Följ Eurovision-bubblan »

                 
 
 

 

(Hittills) Aldrig topp 5 i Eurovision – Slovenien

Publicerad: | Skribent: Adrian

Publicerad


KRÖNIKA. Med sina 25 framträdanden är Slovenien det land i Eurovisions historia, som deltagit flest gånger i tävlingen utan att någonsin nå topp-5 i finalen. Trots att landet indirekt deltagit i Eurovision sedan 1960-talet som en del av Jugoslavien har slovenerna aldrig på egen hand varit med i toppstriden i Eurovision. Hur kommer detta sig egentligen?

 

Sloveniens karriär i Eurovision började mycket lovande

Slovenien ville börja tävla i Eurovision 1993. Åren innan hade Jugoslavienkriget brutit ut och Slovenien var det första landet som förklarade självständighet från den jugoslaviska regimen i Belgrad. På grund av sitt isolerade läge i Alperna, högst i norr, drabbades landet inte av de hårda stridigheterna på samma sätt som sina grannländer. Med en relativt intakt infrastruktur och sitt hyfsade ekonomiska läge blev Slovenien en av få nya stater i Europa som inte drogs med stora interna problem och kunde därför relativt snabbt närma sig både EU och övriga västländer. Landet hade även erfarenhet av Eurovision och var därför mycket måna om att få delta i tävlingen som en självständig nation.

Detta var de dock inte ensamma om och inför 1993 års tävling i Millstreet på Irland hade sex andra länder i liknande situation som Slovenien ansökt om att få delta. Emellertid fanns bara tre lediga platser i finalen och detta föranledde EBU att hålla i en särskild semifinal för dessa nya länder där de tre topplacerade bidragen skulle skickas till Eurovision. Då Slovenien var den nation av de sju som hade starkast ekonomi beslöt man att landets huvudstad Ljubljana skulle bli värdstad för denna direktsända semifinal som fick namnet Kvalifikacija za Millstreet 1993. På så sätt kom Slovenien att bli värdstad för en Eurovisiondeltävling innan man ens hunnit skicka sitt första bidrag!

Semifinalen hölls den 3 april 1993 och innehöll förutom Slovenien även grannländerna Bosnien-Hercegovina, Kroatien, och Ungern, samt Rumänien, Slovakien och Estland. Alla hade var sin jury som tillsammans röstade fram de tre ”vinnarbidragen”. Slovenien representerades av bandet 1X Band som framförde ”Tih deževen dan” (Sv. ”En stilla regnig dag”), ett bidrag som hade vunnit landets nationella uttagning i hård konkurrens med flera kända artister (bl.a. Darja Švajger). Uppenbarligen gick detta hem även utanför Sloveniens gränser, för bidraget fick flest poäng i semifinalen och vann därmed en plats i Millstreet tillsammans med Bosnien-Hercegovina (som kom 2:a) och Kroatien (som kom 3:a).

 

En flygande start som inte riktigt gav utdelning

Slovenien fick alltså en flygande start i sin Eurovision-karriär, och tillhörde några av förhandstipsen i Millstreet. Men väl där så kunde man inte riktigt leverera och man landade på en delad 22:a plats – och blev därmed förbisprungna av både Bosnien-Hercegovina och Kroatien i resultatlistan. Detta innebar att Slovenien relegerades ur tävlingen 1994 i och med att endast de som placerat sig bättre än 20:e i finalen blev automatiskt kvalificerade till 1994 års tävling. Slovenien fick alltså vänta till 1995 innan nästa försök – och då gick det betydligt bättre. 1995 års slovenska artist var tidigare nämnda Darja Švajger, samma artist som 2 år tidigare fallit på mållinjen om att bli landets första representant i tävlingen. Hennes bidrag denna gång hette ”Prisluhni mi” (Sv. ”Lyssna på mig”) och var en mycket tidstypisk ballad som hade mycket gemensamt med de västeuropeiska bidragen, snarare än med de övriga bidragen från Balkan. Framträdandet blev en succé i finalen i Dublin, och skänkte landet en 7:e plats – som än idag är landets bästa placering i tävlingen.

 

Sedan gick det bättre (om än aldrig riktigt i toppen)

Under de kommande åren så skulle Slovenien bli en del av inredningen i Eurovisionfinalen, då landet ständigt placerade sig så pass högt att man undvek relegering. Nyckeln till detta var att landet lätt anpassade sig efter de trender som gick varma i Europa, både pop, etno och smäktande ballader. Med ständiga poäng ifrån grannländer som Kroatien och Bosnien-Hercegovina, klarade sig Slovenien alltid kvar i tävlingen. 1999 släppte EBU språkregeln som tvingade alla länder att framföra sina bidrag på landets officiella språk – och Slovenien (tillsammans med Estland) blev de första öststaterna att framföra sitt bidrag på engelska. Slovenien hade inför Eurovision i Jerusalem 1999 valt att återigen representeras av Darja Švajger, denna gång med bidraget ”For a Thousand Years” – en mäktig och dramatisk ballad som sannolikt ämnade likna en musikal-balladversion av Dana Internationals ”Diva”. Darjas andra försök gick inte lika bra som 1995, men lyckades ändå ge landet en 11:e plats i resultatet – ett av landets bästa resultat dittills. Emellertid räckte inte det för att kvalificera dem till ESC 2000, då nya regler hade införts som gjorde att de länder med sämst ”medelpoäng” i tävlingen mellan 1995-1999 skulle bli utan plats i 2000 års tävling. Detta innebar att Slovenien missade en plats i Stockholm 2000.

Men i Köpenhamn 2001 var de tillbaka och denna gång skickade de ett av de mest moderna, men samtidigt mest klassiskt inspirerade bidrag som de någonsin gjort. Artisten hette Nuša Derenda, och framförde bidraget ”Energy” i Köpenhamn. Låten befann sig i gränslandet mellan pop, elektronisk och klassisk musik – och med ett gnistrande händelserikt framträdande (där Nuša bl.a. blir lyft upp i luften av sina dansare) så var det helt klart ett av de bästa bidragen i finalen. Detta gjorde att landet kunde kamma hem en ny 7:e plats, och därmed tangera sin bästa placering i tävlingen!

2002 försökte det slovenska TV-bolaget följa upp Nušas framgång med att skicka Eurovisionhistoriens första riktiga drag-act nämligen flygvärdinnorna i Sestre med låten ”Samo Ljubezen” (Sv. ”Bara kärlek”). Bidraget blev ingen framgång i Eurovision, men skapade mycket politisk debatt i både Slovenien och övriga Europa om HBTQ-rättigheter. Idag är det lätt att se detta som ett av de mest betydelsefulla bidragen i Eurovisions historia – inte för att det var speciellt bra utan för att det bröt normer och förde in ett helt nytt uttryckssätt som flera år senare skulle vara en självklar del av tävlingen.

 

Sedan började dalgången komma – och medelplaceringar

Efter 2002 började Sloveniens framgångar tydligt avta. När semifinalen infördes 2004 var Slovenien ett av många länder som missade kvalificeringen, och detta var en trend som med några få undantag skulle hålla i sig i tio år. De två lysande undantagen var såklart Alenka GotarsCvet z juga” (Sv. ”Söderns blomma”) 2007 och Maja KeucNo One” 2011, två riktigt starka slovenska bidrag som inte bara tog sig vidare ifrån semifinalerna utan också nådde topp-15 i finalen.

2013 kom dock landets första sistaplats i tävlingen då amerikanskfödda Hannah Mancini landade på 16:e plats i semifinalen i Malmö med dubstep-influerade ”Straight Into Love”. Detta var dock en högst ovanlig semifinal, då den dels var den minsta semifinalen sedan 1993 (endast 16 bidrag) men också då det nästan enbart var Slovenien och dess grannländer som åkte ut (Kroatien, Österrike, Serbien och Montenegro – alla missade final!) En mycket ovanlig semifinal alltså!

På senare år har landet haft bättre tur i semifinalerna, då man sedan 2014 kvalificerat sig till final vid fyra av 6 gånger. I finalen har man dock inte landat bättre än 14:e plats på sistone – vilket spännande nog har blivit landets ungefärliga medelplacering i finalen. Sådär i mitten alltså.

 

Ett unikt land i det moderna Eurovisionlandskapet

Slovenien har genom ESC-historien i all väsentlig grad behandlats som en del av det ”ex-jugoslaviska blocket” då en väsentlig del av deras poäng kommer ifrån grannländerna i söder. Samtidigt så har landet rent musikaliskt aldrig riktigt platsat i ”Balkan-genren”, utan nästan alltid producerat mer västeuropeisk och amerikansk influerad musik. Under sina första 10 år i tävlingen var detta ett framgångsrecept, då landet lätt anpassade sig till rådande trender och platsade väl in bland moderna ballader och poplåtar. Landet var också pionjärer och gick rent av före många västländer med t.ex. drag-acts och elektronisk musik.

I takt med att fler öststater kom med i tävlingen efter 2003 har även musiksmaken och trenderna förskjutits österut – vilket har missgynnat det västligt orienterade Slovenien. Landet kunde inte konkurrera med eldiga etnolåtar, och deras grannar i söder fick andra grannländer att rösta på. Sedan jurygrupperna gjort sin återkomst i tävlingen, och grannröstandet minskat har Slovenien börjat hitta tillbaka – och är numera en av de vanligaste Balkanländerna i finalen. Men trots sitt starka ”track record” i semifinalerna har de ännu inte nått en topp-10 placering i finalen sedan 2001 – alltså på 20 år! Detta är i sig ett rekord, vilket är paradoxalt med tanke på att landet i princip aldrig heller kommer sist eller ens i botten-5. Man kan alltså säga att Slovenien är ett helt unikt land i det moderna Eurovisionlandskapet: Alltid tillräckligt bra för att slippa bottenstriden, men aldrig tillräckligt intressanta för att vara med i toppstriden!

Vilket är ditt favoritbidrag från Slovenien?

 


Kommentera

 
 

 
 
 

  Bookmark and Share Tillbaka till toppen
Aktuellt

Nyheter

Eurovision 2022

Melodifestivalen 2022

Nationella uttagningar

Om oss

Eurovision 2021


 
Sök på sajten
 

 
 



Om ESC-Panelen

ESC-Panelen är ett forum om Eurovision Song Contest, Melodifestivalen och andra länders nationella uttagningar.
Vi skribenter i panelen är ett gäng Eurovision-intresserade personer i varierande åldrar och med skilda preferenser inom musiksmak. Den gemensamma nämnaren är att vi alla delar en stor förkärlek till Eurovisionen, och att vi tillsammans bevakar tävlingen året om. Vi delar med oss av bland annat nyhetsuppdateringar, projekt, länktips, topplistor och recensioner.

Gilla och följ oss gärna i våra sociala medier! Du hittar oss på Facebook, Instagram, Twitter och YouTube.

Har du några frågor, funderingar och/eller vill du tipsa oss om nyheter? Skicka i så fall ett mejl till info@escpanelen.se



Musiktips

För alla er Eurovision-fantaster vill vi tipsa om musikkanalen ESCRadio som spelar Eurovisionmusik dygnet runt, året om. Dessutom sänder kanalen Radio International direktsända program om Eurovision en gång i veckan.


Personalinloggning
Tillbaka till toppen

ESC-Panelen