KRÖNIKA. I väntan på lördagens deltävling i Melodifestivalen 2023 har vår Schlagermagister tagit fram historik kring några av de låtskrivare som står bakom veckans tävlingsbidrag!
Joy & Linnea Deb
Det finns låtskrivare som alltid jobbar själva. Och så finns det låtskrivare som alltid jobbar tillsammans med någon. Och så finns det de låtskrivare som alltid jobbar med sitt ex! Till den sista kategorin hör Joy & Linnea Deb.
Joy Deb, född och uppvuxen i Tyresö utanför Stockholm, inledde sin musikerkarriär som producent i början av 2000-talet. Under denna tiden träffar han Linnea Sporre – som är uppvuxen på Gotland. De blir tillsammans och gifter sig 2006 och bildar sitt eget gemensamma produktionsbolag DebMusic. Deras första projekt blev att producera låtar för det nederländska tonårsbandet Ch!pz (ej att förväxla med det svenska bandet på 1980-talet) ett band som bildats genom en talangjakt i ett TV-program med samma namn. Ch!pz var oerhört populära i Nederländerna, Belgien och Tyskland mellan 2002-2007, framförallt hos barn – vilket kanske inte var så konstigt. “Tuggummipop” var ett uttryck som ofta användes för att beskriva deras musik! Under 2005 tog det nederländska bandet in DebMusic som produktionsteam för deras nya singel “Carnival” – där Joy och Linnea Deb, Anders & Elin Wrethov och Johan Deltinger ingick. Anders Wrethov hade vid det här laget redan blivit relativt känd i Europa genom sitt samarbete med DJ Günther, men övriga var ännu nya i branschen. “Carnival” blev en framgång för Ch!pz och därmed även DebMusics första framgång. Samarbetet fortsatte ett par år till – närmare bestämt fram till 2007 då Ch!pz splittrades. För paret Deb fortsatte dock produktionen med andra artister – både svenska och utländska. Man skrev exempelvis musik till svenske Robert Wells och sydafrikanska stjärnan Nádine.
Även om Joy och Linnea skulle komma att skilja sig så fortsatte de att producera och skriva musik tillsammans – och skulle rent av intensifiera den verksamheten. 2012 gjorde de sin entré i Melodifestivalen, som låtskrivare bakom den då favorittippade unge sångaren Ulrik Munther – som redan hade vunnit Lilla Melodifestivalen 2009 och haft listettor på Itunes innan sin 15-års dag. Bidraget “Soldiers”, skriven av Joy & Linnea Deb, Johan Åberg och David Jackson, var förhandstippat som en utmanare till vinsten – men fick i finalen se sig omsprungen av både Loreens “Euphoria” och Dannys “Amazing”. Men tredjeplatsen i finalen blev ändå en rivstart för duon Deb – som såklart fick mersmak.
Till Melodifestivalen 2013 hade de skrivit ett bidrag till den f.d. Idol-deltagaren Robin Stjernberg. Bidraget “You” hamnade i början helt utanför mediernas rampljus, men blev till slut en av Mellohistoriens största skrällar – och vann helt oväntat finalen (som det första bidrag som kvalat in till final via Andra chansen)! Joy och Linnea var nu på allvar en del av Mellons finrum – även om resultatet i Eurovision kanske inte blev någon höjdare med 14:e plats i finalen. Emellertid blev duon Deb nu ganska eftertraktade i Mellovärlden och kom att delta med hela fyra bidrag året därpå. Bäst gick det för “Busy doin’ nothin’” med Ace Wilder – som tog hem andraplatsen i finalen bara några ynka poäng bakom vinnaren Sanna Nielsen. 2015 valde duon Deb att satsa allt på ett kort – och skrev tillsammans med Anton Hård af Segerstad ett bidrag i Mellon 2015: “Heroes” med Måns Zelmerlöw. Och ja, ni vet ju hur det slutade. Måns’ comeback i Mellon blev en succé och skulle även ge Sveriges senaste seger i Eurovision.
Vid det här laget hade DebMusic alltså på bara fyra år hunnit sluta 1:a, 2:a och 3:a i Mellofinalen – och dessutom delta i Eurovision två gånger – varav vinna den EN gång! Ett helt galet facit för detta magnifika låtskrivarpar! Ironiskt nog skulle de under de kommande åren att producera fler Mellobidrag än någonsin tidigare – bl.a. “Statements” till Loreen 2017 och “Chasing rivers” med Nano 2019. Det skulle dock dröja till 2021 innan de klev upp på pallen igen – då de lyckades komma både 1:a och 2:a i finalen med “Voices” åt Tusse och “Every Minute” åt Eric Saade. I år däremot, har de med inte mindre fem bidrag i Mellon – fler än de någonsin haft tidigare. I deltävling 3 står de bakom både “Låt hela stan se på” med Ida-Lova och “Air” med norska tvillingduon Marcus & Martinus. Frågan är om de lyckas igen?
Henrik Sethsson
Vissa låtskrivare lyckas med bedriften att förkroppsliga en hel genre. I Henrik Sethssons fall så handlar det om den där typiska Skara-Schlagern – och frågan är om någon i Melodifestivalens historia kan slå honom på fingrarna där? Henrik är visserligen bördig från Mariestad (ca 45 min från Skara), men han började redan som 28-åring att producera dansbandsmusik i Bert Karlssons Marianne Records i Skara. Bert hade på 1990-talet mängder med stora svenska dansband under sina vingar.
Henriks första stora låtskrivarinsats var en låt åt Lotta Engberg – “Du och jag”, som han skrev redan 1998. Tack vare kopplingen till Bert Karlsson så hamnade han även snart med i produktionen bakom Berts TV-projekt Friends på turné som sändes på TV4 mellan 1999-2002. Målet var att bilda ett modernt dansband – och TV-tittarna fick där följa ett gäng sångare och musiker genom auditions och senare ut på turné. Resultatet blev gruppen Friends, som deltog i Melodifestivalen inte mindre än tre gånger! Henrik var med som låtskrivare inför deras tävlan 2001 – med låten “Lyssna till ditt hjärta”. Ja, precis – samma låt som fortfarande spelas varje deltävling i Mellon numera inför varje ny omröstning! Det skvallrar såklart om att låten blev en rejäl framgång – då den ju faktiskt vann tävlingen det året. Dessutom slutade låten på 5:e plats i Eurovision och blev således en av Sveriges mest framgångsrika Eurovisionlåtar under 2000-talet! Detta var såklart en rejäl debut för Henrik – men då ska vi också minnas att han skrev ännu ett bidrag till Melodifestivalen 2001 – nämligen till dansbandet Date – “Om du förlåter mig”, en låt som inte blev lika ihågkommen.
Året därpå stod han dock ännu en gång bakom Friends, då de tävlade med en låt på engelska “The one that you need” i Melodifestivalen. Denna gång slutade de på 8:e plats i finalen – och bandet skulle inte återvända till Melodifestivalen igen då de splittrades några år senare. Istället hade Bert Karlsson nya projekt på gång, bland annat Fame Factory som nu spottade ur sig flera artister till Melodifestivalen. Duon Fame – med Jessika Andersson och Magnus Bäcklund var ju en av dessa som dessutom vann Melodifestivalen 2003. Året därpå tävlade de igen – med låten “Vindarna vänder oss” signerad just Henrik Sethsson. Den var en tidstypisk schlager, men hade alldeles för hård konkurrens i 2004 års final, och slutade 8:a.
Under åren framöver minskade framgångarna för denna typ av klassisk schlager och dansbandsmusik i Melodifestivalen – och Sethsson började utebli från låtskrivarlistan. Han återkom visserligen 2006 bakom Kayo och “Innan natten är över”, men den nådde aldrig finalen. Hans största framgång skulle oväntat komma från ett helt annat håll – fyra år senare! Under flera år hade han tillsammans med kollegorna Thomas G:sson och Erik Bernholm skickat in låten “In A Moment Like This” till Melodifestivalen – och blivit nekad p.g.a. att den ansågs vara för mycket “traditionell schlager”. I ren frustration skickade de istället låten över Öresund – till den danska finalen 2010. Här togs den emot med öppna armar, och fick en plats i deras uttagning. Artisten som framförde den var den danska duon Chanée & N’Evergreen. Tämligen oväntat vann de den danska finalen – och i Eurovision i Oslo så tog det danska bidraget sig till final där den slutade på 4:e plats – Nordens bästa placering detta år. Den presterade alltså bättre än Sveriges bidrag, Anna Bergendahl med “This is my life”, som inte ens nådde finalen. Detta sved såklart för SVT, som nu fick se ett bidrag som de hade ratat, plötsligt nå en 4:e plats i Eurovision! Kritiken blev stenhård mot SVT:s urvalsmetoder – och inför 2011 hade SVT helt gjort om Melodifestivalens struktur och urvalsmetod. Och inte särskilt överraskande var Henrik Sethsson plötsligt med i startfältet igen – som låtskrivare bakom Jenny Silver med “Something in your eyes”. Den tog sig inte till final, men låten blev däremot omtyckt av många mellofans och anses av många vara det bästa Mellobidraget i historien att missa finalen.
Hur det än är med det, så kom Sethsson därefter att helt koncentrera sig på dansbandsmusiken. Under sin karriär har han skrivit låtar åt nästa alla stora dansband i Sverige, från Scotts och Arvingarna till Lars-Kristerz. Men även om han kanske är mest känd som låtskrivare, är han faktiskt också själv sångare och musiker i dansbandet Casanovas – och har varit aktiv i bandet sedan 2006! Tillsammans med dem har han turnerat runt i Sverige många gånger, och till och med vunnit Guldklaven 2018 som Årets sångare i dansbandsveckan i Malung. Det verkar som att Sethsson inte bara är “Skara-Schlagerns” mästare, han är också dansbandskung. Kan hans comeback till Melodifestivalen 2023 tillsammans med sitt dansband Casanovas bli en ny tung framgång tro?
Laurell Barker
Som vi har sett i tidigare avsnitt så är det inte ovanligt att se utländska artister och låtskrivare flytta tvärs över Öresund för att vara med i Mellon. Däremot är det inte lika vanligt att se dem flytta över från andra sidan Atlanten! Den 43-åriga kanadensiskan Laurell Barker är ett undantag.
Laurell startade sin musikaliska karriär i Vancouver då hon sökte till den kanadensiska upplagan av Idol. Detta gick dock inte som hon tänkt sig, utan tröttnade ganska snart på konkurrensen och pressen i tävlingen. I ren protest lämnade hon tävlingen och försökte istället på egen hand turnera i Nordamerika som singer-songwriter under artistnamnet Laurell. Några enstaka låtar lyckades tidvis nå de kanadensiska listorna, men artistkarriären gick alldeles för trögt framåt. 2015 flyttade hon därför till Los Angeles och har sedan dess satsat på att skriva låtar. Efter att ha hållit på med detta i några år, blev hon via kontakter i LA erbjuden att följa med på ett så kallat låtskrivarläger i Grekland – en företeelse som är ganska vanlig i Europa. Inte så överraskande så kom hon här i kontakt med ett gäng europeiska låtskrivare, som ville dra med henne i Eurovision-kretsarna. Det blev ett nytt låtskrivarläger, och denna gång blev resultatet flera bidrag som skulle försöka ta sig till Eurovision.
2017 kom hennes första två bidrag med i den brittiska finalen, “I wish I loved you more” med Holly Brewer och “Freedom Hearts” med Olivia Garcia. Dessa lyckades dock inte ta sig till Eurovision efter att ha blivit besegrade av Lucie Jones. 2018 däremot skickade Laurell låtar till flera länders uttagningar – bl.a. till Litauen, Storbritannien, Schweiz och Sverige! I Melodifestivalen gjorde hon debut bakom Renaida och “All the feels” som nådde 9:e plats i finalen. Bättre gick det dock i Schweiz – där vann hennes bidrag “Stones” med gruppen ZiBBZ – och Laurell var nu klar för Eurovision! Hon var ju inte den första kanadensiskan att involveras i ett schweiziskt eurovisionbidrag – Celine Dion gjorde ju det redan 1988 och vann ju då hela tävlingen som förste nordamerikan. Tyvärr gick det inte särskilt bra när Laurell försökte återupprepa bragden som låtskrivare – Schweiz slutade på 13:e plats i sin semifinal och missade därmed finalen.
Året därpå, 2019, var hon dock tillbaka i ESC, men denna gång inte för ett land – utan tre! Hon lyckades med prestationen att representera både Tyskland, Schweiz och Storbritannien 2019 – ett rekord som ingen annan kvinna lyckats med tidigare! På bara några år hade hon nu gått från att vara en anonym kanadensisk låtskrivare, till att bli Eurovisions meste kvinnliga låtskrivare! Men resultatet blev delat – Storbritannien och Tyskland slutade sist respektive näst sist i finalen – ett rejält bottennapp. Men hennes schweiziska bidrag “She got me” med Luca Hänni blev en succé och slutade 4:a – alldeles framför Sveriges John Lundvik. Intressant nog så kände Laurell och John varandra väl – de hade tillsammans skrivit Storbritanniens bidrag samma år! Men det var inte Laurells enda nya svenska bekantskap: Hon hade under året kommit in i ett samarbete med Anders Wrethovs produktionsbolag och hade med honom skrivit ett bidrag i den svenska Melodifestivalen: “Tempo” med Margaret. Nu gick inte den hela vägen till final, men kopplad till just Anders Wrethov var Mattias Welin i bandet Dolly Daggers.
Mattias och Laurell blev ett par och flyttade 2020 tillsammans till Malmö och är sedan nyligen även föräldrar. Föräldraskapet och pandemin hindrade dock inte Laurell från att fortsätta musikproduktionen – tvärtom. I Melodifestivalen fick vi se henne som låtskrivare bakom bl.a. Hanna Ferms “Brave” 2020, “The missing piece” med Paul Rey 2021, och 2022 bakom Faith Kakembo i “Freedom”. Samtidigt deltog hon i den norska uttagningen, bl.a. bakom Raylee i bidragen “Wild” 2021 och “Hero” 2022. På Balkan skrev hon bidrag i Serbiens och Kroatiens uttagningar 2021-2022, men har även deltagit i finalerna i Danmark (2019), Polen (2020) och nu senast i Belgien (2023). Hon är överallt verkar det som – och i Melodifestivalen har hon detta år med två bidrag. Klar för final är hon redan som låtskrivare bakom Maria Sur och “Never give up”, men i deltävling 3 har hon också chansen att nå finalen med “Sober” – som hon framför själv! För första gången på nästan 7 år tar hon alltså själv ton på en scen, vilket säkert kommer vara pirrigt. Men lyckas hon, blir hon den första nordamerikanska kvinnliga artisten att ta sig till final sedan 1987!
