
PANELEN BEDÖMER. I år har vår skribentkollega Lukas fått äran att vara en av de första i den ackrediterade presskåren som får lyssna på Melodifestivalstartfältets tävlingsbidrag i förväg. Den här tisdagen gällde det bidragen som tävlar i startfältet i Kristianstad den 14:e februari. I väntan på repetitioner och genrep innan direktsändningen ger Lukas oss sina spontana kommentarer om respektive låt efter att ha fått hört samtliga 6 låtar två gånger.
Det kan vara bra att inflika att uppspelet inte innefattade några visuella sceniska intryck eftersom den fasen hade artisterna inte klivit in i än när uppspelet gjordes. Bland annat kan det innebära att bedömningen kan komma att justeras när också TV-bilden kopplas på.
Startfältet presenteras nedan enligt startordningen.
01. Patrik Jean
”Dusk Till Dawn”

Foto: ESC-Panelen
Ännu en gång inleder vi en deltävling med en andraårsdeltagare, med den enda skillnaden att denna artist inte var med just förra året. I en intervju med en journalistkollega på ESC Insight nämnde Patrik att denna låt skulle vara snabbare i tempo jämfört med hans låt från 2021 (”Tears Run Dry”), och det stämmer till viss del. Och detta är en ganska udda låt, upptempopop blandat med trance och lite operasång. Det pratades om eventuella likheter till Nemo och JJ, men rent helhetsmässigt har det här hamnat i Mellopopfåran. Kanske mer likt Adonxs (Tjeckien 2025)? Och där var tydligen viss spoken word på det. Blir tämligen ostrukturerat, och parallellerna till ”My System” lär kanske få denna att blekna en aning.
02. Korslagda
”King of Rock ’n’ Roll”

Foto: ESC-Panelen
Och då kommer vi till Korslagda, som fick många ögon på sig efter att de länge legat edda på oddsen om att vinna. Och det här är inte så komplicerat, det är rock ’n’ roll, ömsom The Whos låtar ”Pinball Wizard och ”Won’t Get Fooled Again”, ömsom mycket trallvänlighet som vi annars kände till hos Black Ingvars, vi som växte upp med dem. Det återstår ju och se om det här är såpass slagkraftigt att det når final som oddsen antyder. Just startnummer två i deltävling 3 är exceptionellt oturligt, bara två låtar har ens tagit sig till en Wildcard-runda. Fast konstigare saker har ju hänt (Hej KAJ!).
03. Emilia Pantić
”Ingenting”

Foto: ESC-Panelen
Ett till nytt namn är Emilia Pantić som kör avskalad gitarrpop som inte förargar särskilt mycket. Det finns anslag där det bygger upp till något större, men i slutändan är det den trevliga radiopopen som gör sig bra i streams men än så länge inte lyckats bryta sig igenom bruset i Melodifestivalen, vilket alltid är väldigt synd när det händer. Intressant att notera är att Noll2 står på upphovet, även om de tyvärr också ramlade ner i samma fallgrop som vi blev varse om.
04. Medina
”Viva L’Amor”

Foto: ESC-Panelen
Sen går vi vidare till det största namnet denna vecka, bronsmedaljörerna tillika silvermedaljörerna Medina. Och det här är praktiskt tagit det vi kan förvänta oss från dem. Precis samma dancehall som man tävlade med i förrfjol och två år innan det. Jag ställer mig genast frågande till hur detta kommer tas emot. Nu finns förvisso publiken där som kommer skicka detta till final, men jag undrar om själva genren som sådan börjat stelna lite? En sak är dock säker, det kommer hända mycket på scen, och partystämningen lär infinna sig på riktigt, till skillnad från hur pålagt allt blev med Junior Lerin för två veckor sedan.
05. Eva Jumatate
”Selfish”

Foto: ESC-Panelen
Här har vi en till debutant, Eva Jumatate. Och vad vi får höra här är en R&B-ballad som spar på tempot till favör för mycket atmosfär och sångkapacitet. Detta var någonting vi fick bekanta oss med med Laila Adèle förra veckan, men Evas låt är kanske inte lika slagkraftig, men istället mer skör. Mycket kommer hänga på att hon kommer ut genom rutan och lyckas leverera sig själv fullt ut.
06. Saga Ludvigsson
”Ain’t Today”

Foto: ESC-Panelen
En andraårsdeltagare som var med förra året får vi först nu, välkommen tillbaka Saga Ludvigsson. Och hon fortsätter på samma spår som förra året, countrypop à la tidiga Taylor Swift. Förra året skrällde hon sig vidare till final till mångas chock (hennes egen allra mest). Hon kan säkert ta sig vidare i år också, då denna låt fortsätter vidare på ett naturligt sätt från den förra. Det är ofta lätt hänt med återkommande artister att deras nästa låt antingen blir för lik den de tävlade med gången innan, eller så blir det alldeles för tillrättalagt. Men den gropen faller inte ”Ain’t Today” i.
Helhetsintrycket
Tyvärr faller deltävling 3 i samma förbannelse som den tredje deltävlingen oftast gör – här saknas den där låten som verkligen blåser folk av stolen. Ett bestående problem har varit att det blir mer av en musikalisk slasktratt till en deltävling som saknar en klar och tydlig funktion jämfört med övriga. Det känns ganska cementerat vilka jag tror kommer ta finalplatsen (Medina och Saga på rent momentum och igenkänningsfaktor), kampen om finalkvalet lär nog vara desto mer öppen. Fast någon som utmanar om titeln tror jag inte vi kommer se här.









