Inför Eurovision 2019 – Italien


 

INFÖR EUROVISION 2019. Det har blivit dags att presentera Italien, som i år representeras av Mahmood med låten “Soldi”. Italien är direktkvalificerad till finalen den 18:e maj, men har inte fått något startnummer än (det bestäms först under tävlingsveckan i maj).

I den här artikeln får ni först en bakgrund om landet, artisten och låten. Därefter följer panelens personliga omdömen och i år gissningar hur var och en tror – inför tävlingen börjar – att det kommer att gå resultatmässigt.

 

Innehåll

 

 

Italien har, till skillnad från övriga Big 5-länder, rönt många framgångar. Sedan man kom tillbaks 2011 har man bara missat topp 10 två gånger (2014 och 2016). Deras placeringar (bortsett dessa två) är: 2:a, 9:e, 7:e, 3:e, 6:e, 5:e. Det är svårt att säga att de inte skulle vara i bra form då. Så självklart pekar just nu-läget för Italien på en Formtopp!

 

Övrig fakta

Italien debuterade på Eurovisionens premiärår 1956 och har till och med ifjol (2018) deltagit 44 gånger i Eurovisionen. Totalt två segrar har man; 1964 och 1990 samt ytterligare en rad pallplatser. Men Italien har också gjort sig kända för långa uppehåll i tävlingen. Efter att ha gjort tre årsuppehåll på 1980-talet valde nationella TV-bolaget RAI att stanna hemma mellan åren 1994-2010, med ett kort undantag för år 1997. Men 2011 var man som sagt tillbaka och är sedan dess ett av fem länder som alltid är direktkvalificerade till finalen oavsett slutplacering året innan.

Senaste representanten var duon Ermal Meta & Fabrizio Moro som tävlade med ” Non mi avete fatto niente”. Den gången blev det en 5:e plats i finalen, kanske mest tack vare stort stöd från tittarna.

 

Italien valde artist och bidrag genom tävlingen Festival di Sanremo (San Remo-festivalen), som inte är en uttagning till Eurovision i första hand utan en egen tävling som anordnats varje år sedan 1951. Vinnaren av tävlingen erbjuds sedan att få representera Italien i Eurovision, även om det från TV-bolaget RAI:s sida endast är ett erbjudande. Blir det ett nej så väljer RAI ut en annan kandidat istället.

Årets San Remo-festival anordnades fem dagar i rad (5-9 februari). Nytt för detta år var att det var bara en kategori artister som tävlade där samtliga gick vidare till den avgörande lördagsfinalen. Totalt var det 24 artister som deltog, varav två av dem tillsattes som jokrar genom en specialversion av San Remo-festivalen i december 2018. Under tävlingsveckan deltog alla artister med sitt eget bidrag men även i andra konstellationer.

I själva finalen framfördes bidragen varpå en första omröstning avgjorde tre av bidragen som fick gå vidare till en avgörande omgång där den slutgiltiga vinnaren korades. Efteråt meddelade vinnaren att han ville bli Italiens representant i Eurovision och så blev också fallet.

 

Foto hämtat från Eurovision.tv

Alessandro Mahmoud, eller Mahmood som han kallar sig, föddes den 12:e september 1992 i Milan, till en italiensk mor och en egyptisk far.

Hans musikaliska karriär började när han ställde upp i den sjätte upplagan av italienska X-Factor 2012. Därefter släppte han en EP vid namn “Fallin’ Rain”. Efter några års tystnad var han emellertid tillbaka, och ställde upp i 2016 års Sanremo-festival (i sektionen för nykomlingar) med låten “Dimentica”, och under perioden efter det släppte han fem singlar. En utav dessa var “Gioventù bruciata”, som han ställde upp med i 2018 års nykomlingssektion av Sanremo, där han vann, och erhöll en plats i 2019 års Sanremo-festival. Han har under mars månad släppt ett album med samma namn, och inkluderar även den låt som Mahmood nu tävlar med i Eurovision.

Mahmoods låt heter “Soldi” och den låten har han skrivit ihop med Charlie Charles och Dario “Dardust” Faini. Låten berättar en självupplevd historia om Mahmoods ansträngda relation till sin far, som lämnade familjen när han var mycket liten.

 

Lyssna på Italiens bidrag här nedanför:

 

 

Här nedan presenterar var och en av oss skribenter hur vi önskar att resultatet blir för årets bidrag från Italien, samt hur vi personligen gissar att det verkliga resultatet blir. Utöver det bjuder vi på våra personliga topp 5-listor från alla de år som Italien deltagit i Eurovision.

 

Förklaringar

Betygsättningar

Vår betygsättning går från noll till fem poäng, där noll är lika med sämst och fem är lika med bäst. Däremellan kan var och en ge 1, 2, 3 eller 4 poäng. Vi har strukit halvpoängen i år.

 

Gissat resultat

  • = bidraget kommer topp 10 i final.
  • = bidraget hamnar någonstans mellan ~plats 11-19.
  • = bidraget kommer i botten i finalen.

OBS! Alla bedömningar vi gör bygger på vad vi tycker & tror inför årets tävling äger rum. Vi kan komma att justera våra åsikter både nu inför men även till själva tävlingsveckan baserat på vad vi ser och hör då.

 

 

  


Personlig åsikt om årets akt:
Återigen gör Italien ett alldeles för bra bidrag för sitt eget bästa. Faktum är att det rätt så mycket är Italiens signum i tävlingen: Högt konstnärskap, djupa filosofiska och poetiska texter och erfarna artister. Tyvärr gör de allting på italienska, och ofta med artister utan internationell erfarenhet. Det innebär allt som oftast att Europa inte fattar någonting, och placerar de italienska mästerverken på lite bortskymda positioner. Så lär det även bli här, för här missar man hela värdet på låten om man inte förstår italienska eller förstår sig på Mahmoods konstnärskap. Jag har ändå så pass god förståelse för det hela att jag iallafall till viss del går igång på låten – men jag ser den definitivt inte som en vinnare. Detta är en låt i en klass för sig – men är knappast gjord för Eurovision är jag rädd för.



Gissat resultat i tävlingen:

Nu brukar Italien vara bra på att kamma hem bra placeringar oavsett bidrag, men jag tror inte man överträffar fjolårets framgång i resultatlistan. Melodin och rappen kommer bli för svår att sälja in till den breda allmänheten, så jag anar kanske en 10:e plats i slutändan?



Personlig Topp 5 (tidigare år)

  1. Peppino di Capri “Comme è ddoce ‘o mare” (1991)
  2. Nina Zilli – L’amore è femmina (2012)
  3. Jalisse – Fiumi di parole (1997)
  4. Al Bano & Romina Power – Magic Oh Magic (1985)
  5. Enrico Ruggeri – “Sole d’Europa” (1993)

 

 


Personlig åsikt om årets akt:
Jag går igång på detta! Det var en av de första låtarna som stack ut för mig och som jag fastnade för när jag lyssnade igenom årets alla bidrag. Vet inte om det har något med min svaghet för italienska att göra eller för jag genuint tycker den är bra. Tror det är lite av båda faktiskt. Det är intressant och jag tycker verkligen det är en låt med feeling om man säger så. Italien fortsätter skicka kvalité år efter år sedan återkomsten till tävlingen, och det är ingen tvekan i min bok att man fortsätter på det spåret även i år.



Gissat resultat i tävlingen:

Det är inte så mycket att diskutera här egentligen. Italien kommer ta en topp 10 placering utan tvekan. Den stora frågan är hur högt de faktiskt kan komma.



Personlig Topp 5 (tidigare år)

  1. Il Volo – “Grande Amore” (2015)
  2. Marco Mengoni – “L’essenziale” (2013)
  3. Jalisse – Fiumi di parole (1997)
  4. Domenico Modugno – Nel blu dipinto di blu (1958)
  5. Raphael Gualazzi – “Madness of Love” (2011)

 


Personlig åsikt om årets akt:

Okej, som synes sätter jag noll poäng för den här “förhandstippade favoritlåten” och jag kommer att förklara varför strax.

Först vill jag bara förtydliga att jag hyser inga agg mot Italien som land eller modern musik i stort. Och ja, jag vet att den här låten har ett djupt viktigt budskap som artisten vill få fram. Men det är också där som problemet börjar, för när Mahmood tar ton och börjar sjunga om soldi hit och soldi dit så tappar jag intresset totalt och det blir mer som att höra ett glas vatten ta ton. På tal om ton så tycker jag dessutom att Mahmood låter nästan lite för arg i rösten när han sjunger sin monotona låt och jag får inget att gå ihop när jag hör detta. Det blir bara tre minuter i “va hände nu”?.

Jag vet att det finns många därute, så även i panelen, som älskar detta. Men jag stänger av och byter låt så snart som årets italienska låt kommer igång. Ni får gärna kalla mig gammaldags, men jag längtar faktiskt tillbaka till de maffiga nummer som Italien en gång i tiden bjöd på, som t.ex. ”Grande Amore”. Det var i alla fall vinnarkvalité i jämförelse.


 


Gissat resultat i tävlingen:

 

Mot bättre vetande sätter jag Italien som mittemellan-resultat i år. Jag tror inte de kommer att komma så högt som alla andra tror. Och det beror inte på att jag har agg mot låten utan för att jag tror det kommer att falla som ett korthus när finalen väl äger rum. Förvisso har Italien mycket stöd sedan tidigare och de brukar få till snygga nummer på scenen. Men jag tror ändå att det kommer falla betydligt mer än vad folk tror, kanske främst att låten passar bättre med en maffig orkester än när man måste stå solo eller bara får ha med sig själv och fem till på scenen.



Personlig Topp 5 (tidigare år)

  1. Il Volo – “Grande Amore” (2015)
  2. Emma – “La mia città” (2014)
  3. Umberto Tozzi & Raf – “Gente di mare” (1987)
  4. Domenico Modugno – “Nel blu, dipinto di blu” (1958)
  5. Nina Zilli – “L’amore è femmina (Out of Love)” (2012)

 


Personlig åsikt om årets akt:
I min analys om landets aktuella formkurva längre upp i denna sida har jag nämnt att Italien har en väldigt stark form. Och nu tror många att de kommer fixa ånyo en bra placering. Men jag måste dock erkänna att jag inte förstått hur det står till där. Min personliga åsikt är att jag finner låten ganska tråkig och monoton. Det är förvisso en intressant (och sorglig) historia som Mahmood berättar i denna låt, men stämningen i låten hindrar mig från att bli berörd. Dessutom saknar låten en hook. Helt otroligt att det här kunde slå ut självaste Il Volo i sin nationella uttagning!



Gissat resultat i tävlingen:

Trots mina invändningar om låten tror jag fortfarande att Italien kommer fortsätta sitt framgångståg. Mycket tack vare det starka stödet den fått. Och detta är inget jag tar ur luften, den ligger väldigt bra till i oddsen just nu, samt att bland många videos där folk rankar sina favoriter så brukar “Soldi” allt som oftast ligga väldigt bra till.



Personlig Topp 5 (tidigare år)

  1. Ermal Meta & Fabrizio Moro – “Non Mi Avete Fatto Niente” (2018)
  2. Il Volo – “Grande Amore” (2015)
  3. Raphael Gualazzi – “Madness of Love” (2011)
  4. Wess & Dori Ghezzi – “Era” (1975)
  5. Enrico Ruggeri – “Sole d’Europa” (1993)

 


Personlig åsikt om årets akt:
Jo men visst, italienarna skickar ett kvalitetsbidrag i vanlig ordning. Inte för att den berör mig, eller för att jag lyssnar speciellt mycket på den. Men ”Soldi” är en stabil låt, även om den är något svagare än de bidragen Italien valt att skicka de senaste åren. Kort sagt så skulle en annan kunna säga att det för mig är en av de bidragen som låter trevligt men som går in genom ena örat och ut genom det andra.


Det brukar gå bra för landet, och det lär det göra i år med. Antagligen kommer de få många poäng av tittarna, men allt fullt så många av juryn. Jag skulle inte ha någonting emot om de gick så långt som att vinna årets tävling. Men mitt tips är att vi inte åker till Rom 2020.



Personlig Topp 5 (tidigare år)

  1. Jalisse – Fiumi di parole (1997)
  2. Il Volo – “Grande Amore” (2015)
  3. Umberto Tozzi & Raf – “Gente Di Mare” (1987)
  4. Domenico Modugno – Nel blu dipinto di blu (1958)
  5. Nina Zilli – L’amore è femmina (2012)

 


Personlig åsikt om årets akt:
Italien överraskar oss i år. Ett nytt, ungdomligt, globalt och modernt sound från Italien i år efter flera försök med traditionella låtar som vi är vana vid. Här blandas rap och pop med en skön melodislinga. Ett väldigt oväntat val från italienarna denna gång alltså. Det här är ett av mina främsta favoritbidrag i år och Mahmood är en cool artist med attityd och tar scenen med bravur. Jag hoppas att de placerar sig högt. Ett mycket bra val av artist och låt återigen från Italien. Full pott från min sida.



Gissat resultat i tävlingen:

Italien är ju ett av BIG5 länderna, vilket betyder att de redan är direktkvalificerade till finalen. I år tar de ut svängarna rejält och vågar sig på något helt annorlunda. Frågan är om det kommer fungera eller om det skiter sig. Jag väljer att tro på att detta kommer göra stor succé. Bidraget sticker ut från mängden och det brukar gå bra för de som är modiga och vågar sticka ut. En plats inom topp 10 är absolut realistisk.



Personlig Topp 5 (tidigare år)

  1. Al Bano & Romina Power – “Magic Oh Magic” (1985)
  2. Toto Cutugno – “Insieme: 1992” (1990)
  3. Francesco Gabbani – “Occidentali’s karma” (2017)
  4. Marco Mengoni – “L’essenziale” (2013)
  5. Riccardo Fogli – “Per Lucia” (1983)

 

 


Kommentera

 
 

 
 
 

Policy

Läs vår kommentarspolicy samt svaren på varför vi frågar efter namn och e-postadress vid kommentering.

Läs mer »

 
Aktuellt

Eurovision 2019

Inför Finalen

Panelens topplista

Repetitionsbloggen

Nyheter


 
Sök på sajten
 

 
 



Om ESC-Panelen

ESC-Panelen är en hemsida om Eurovision Song Contest, Melodifestivalen och andra länders nationella uttagningar. Panelen består av 6 personer i varierande åldrar och med skilda preferenser inom musiksmak. Tillsammans bevakar & betygsätter vi allt som rör Eurovision Song Contest - oavsett årstid. Vi delar med oss av länktips, topplistor och recensioner. Följ gärna våra olika panelprojekt som publiceras med jämna mellanrum.

Har du frågor och/eller vill du tipsa oss om nyheter? Skicka i så fall ett mejl till info@escpanelen.se. Besök gärna även vår YouTube-kanal eller lyssna på vår podcast. Gilla oss gärna på Facebook.



Våra tips på musikanaler:

esc radio  Radio International


Personalinloggning
Tillbaka till toppen

ESC-Panelen