PANELEN BEDÖMER. I år har vår skribentkollega Lukas fått äran att vara en av de första i den ackrediterade presskåren som får lyssna på Melodifestivalstartfältets tävlingsbidrag i förväg. Den här tisdagen gällde det bidragen som tävlar i startfältet i Linköping den 31:a januari. I väntan på repetitioner och genrep innan direktsändningen ger Lukas oss sina spontana kommentarer om respektive låt efter att ha fått hört samtliga 6 låtar två gånger.
Det kan vara bra att inflika att uppspelet inte innefattade några visuella sceniska intryck eftersom den fasen hade artisterna inte klivit in i än när uppspelet gjordes. Bland annat kan det innebära att bedömningen kan komma att justeras när också TV-bilden kopplas på.
Startfältet presenteras nedan enligt startordningen.
01. Greczula ”Half of Me”
Foto: ESC-Panelen
Den första låten ut här på lördag, och därmed den låt som blir startskottet i år kommer alltså från fjolårets bronsmedaljör Greczula. Och det inleds med ett a cappella-inslag, som gradvis bygger upp och bygger upp innan vi får fram en refräng som kombinerar glamrock med Abba. Eller varför inte The Ark? Jag påmindes en hel del om det. Kanske att det inte är lika fartigt och rockigt som ”Believe Me”, jag hade nog hoppats på något som lutat mer åt det rockigare hållet. Men jag är rätt säker på att Greczula kommer rida på den framgångsvåg han skapade ifjol på rent momentum, och kanske blir det så att liveframträdandet kommer få låten att höja sig ett par steg.
02. Jacqline ”Woman”
Foto: ESC-Panelen
Vår nästa låt kommer från den andra raka andraårsdeltagaren som är Jacqline med en låt som inte är särskilt annorlunda jämfört med hennes förra försök. Ömsom Beyoncé, ömsom Vogue, lite Ariana Grande… gillade man ”Effortless” lär man gilla denna, helt klart. Fast det är samtidigt också ett svårare utgångsläge eventuellt efter Greczula. Blir lite kallt och beräknat. Står och pendlar om denna klarar sig vidare eller inte.
03. Noll2 ”Berusade ord”
Foto: ESC-Panelen
Efter två andraårsdeltagare får vi nu se en debutant, och bekanta oss med Noll2. Och de bjuder på en lite udda mix av svensk radiopop och gammaldans (mycket fioler där). Ställer sig ändå snyggt i ledet, och jag noterar att de har harmoni i stämmorna bland annat, och det kan man komma långt med. Det finns dessvärre alltid denna risk att den här sortens musik hamnar fel i forumet, vilket är väldigt synd. Den där avgrunden mellan det som funkar perfekt på radio jämfört med vad som slår i Melodifestivalen riskerar att göra sig påmind igen, jag tänker bland annat på Linnea Henrikssons öde där förra året.
04. Junior Lerin ”Copacabana Boy”
Foto: ESC-Panelen
Som utlovat blir det fart och brasiliansk krydda, vilket Junior Lerin står för. Och nu blir det Destination Calabria blandat med Ofenbach, åtminstone är det de referenserna jag hittar när jag letar i mitt egna arkiv som är min lilla hjärna. Och tonartshöjning! Oavsett hur långt det här kommer slå är det som bäddat för att det kommer hända mycket på scen. Det enda frågetecknet är hur Junior själv kan nå ut i rutan. Det är inte utan att hans röst drunknar i melodin, och det kändes lite andfått även i studioversion… Hmmm.
05. Indra ”Beautiful Lie”
Foto: ESC-Panelen
Ett startfält i en mellodeltävling blir sällan komplett utan en ballad, och Indras låt är en atmosfärisk sådan, som sen bygger och blir väldigt bombastisk mot slutet. Pampigt och fint hela paketet, och Indra har en intressant Bond-aktig röst som knappast bleknar, utan fungerar bra ihop med låten. Det är inte konstigt att hon kom långt i Idol när det begav sig. Samtidigt har de flesta Idoltalangerna fått allt mycket mindre brinntid på senare år, vilket är ett litet aber. Men, som enda ballad denna vecka, som också går ut sent i lineupen kan detta bli en outsider. Det var någonting Lisa Ajax lyckades dra nytta av 2024.
06. A-Teens ”Iconic”
Foto: ESC-Panelen
Vi rundar av denna deltävling med en relik från 90-talet, nämligen A-Teens. Och visst låter det 90-talspop med vocoders och allt. Alcazar-pop som flörtar med Abba-arvet och den låt med tydligast refräng. Såpass nittiotalistiskt i soundet är det att man undrar hur mycket det kommer bryta igenom de generationer som inte levde genom det? Under 00-talet och en bit in på 10-talet var detta typ av nummer stapelvara som allt som oftast gick hem, tills man gradvis fick höra det till allt mer leda. Är svenska folket redo för en såpass tidig revival av detta? Återstår att se!
Helhetsintrycket
Om man frågar om min personliga åsikt är det ganska koncentrerat mellan vad jag har som min personliga topptrio respektive bottentrio, men sen att min smak för det mesta går på tvärs med allmänheten är en självklarhet. Lika mycket är det en självklarhet att Greczula åter går till final. Men sen tycker jag det blir väldigt öppet. Här kan verkligen vad som helst hända! Rent musikaliskt är det inte upplagt för några större överraskningar, det man kunde förvänta sig höra är det vi får höra.
Innan du kommenterar hos oss, vänligen ta del av panelens kommentarspolicy där vi bland annat besvarar varför vi frågar efter namn och e-postadress vid kommentering.
