Serbien öppnar antagningen till uttagningen Pesma za Evroviziju ’26

NATIONELLA UTTAGNINGAR. För fjärde säsongen i följd kommer formatet Pesma za Evroviziju att välja ut Serbiens representant och tävlingsbidrag till Eurovision Song Contest. För närvarande söker TV-bolaget RTS i Serbien tävlingsbidrag, i alla fall till och med november.

 

Hur kommer uttagningen att gå till 2026?

Exakt tävlingsupplägg har RTS inte gått ut med än, däremot kommer en antagning som pågår fram till den 10:e november att vara vägledande för vilka låtar som slutligen väljs ut. En jury kommer att lyssna på alla inskickade bidrag och därefter sålla fram de låtar som de anser är guldkornen. Dessa kommer sedan att få tävla i en uttagning med ett eller flera program där delad jury- och tittarröstning korar en vinnaren som kommer att få representera Serbien vid Eurovision 2026 i Wien.

Tävlingsreglerna, som finns publicerade här, talar bland annat om att minst femtioen procent av låtens text måste framföras på minst ett av Serbiens officiella språk. I övrigt finns det också en klausul som säger att om urvalsjuryn anser att kvalitén på bidragen är för dålig har de rätt att utse en vinnare direkt vilket i så fall skulle innebära att formatet omvandlas till ett internval. Låt oss hoppas att det inte blir så.

 

En bergochdalbana i resultat

Serbien började att delta i Eurovision som en egen stat 2007 (efter att tidigare tävlat som en del av Jugoslavien och senare som union med Montenegro) och har i likhet med Schweiz rekordet i att vinna på sitt första försök. Efter det har det inte blivit några fler vinster – än – men bra placeringar har landet fått genom åren. På 2020-talet har dock de bättre placeringarna uteblivit, möjligen med undantag för Konstraktas femteplats med låten In corpore sano. Annars har Serbien sedan 2021 lyckats ta sig till final varje år – dock inte i den senaste upplagan (2025) där det blev en 14:e plats för Princs ”Mila”.

 


 

Kommentera


Innan du kommenterar hos oss, vänligen ta del av panelens kommentarspolicy där vi bland annat besvarar varför vi frågar efter namn och e-postadress vid kommentering.