotsa förbannelsen och segla till final. Men en annan illavarslande tendens jag ser är att inget svenskspråkigt bidrag ens nådde andra chansen. Illa.
- Edward Blom – ”Livet på en pinne”
- John Lundvik – ”My turn”
- Kikki Danielsson – ”Osby Tennessee”
- Kamferdrops – ”Solen lever kvar hos dig”
- Renaida – ”All the feels”
- Benjamin Ingrosso – ”Dance you off ”
- Sigrid Bernsson – ”Patrick Swayze”
Kommentar: Måste tyvärr säga att detta var en av de sämre deltävlingarna genom åren. David Lindgren gjorde ett toppenjobb. Men Fab-Freddie är årets Filippa Bark (Nej det är inte en komplimang).
Förutom Edwards framträdande och Johns finalplats är jag överlag missnöjd med kvalitén på deltävlingen. Är också oerhört besviken att alla de tre svenska låtarna åkte ut med huvudet före… Nåväl, nästa vecka är fyra svenskspråkiga låtar med och tävlar. Då är i alla fall en utav dessa garanterade att gå vidare.
- John Lundvik – ”My turn”
- Benjamin Ingrosso – ”Dance you off ”
- Kamferdrops – ”Solen lever kvar hos dig”
- Sigrid Bernsson – ”Patrick Swayze”
- Kikki Danielsson – ”Osby Tennessee”
- Renaida – ”All the feels”
- Edward Blom – ”Livet på en pinne”
Kommentar: Helt rätt låtar tog sig till final, men jag hade gärna sett att Kamferdrops hade tagit sig vidare till Andra Chansen, i övrigt är jag nöjd med kvällens utgång. Genomgående var detta en sval deltävling.
Kul att en helt okänd sångare för den stora massan kliver fram i rampljuset och går raka vägen till final med kvällens enligt mig bästa låt. Att Benjamin skulle knipa den andra finalplatsen var ju givet redan innan denna deltävlingen ägde rum.
Musiken besegrade tramset, tack & lov. Det största tramset förutom Edward Blom’s låt stod ”Fab Freddie” för. Vilken pinsam, stereotypisk filur som man hade klarat sig utan. Han var inte rolig det minsta, utan bara jobbig och överdriven. David skulle ledit programmet ypperligt helt och hållet på egen hand. Han skötte sig exemplariskt och kändes trygg med rollen.
Härligt att vi är igång med Melodifestivalen-turnén återigen oavsett hur bra eller dåliga låtarna än må vara.
Om en vecka är vi i min vackra hemstad, Göteborg och det ser jag med förtjusning fram emot.
Sammanfattningsvis
Så här tyckte alltså vi om den första deltävlingen i Melodifestivalen 2018. Nu undrar vi vad du tyckte och om du håller med eller inte håller med oss.
Kommentera gärna artikeln!