MELODIFESTIVALEN 2026. Årets Melloturné har gått i mål, och Sverige har en representant i Eurovision 2026. Det blev Felicia, den tidigare “Fröken Snusk”, som vann finalen efter att ha varit segertippad av nästan alla. Ändå var vägen dit ganska skakig.
Felicia och förvandlingen
Foto: ESC-Panelen
Årets vinnare Felicia är kanske en av de mest mystiska i Mellohistorien – den enda vars ansikte inte är offentligt. I alla officiella sammanhang har hon burit ansiktsmask – antingen en rosa balaklava eller ett svart munskydd. Detta har följt med under hela hennes (hittills) karriär, från genombrottet som Fröken Snusk 2022 till vinsten i Melodifestivalen i mars 2026.
Anledningen bakom är också den höljd i dunkel. Själv har hon angivit “personliga anledningar” utan att specificera vidare, men samtidigt har hon antytt att en viktig faktor är att ge sig själv möjligheten till ett privatliv. Och visst, med tanke på att hennes tidigare alias och artisteri uttryckligen varit “snuskigt” är det inte så konstigt att man i privatlivet inte vill kopplas till det. Felicia har nämligen ingen utvecklad musikalisk bakgrund, utan har jobbat med allehanda vanliga jobb både innan och delvis under sin musikaliska karriär – bland annat på restaurang och som telefonförsäljare. Ur det perspektivet är det lätt att se att man gärna inte vill blanda de två liven.
Tiden som Fröken Snusk var dessutom kantad av en hel del debakel. Emellertid var detta knappast något som påverkade framgångarna – mellan 2022 och 2024 hade hon flera listframgångar och gjorde dessutom framträdanden i programmet “Masked singer” och Radiohjälpen. Det hela toppades med deltagandet i Mellon 2024, då hon tävlade med “Unga och fria” som trots missad finalplats blev en stor listframgång. Såsom framgått i intervjuer i efterhand kom detta dock med ett pris, då hon drabbades av depression p.g.a. hård arbetsbelastning och tuff arbetsmiljö.
Resultatet blev att hon sedan 2025 går hon under artistnamnet Felicia – alltså hennes riktiga förnamn (även om hon under de första månaderna bara använde begynnelsebokstaven F). Samarbetet med producenten Rasmus Gozzi bröts och Fröken Snusk vandrade vidare med en annan sångerska bakom masken. En ny singel på engelska släpptes under hösten, som som nådde topp-3 på Spotifys svenska streaminglista. Plötsligt blev hon lite mer internationell, men också mer offentlig och balaklavan byttes ut mot ett halvgenomskinligt munskydd. Artisten Felicia ville inte bli associerad med Fröken Snusk längre – vilket också märks i “My System” som är något helt annat än Fröken Snusks musik.
Kort sagt är det tydligt att Felicia gått igenom en stor förändring – och klivet högst upp på Melloprispallen tvingar henne nu in i en helt ny roll – som folkkär artist. Och frågan är om munsskyddet är lika viktigt längre? Det byttes ju ut mot solglasögon i scennumret – något som måste ha varit ett stort steg för henne. Men å andra sidan – mystiken kan ju vara en del av av artisten, som en svensk Sia kanske?
På Mellofronten – intet nytt
Förra året rörde ju finalresultatet rejält runt i grytan, när svenska folket gick utanför sin comfort zone genom att välja KAJ före Måns Zelmerlöw. För första gången skickade Sverige inte modern pop till ESC, utan ett skämtbidrag med mycket publikfrieri – och på svenska dessutom. Oddsen hade helt missat att förutspå detta och KAJ blev ett fenomen som skapade hype både hemma i Finland, i Sverige och bland ESC-fans runt om i världen.
I år möts dock valet mer med en suck. Spelbolagen prickade helt rätt på topp tre, och Sverige skickar återigen ett modernt popbidrag med lasershow och dansnummer – inte helt olikt Marcus & Martinus bidrag ”Unforgettable” 2024. De internationella fansen har reagerat mycket ljummet på valet och Sverige på 6:e plats i oddsen att vinna ESC. Med stor sannolikhet finns en mättnad på denna typ av bidrag bland fansen, speciellt när de kommer från Sverige. Men samtidigt är det just denna typ av bidrag som funkat bäst för Sverige i ESC, och det är inte ovanligt att både fans och odds ändrar sig när man närmar sig första semifinalen.
Vinnarbidraget “My System” kan dock inte beskrivas som något annat än en hit. Redan när låten hade släppts efter deltävling 2 toppade den topplistorna och drog lika många streamingar som KAJ och Loreens “Tattoo” gjorde när de släpptes. Sedan dess har låten dominerat de svenska listorna – vilket ändå är ett starkt tecken.
Felicia vinst innebär att Sverige kommer att ha representerats 21 gånger i Eurovision av en kvinnlig soloartist, och det blir den tionde gången under 2000-talet. Även om männen har dominerat de senaste åren, så är det dock kvinnorna (speciellt de kvinnliga soloartisterna) som landat de bästa placeringarna i ESC. Loreen, Cornelia Jakobs och Sanna Nielsen är de senaste kvinnliga solovinnarna, och de har som sämst fixat en fjärdeplats åt Sverige.
Finalresultatet – en defilering
Foto: ESC-Panelen
Årets finalresultat måste beskrivas som en ren defilering för favoriten Felicia. Hos de internationella jurygrupperna blev det visserligen en trög start då Italiens jury inte gav några poäng till henne. Detta innebär att det är första gången sedan 2022 då Mellovinnaren inte får poäng av alla internationella jurygrupper. Då, 2022, var det Tjeckien som inte ville ge Cornelia Jakobs några poäng. Felicia lyckades emellertid skrapa ihop 71 poäng av juryerna, vilket räckte till att ta ledningen – men är samtidigt den minsta poängsumman från jurygrupperna sedan 2020. Dock ordnade hon tre 12-poängare, vilket är linje med vad Måns Zelmerlöw fick av juryn förra året.
Juryn var i övrigt rätt delad i år, då både Greczula med ”Half of Me” och Medina med ”Viva l’Amor” var hack i häl på Felicia. Medina kammade likt Felicia hem tre 12:or, och Greczula två 12:or och blev bara sju poäng bakom Felicia efter sista jurygruppen. Det var dessa tre bidrag som det handlade om hela kvällen – för övriga var rejält efter i resultatlistan. Allra tuffast hade Saga Ludvigsson som enbart fick fem poäng av jurygrupperna (en rejäl minskning mot de 17 poäng hon fick av juryn ifjol).
Till skillnad från förra året var tittarna och jurygrupperna helt överens i år – då man delade samma topp tre (dock i omvänd ordning för andra- och tredjeplatsen) och samma vinnare. Felicia tog hem förstaplatsen hos tittarna med hela 90 poäng, vilket var lika mycket som KAJ fick förra året. Det innebär bara 6 poäng från maxpoängen, vilket såklart är imponerande. Vilka åldersgrupper som inte gav 12 poäng till Felicia får vi dock veta först när resultaten släpps i sin helhet, men som en fingervisning vet vi att KAJ missade 12:an hos de tre äldsta åldersgrupperna. Kanske är det så även för Felicia?
Närmaste utmanaren hos tittarna blev Greczula, som plockade hem 70 poäng – vilket är en rejäl höjning mot förra året då han enbart kammade hem 56. Medina, som annars brukar gå som tåget hos tittarna, fick se sig placerade på tredje plats denna gång, med 66 poäng – vilket var lika mycket poäng som de fick av jurygrupperna. Trots att det blev en tredjeplats med 132 poäng (ynka två poäng ifrån Greczula) så lyckades de ändå få fler poäng i finalen än någon gång tidigare (109 poäng 2022, 104 poäng 2024).
För fjärdeplacerade Smash into Pieces blev resultatet kanske lite av en motgång – då man tidigare inte missat topp tre. I år var det dock svårt att konkurrera med toppen, och man slutade fyra hos juryn och femma hos tittarna efter att där ha blivit slagna av Brandsta City Släckers som å andra sidan slutar som femma i totalresultatet – vilket var precis samma placering de fick förra gången de tävlade i finalen – 2002 (även om de den gången blev nollade av de då svenska jurystäderna men älskade av tittarna som hade de som trea). Även Robin Bengtsson upprepar sin slutplacering från sist – elva blev han 2022 och elva blev han nu, 2026.
En annan som tangerar sitt resultat är Saga Ludvigsson, som ännu en gång slutar sist i finalen. Därmed är hon den första någonsin i Mellohistorien, som kommer sist två år i rad (om man inte räknar de åren under 80-90-talet med två röstningsomgångar där bara hälften av startfältet kvalificerade sig till den andra omgången och den andra hälften blev “oplacerade”).
Ett annat udda resultat är Sanna Nielsens, som nu är en av de mest erfarna Mellofinalisterna i historien med totalt åtta finalplatser sedan 2001. Ändå, har hon aldrig slutat på samma placering två gånger! I och med tiondeplatsen i år har hon slutat på alla finalplaceringar utom sjätte, nionde, elfte och tolfte plats. Imponerande! Då ska man också komma ihåg att hon alltid kvalat vidare till finalen varje gång SVT haft deltävlingar.
De nordiska lånen fortsätter
Foto: ESC-Panelen
För tredje året i rad blir vinnarlåten i Mellon en nordisk affär. 2024 vann norska Marcus & Martinus, och 2025 finländska KAJ. I år är visserligen vinnarartisten svensk, men låtskrivarna är, med undantag för artisten själv, både norska och danska. Två av dessa, Julie Bergan och Audun Agnar har tidigare tävlat i Norsk MGP (den norska melodifestivalen, reds.anm.). Julie tävlade 2013 och Audun (som låtskrivare) år 2020 – men bara Audun lyckade ta sig till final där hans låt “I am Gay” slutade trea. Båda har sedan dess tävlat som låtskrivare – både i Norges uttagningar och i andra länder. Totalt är de dock fem låtskrivare bakom “My system” varav fyra är kvinnor, vilket innebär rekord i antal kvinnliga låtskrivare för ett vinnarbidrag. Dessutom är det rekord i antalet utländska låtskrivare för ett vinnarbidrag (också fyra), vilket givetvis gör låtskrivargänget till det mest rekordtäta någonsin.
Då nästan hela Norden varit inblandat i de svenska mellovinnarna nu de senaste åren, är frågan om vad som blir kopplingen till Island nästa år? Island har än så länge inte haft några kopplingar till ett svenskt vinnarbidrag – så 2027 är det kanske läge?
Spådomar inför Eurovision
Även om “My system” var favoriten som höll, så är finalresultatet inte helt solklart. Visserligen är 90 poäng av 96 möjliga av tittarna, ett kvalitetsmärke – men inte på något sätt unikt. Sedan tittargrupperna infördes 2019 så har 90-poäng inte varit ovanligt att dela ut från tittarna – och faktum är att maxpoängen, 96, delats ut vid ett flertal tillfällen. Samtidigt är juryresultatet rätt svagt jämför med tidigare år. 71 poäng är långt ifrån maxpoängen och dessutom är det en av de lägsta jurypoängen till en vinnare sedan 2020. Frågan är ju dock såklart om något av detta spelar någon roll? Kan man ens dra några slutsatser om resultatet i ESC av hur röstningen i Mellon slutade? Nej, det verkar väl inte så direkt. Vad tittarna röstar på är rätt unikt för Sverige och säger mycket lite om vad de europeiska tittarna tycker och tänker.
Istället är det kanske snarare den internationella juryn som kanske har mer representativitet – men även här är det svårt att dra några slutsatser. Sverige brukar alltid lyckas bättre hos jurygrupperna än hos tittarna i ESC, med undantag för ifjol då KAJ gick bättre hem hos tittarna än jurygrupperna i Basel. Men, i Mellon var ju Måns Zelmerlöw juryns favorit, före KAJ. Ändock är det svårt att dra några slutsatser – när Tusse vann 2021, gjorde han det som både tittarnas och juryns favorit – men kom inte i närheten av ett lyckat resultat i Rotterdam – vare sig hos tittare eller jurygrupper. Vad vi nog bör förvänta oss är att Felicia och “My System” förmodligen inte kommer bli någon oddsfavorit – och sannolikt inte någon fanfavorit heller. Såsom läget ser ut just nu har redan Finland, Grekland och Frankrike tagit hand om de positionerna. Men det betyder ingenting för resultatet i ESC! En svag gissning är dock att vi kan förvänta oss mer stöd av jurygrupperna i år, och kanske något svagare stöd av tittarna – såsom är normalfallet för svenska bidrag alltså.
Hur långt det bär i Wien återstår att se – men vi håller såklart på Felicia hela vägen!
