Tio händelser under Eurovisions 2010-tal (del 4)


Publicerad:


Skribent:

ESC-Panelen


Publicerad

VI SAMMANFATTAR. Innan vi börjar grotta ned oss mer i 2020-talets kommande bravader tar vår Schlagermagister Adrian er tillbaka till det Eurovision-decennium som just har passerat med tio speciellt utvalda händelser. Denna gång om handlar det om 10-talet som blev Sveriges guldålder!

 

Efter två vinster med bland annat Loreen och Måns Zelmerlöw så är det lätt att dra slutsatsen att Sverige hade ett framgångsrikt decennium. Men inte ens dessa två segrar ger egentligen en bra bild över den svenska dominansen i Eurovision under 10-talet, som kantades av blågula framgångar – både på och utanför scenen.

 

Tio år tidigare, ett helt annat scenario

På nyårsafton 2009 var det många som önskade att Sverige skulle kunna återfå sin forna glans i Eurovision, då man efter 10 år av magra placeringar närmast blivit en bänkvärmare i tävlingen. Sedan vinsten med Charlotte Perrelli (då Nilsson) i Jerusalem 1999, hade Sverige kammat hem som bäst en femteplats (2001, 2003, 2006) men också flera gånger varit snubblande nära att missa finalavancemang. 2008, då schlagerdrottningen Charlotte Perrelli gjorde comeback, skulle hon faktiskt ha missat finalen ifall inte jurygruppernas wildcard räddat henne. Talande för situationen var dock att hon tävlade med en mycket typisk popschlager skriven av ABBA-fanset Fredrik Kempe, ett sound som vid det här laget var lika intimt förknippat med Sverige som IKEA. Dessvärre var det också helt utdaterat och i grov otakt med resten av Europa, och de svenska bidragen avfärdades ofta som musikaliska dinosaurier eller dåliga ABBA-kopior. Även när svenska folket för ovanlighetens skull ville skicka nått annorlunda, som 2005 (Martin Stenmarck) och 2007 (The Ark) – så blev det totalt fiasko och nya bottenplaceringar. Hur vi än tänkte så tänkte vi tydligen fel. Samtidigt så gick det ju alldeles utmärkt för andra svenskar i tävlingen – Helena Paparizou, uppväxt på Hisingen i Göteborg, vann för Grekland 2005 med en låt lika typisk för henne som för decenniet. Några år tidigare hade Anna Sahlene varit snubblande nära att vinna för Estland, och 2009 lyckades sångaren och låtskrivaren Arash sno hem en tredjeplats för Azerbajdzjan. Det var alltså inte svenska låtskrivare och artister det var fel på, utan kanske snarare uttagningen?

 

Melodifestivalen “stöptes om” efter flera fiaskon

I 2009 års Melodifestival hade man testat ett nytt koncept med en Internationell jury som fick välja ut både wildcards till finalen samt vara med och rösta i finalen. Emellertid hade de inte mer röster än någon annan svensk regional jury – och hade således mycket lite att säga till om. 2010 valde man därför att utveckla detta koncept med flera internationella jurygrupper – men fortfarande balanserade av lika många svenska regionala jurygrupper. De internationella jurygrupperna valde ”Keep on walking” med Salem Al Fakir och placerade blivande vinnaren Anna Bergendahl på 7:e plats, medan både de svenska jurygrupperna och tv-tittarna valde Anna Bergendahl. Just därför vann Anna med en relativt säker marginal, och skulle sedan i Oslo bli det första svenska bidraget att missa finalavancemang. Inte nog med det, ett bidrag som ratats av uttagningsjuryn i Melodifestivalen fann sig hela vägen till 4:e plats i finalen – ”In a moment like this” med Chanée & N’evergreen, som istället representerade Danmark. Fiaskot var totalt, men egentligen bara för SVT. Svenska låtskrivare, som Anders Bagge, Stefan Örn och Sandra Bjurman hade hittat stora framgångar utomlands, då Melodifestivalen helt enkelt inte höll måttet längre.

Därför var det inte helt oväntat att SVT drog igång en plan för att stöpa om Melodifestivalen. De svenska regionala jurgrupperna togs nu bort och ersattes av fler internationella jurygrupper. Vidare ändrade man på uttagningsprocessen, då nu enbart 15 bidrag valdes av urvalsjuryn, medan 15 bidrag valdes ut av SVT själva, och 2 stycken slutligen i webbomröstning. Även poängsystemet i finalen gjordes om, då man från och med nu räknade om TV-tittarnas poäng proportionerligt efter procentandelen i omröstningen. Detta gav folket mindre makt – och de internationella jurygrupperna betydligt mer.

Resultatet blev dels en högre musikalisk standard – då SVT satsade på att själva kontakta och bjuda in moderna popartister och låtskrivare, snarare än att tillförlita sig på det inskickade materialet och urvalsjuryn. Vinnaren, Eric Saade med ”Popular” kom också mycket riktigt att bli Sveriges dittills mest framgångsrika ESC-bidrag under det nya millenniet. En tredjeplats i Düsseldorf gjorde att Sverige nu återigen var med i spelet – även om det var andra svenskar som lyckades bättre även detta år. Azerbajdzjans vinnarbidrag ”Running Scared” framfördes visserligen av de azeriska artisterna Ell & Nikki, men låten var skriven av svenskarna Stefan Örn och Sandra Bjurman och bakgrundskören var dessutom helt svensk. En annan svenskskriven låt i finalen, ”Lipstick” med Jedward från Irland, kom att bli en sommarplåga lite varstans i Europa.

 

2012 kom så SVT:s och Sveriges verkligt stora framgång…

…då Loreen tar Sveriges femte Eurovisionvinst i Baku. Dessutom slår hon rekord i antal 12:or – och blir en fanfavorit än till denna dag. ”Euphoria” har flera gånger röstats fram som Eurovisions bästa vinnare under de sista 10 åren, och med stor sannolikhet lär den behålla sin status långt in i nästa decennium med.

Att Sverige sedan följde upp denna seger med en ny seger 2015 (Måns Zelmerlöw – ”Heroes”), en 3:e plats (2014, Sanna Nielsen – ”Undo”) och inte mindre än tre femteplatser (2016, Frans – ”If I were sorry”; 2017, Robin Bengtsson – ”I can’t go on”; 2019, John Lundvik – ”Too late for love”), det är en prestation som är närmast oslagbar i Eurovision. Inte ens Irland lyckades nå så många topp-5 placeringar under sin storhetstid på 90-talet!

Men som vi sett har svenska låtskrivare också haft stora framgångar under andra nationsflaggor. Förutom Azerbajdzjans vinst 2011, så hade även årets vinnare, nederländske Duncan Lawrence, en svensk låtskrivare bakom sig – Joel Sjöö. Totalt har alltså fyra av de tio Eurovisionvinnarna under detta decennium haft svenska låtskrivare bakom sig! Om man sedan kikar på topp-5 placeringarna i Eurovision de senaste åren, så ser vi att 23 av 50 bidrag varit skrivna av svenska låtskrivare. Lägg därtill hur många som har haft svenska producenter och musikbolag, så inser man att den svenska dominansen har varit sensationellt stor i Eurovision på sistone.

 

Sveriges dominans har också märkts på produktionen av Eurovision

Flera arrangörsländer, bl.a. Israel, Portugal och Ukraina, har varit beroende av svensk hjälp i produktionen. Schlagergeneralen själv, Christer Björkman har mellan 2016 och 2019 konstant varit utnämnd till tävlingsproducent, och alltså med andra ord lett hela tävlingen. I Kiev 2017 hade han dessutom en stor mängd svenskar med sig, bl.a. kameramän och scenarbetare – då de ukrainska arrangörerna hade organisatoriska svårigheter. Där och då blev SVT och produktionsteamet runt Christer Björkman oumbärliga i tävlingen, vilket kanske gör det mer förståeligt varför dessa sedan skulle återkom varje år därefter.

När exempelvis Portugals och Israels Tv-bolag tog över arrangörskapet, fanns inte någon kunskap eller vana i att arrangera Eurovision i den form den numera har. På detta sätt har det svenska produktionsteamet blivit ett säkert kort, med både sin erfarenhet och expertis i fältet. Man kan lite skämtsamt säga att Melodifestivalens redaktion har koloniserat Eurovision, och att SVT blivit en grundpelare i hela programmet. Kanske är det då inte så konstigt att svenska bidrag går såpass bra som de gör – då hela produktionen faktiskt också är svensk. Det är därför lätt att se tillbaka på det här decenniet som Sveriges guldålder i Eurovision.

 


Kommentera

 
 

 
 
 

  Bookmark and Share Tillbaka till toppen
Aktuellt

Nyheter

Inofficiell Eurovision 2020

Mello 2020

Nationella 2020

Eurovision 2021

Om oss


 
Sök på sajten
 

 
 



Om ESC-Panelen

ESC-Panelen är ett forum om Eurovision Song Contest, Melodifestivalen och andra länders nationella uttagningar.
Vi skribenter i panelen är ett gäng Eurovision-intresserade personer i varierande åldrar och med skilda preferenser inom musiksmak. Den gemensamma nämnaren är att vi alla delar en stor förkärlek till Eurovisionen, och att vi tillsammans bevakar tävlingen året om. Vi delar med oss av bland annat nyhetsuppdateringar, projekt, länktips, topplistor och recensioner.

Gilla och följ oss gärna i våra sociala medier! Du hittar oss på Facebook, Instagram, Twitter och YouTube.

Har du några frågor, funderingar och/eller vill du tipsa oss om nyheter? Skicka i så fall ett mejl till info@escpanelen.se



Tips på Eurovision-musikanaler:

esc radio  Radio International


Personalinloggning
Tillbaka till toppen

ESC-Panelen