Följ Eurovision-bubblan »

                 
 
 

 

Haris berättar om Jugoslavien i Eurovision

Publicerad: | Skribent: Haris

Publicerad


KRÖNIKA. Inför den kommande säsongen fortsätter vi att dyka ned i Eurovisionhistorien. Den här gången är det vår skribent Haris som berättar om Jugoslaviens historia i Eurovision som i och med att de gick med kunde inkluderas i Västeuropa.

 

På andra sidan järnridån

Efter Andra Världskriget var världen trött på krig och man ville ha något att enas kring. Idén om en musikfestival för hela Europa dök upp i början av 50-talet med inspiration av den italienska San Remo-festivalen. Och 1956 förverkligades idén och Eurovision Song Contest hade fötts.  Olika länder från hela Europa skulle tävla i musik och detta skulle bidra till gemenskap och fred mellan länderna.

Mellan 1956 och 1960 hade i stort sätt alla länder från Västeuropa deltagit i tävlingen, men inga länder från Östeuropa hade valt att delta. Kalla kriget som blommat upp efter slutet av Andra Världskriget gjorde att Europa delades i två delar: den västra mer liberala sidan som var allierade med USA och den östra sidan var mer auktoritär och kommunistisk och allierade sig med Sovjetunionen. Men 1961 skedde något som inte många förväntat sig då ett land bestående av flera etniska folkgrupper, som varit i centrum av både första och andra världskriget började blicka västerut. Landet var kommunistiskt i grunden, men såg sig mer självständiga än allierade med Sovjetunionen. Detta land var Jugoslavien som hade större ambitioner än att bara vara en spelbricka i det kalla kriget, helt enkelt ville de stå på egna ben. Även om detta inte gillades av det röda blocket så tog Jugoslavien ett steg närmare väst när de 1961 debuterade i Eurovision Song Contest och blev kvar där ända fram till landets splittring och förfall i början av 1990-talet.

Marshall Josip Broz Tito ville att Jugoslavien skulle vara ett modernt land. Han ville inte förtrycka sin befolkning som hans kommunistiska kollegor i Östeuropa. Han må ha kommit till makten med en diktators sinne, men han visste att landet behövde frihet ifall alla skulle kunna enas runt samma mål. Eurovision var en populär tävling i forna Jugoslavien, och Tito såg det som en chans att inkludera landet i Västeuropa.

 

En ambitiös satsning

I Eurovision gick landet under namnet Socialist Federal Republic of Yugoslavia (SFRY). Årligen arrangerade det statliga tv-bolaget Jugovizija i alla sina federala stater. Artister från alla medlemsfederationer Kroatien, Bosnien, Serbien, Makedonien (numera Nordmakedonien), Montenegro och Slovenien deltog, men så även från de autonoma provinserna Kosovo och Vojvodina. Detta skulle vara ett steg att förena nationen under en flagga, den Jugoslaviska. Under de kommande 30 åren skulle landet vara en regelbunden deltagare i Eurovision Song Contest.

 

Framgångarna uteblev

Jugoslavien nådde fjärde plats 1962 med låten Ne Pali Svetla u Sumrak som Lola Novaković framförde, men det var inte många länder som deltog. Framgångarna uteblev för Jugoslavien i övrigt. Man var ett land som oftast slutade i mitten eller på den nedre halvan av slutresultatet. Förutom några bidrag på slovenska framfördes alla bidrag på det officiella språket serbokroatiska.

De första 20 åren gick trögt utan några större framgångar, men på 1980-talet skulle detta förändras. När den stora ledaren Tito gick bort 1980 började landet mer och mer gå mot en nationalistisk väg och de olika federationerna ville ha mer och mer självstyre. Det märktes också av i tävlingen, då majoriteten av de tävlanden kom från det som skulle bli Kroatien. Men på tittarsiffrorna märktes ingenting. Eurovision Song Contest var oerhört populärt i landet och kunde bara mätas med fotbollsmästerskapen. Det var fortfarande tiden på året då jugoslaver samlades under samma flagga. 1983 hamnade Jugoslavien på en fin fjärdeplats med artisten Danijel och hans låt Džuli. Tre år senare fick Europa för första gången höra Doris Dragović när hon med sin klassiska låt Željo moja tog landet till elfteplats. Hon skulle drygt tio år senare plocka hem Kroatiens bästa resultat i tävlingen*. Efter att de kroatiska grupperna Novi Fosili och Srebrna Krila tagit två raka topp tio-placeringar så skulle landet representeras av ännu en kroatisk grupp 1989 – Riva, som chockade hela Europa när man i Lausanne 1989 vann hela tävlingen med sin låt Rock Me. Och det nya decenniet skulle inledas i ett land i splittring.

* 1999 tävlade Doris igen, denna gång för Kroatien med låten Maria Magdalena som blev fyra.

 

Slutet var skrivet

1990 var början på något nytt. Berlinmuren hade fallit, järnridån var nere och det östeuropeiska blocket höll på att förfalla och så även Jugoslavien. Nationalismen hade runnit in genom varje spricka och alla ville lämna federationen. Men först skulle det firas. I Zagreb skrevs historia när Jugoslavien äntligen fick arrangera Eurovision Song Contest. Tävlingen på hemmaplan skapade ännu en kultklassiker när Tajči framförde sin Hajde da ludujemooch låten blev den sista riktigt stora hiten från Jugoslaviens era i Eurovision Song Contest. Landet återkom till tävlingen 1991 och 1992 men med usla resultat och inte några minnesvärda låtar. Slutet var skrivet i sten. Titos dröm om en Jugoslavisk stat som skulle leva i harmoni och fred var borta. 1993 skulle det ske en förändring när Kroatien, Bosnien-Hercegovina och Slovenien gjorde debut i tävlingen som självständiga stater. Makedonien (numera Nordmakedonien) fick på grund av EBU:s regler vänta ända fram till 1998 medan Serbien och Montenegro höll sig borta till 2004 då de tävlade som en union som föll 2006. Från och med 2007 tävlar Serbien respektive Montenegro som självständiga stater i tävlingen.

 

Tävlingen för nya förmågor

Eurovision Song Contest användes mer som en språngbräda för att hitta nya förmågor i landet. De mer etablerade artisterna deltog inte, utan de regionala uttagningarna var mer skapade för att hitta lokala förmågor. Av 30 år med bidrag och fina resultat framåt slutet så är det inte dessa folk kommer ihåg. Faktum är att Eurovision Song Contest inte skapade de superstjärnor man hade hoppats på. Doris Dragović lyckades bli relativt stor i Kroatien, men inte så mycket på andra platser. Det var dock en mer obskyr artist som skulle bli den största juvelen. 1973 tävlade en då 22-årig kille från Sarajevo vid namn Zdravko Čolić med sin låt Gori Vatra“. Han slutade på en blygsam 15:e plats och kunde knappast anat att han några år senare skulle bli en av landets absolut största och mest framgångsrika artister. Idag ses han som en av historiens största artister från regionen.

 

Efterkrigstiden

Efter att landet fallit samman har vi fått flera nya medlemsländer i EBU och även flera nya deltagare i Eurovision Song Contest. Från 1993 och framåt har alla länder från tidigare Jugoslavien deltagit som självständiga stater. Från Kroatien, Slovenien och Bosnien. Till senare Nordmakedonien, Serbien och Montenegro. Alla länder som satt sin egna och unika prägel på tävlingen och 2007 blev Serbien första land från tidigare Jugoslavien att vinna tävlingen på egen hand. Med det som idag är känt som Balkanballad lyckades Marija Serifović ta hem tävlingen med sin låt Molitva“. Serbien har hittills samlat ihop tre topp 3-placeringar och Bosnien-Hercegovina lyckats ta hem en tredjeplats. De andra länderna kämpar på än idag för att överträffa sina forna landsmän.

Så här lät alla de bidrag som Jugoslavien tävlade med 1961-1992:

 

De tio bidragen som hamnade placerade sig högst var:

 

Slutligen: Stjärnorna som inte deltog


Då Jugoslavien mer satsade på nya och unga förmåga gjorde det också att Europa inte fick se den fantastiska musikscenen som fanns i regionen under denna era. Här är fem artister/grupper som Haris själv hade önskat att de hade tävlat för Jugoslavien under denna epok.

 

Bijelo Dugme

I mitten på 70-talet startade ett gäng unga grabbar från Sarajevo ett band vid namn Bijelo Dugme. De kommande decennierna skulle detta band komma att revolutionera musiken i Jugoslavien. Med sångaren Zeljko Bebek och gitarristen och geniet bakom texterna Goran Bregovic skiljde man sig från resten och publiken köpte allt de hade att erbjuda. Med ett rebelliskt sound och Gorans genialitet med inslag från etnisk musik och briljanta texter var Bijelo Dugme landets giganter. Om resten av världen led av “Beatlemania” så kunde ingen komma i närheten av Bijelo Dugme i Jugoslavien. De sålde ut arenor över hela landet och sades vara mer populära än Tito. Under 80-talet genomgick bandet byte på sång, men Goran Bregovics genialitet var ändå där för att hålla bandet stadiga på banan. Deras storhet är svår att beskriva, men jämförelsen med Beatles är det närmaste jag kommer på. Bijelo Dugme förenade jugoslaver och folkgrupper ända fram till landets förfall i början på 90-talet.

 

Parni Valjak

Rockscenen på från mitten av 70-talet var glödhet i Jugoslavien. De två stora scenerna där de flesta artister kom ifrån var antingen Sarajevo eller Zagreb. Det var där musikscenen var som hetast. Parni Valjak var gruppen från Zagreb som kom att dominera den kroatiska scenen till dagens datum. Hit efter hit lanserades och bandet var stora i hela landet. Med sångaren Aki Rahimovski i spetsen kunde man förlita sig på ett väldigt unikt sound som var utmärkande för bandet.

 

Indexi

Indexi grundades i Sarajevo under tidigt 60-tal. Deras musik beskrivs ofta som Jugoslaviens motsvarighet till psykedelisk rock och syntrock. Tidiga influenser var Beatles, Yes och The Guess Who. De var Jugoslaviens svar på musiken som uppstod under “Summer of Love”. Sångaren Davorin Popović lyckades ta sig till Eurovision Song Contest, då han under belägringen av Sarajevo 1995 lyckades ta sig till Dublin för att representera Bosnien i tävlingen.

 

Merlin

Jag fuskar lite när jag sätter denna här. Men faktum var att innan Dino Merlin blev Dino Merlin, så var han ledsångare för bandet Merlin. Bandet som kom som en storm i mitten på 80-talet och dominerade rockscenen fram till Jugoslaviens splittring hade varit ett säkert kort i tävlingen för landet. Med sitt unika sound och en fantastisk sångare med karisma i överflöd erövrade bandet Merlin Jugoslavien i dess slutskede. När landet splittrades lades bandet ner och Dino Merlin tog en solokarriär som tagit honom till Eurovision för Bosnien två gånger.

 

Lepa Brena

Från mitten på 80-talet fram till landets förfall fanns det ingen större kvinnlig artist i Jugoslavien än Lepa Brena. Den unga och vackra kvinnan från en bosnisk by hade tagit sig till Belgrad och blivit en megastjärna. Hon var Jugoslaviens motsvarighet till Madonna. Det fanns ingen större. Det går att göra argument för att hon förmodligen är den största kvinnliga artist någonsin från alla länder från Jugoslavien. Hon är än idag aktiv och har ett av regionens största skivbolag.

 


Kommentera

 
 

 
 
 

  Bookmark and Share Tillbaka till toppen
Aktuellt

Nyheter

Eurovision 2022

Melodifestivalen 2022

Nationella uttagningar

Uttagningskalendern

Om oss


 
Sök på sajten
 

 
 



Om ESC-Panelen

ESC-Panelen är ett forum om Eurovision Song Contest, Melodifestivalen och andra länders nationella uttagningar.
Vi skribenter i panelen är ett gäng Eurovision-intresserade personer i varierande åldrar och med skilda preferenser inom musiksmak. Den gemensamma nämnaren är att vi alla delar en stor förkärlek till Eurovisionen, och att vi tillsammans bevakar tävlingen året om. Vi delar med oss av bland annat nyhetsuppdateringar, projekt, länktips, topplistor och recensioner.

Gilla och följ oss gärna i våra sociala medier! Du hittar oss på Facebook, Instagram, Twitter och YouTube.

Har du några frågor, funderingar och/eller vill du tipsa oss om nyheter? Skicka i så fall ett mejl till info@escpanelen.se



Musiktips

För alla er Eurovision-fantaster vill vi tipsa om musikkanalen ESCRadio som spelar Eurovisionmusik dygnet runt, året om. Dessutom sänder kanalen Radio International direktsända program om Eurovision en gång i veckan.


Personalinloggning
Tillbaka till toppen

ESC-Panelen