Följ Eurovision-bubblan »

                 
 
 

 

Nostalgi med Schlagermagistern – Deltävling 4 genom tiderna

Publicerad: | Skribent: Adrian

Publicerad


MELODIFESTIVALEN 2021. Den här veckan avgörs den fjärde och sista deltävlingen och inför det tar vår Schlagermagister Adrian nedslag i några av tidigare ”fjärde deltävlingar” och gräver fram några av de skönaste och mest minnesvärda bidragen i schlagerarkivet.

 

Det är ingen hemlighet att deltävling 4 vanligtvis är den starkaste deltävlingen varje år. Om vi tittar tillbaka under de senaste 20 åren så ser vi att vinnarlåten startat i just den fjärde deltävlingen hela nio gånger: 2004, 2006, 2008, 2009, 2010, 2013, 2015, 2016 och 2019. Detta är ju såklart inte en slump, utan beror helt på att Melloredaktionen med Karin Gunnarsson och Christer Björkman i spetsen vill lägga förhandsfavoriterna sist. Ju närmare finalen ett bidrag offentliggörs – desto färskare i minnet är det när man röstar i finalen – och desto större chans har du att vinna. Att starta i deltävling 4 innebär alltså att Karin & Christer har höga tankar om dig, och startar du allra sist i den deltävlingen så är du i ”guldpositionen”. Det är nämligen ifrån den positionen som vi har fått flest vinnarbidrag genom tiderna – nämligen fem stycken (2006, 2008, 2009, 2015 och 2019). Ändå är det ofta lite chansartat om just bidragen i ”guldpositionen” faktiskt vinner i slutändan. Man ska nog snarare se ”guldpositionen” som positionen för det bidrag som Christer och Karin allra helst VILL ska vinna Mellon – och det är inte alltid resten av svenska folket (eller juryn) håller med dem.

Just därför får vi nästan alltid se stora och välkända artister på denna position, gärna sådana som vunnit Mellon förut, varit extremt nära att vinna Mellon förut, eller som helt enkelt varit enormt uppsnackade i media. Exempelvis hade Loreen denna position 2017 – och åkte då ut i andra chansen. Katrina & The Nameless (2005) – den brittiska ESC-vinnaren som även hon åkte ut i andra chansen. Danny Saucedo (2012) – fjolårstvåan som skulle få sin revansch, men slutade tvåa i finalen igen. Mariette (2018) – även hon skulle få revansch men misslyckades i finalen. Listan kan göras lång. Men som ni förstår så är sista deltävlingen den klart mest prestige-fyllda, och även om vi inte bara kikar på den sista positionen (”guldpositionen”) så har den sista deltävlingens startfält alltid varit välfyllt med minnesvärda låtar. Låt oss bli lite nostalgiska och kika på vad för gott vi kan hitta i denna deltävlings schlagerhistoria!

 

13 mars 2004, Malmömässan i Malmö

Den här gången gör vi vårt avstamp så sent som 2004, på Melloturnéns tredje år. Detta var faktiskt första året som Malmö var en del av Melloturnén! Varför så sent kan man undra, Malmö är ju ändå Sveriges tredje stad och borde väl varit en självklar del av upplägget redan från början? Jo, men den stora multi-eventarenan som vi är vana vid idag, Malmö Arena, var fortfarande inte byggd (om ens påtänkt). Detta gjorde att det egentligen inte fanns någon arena med tillräcklig takhöjd för evenemanget i Malmö. Malmömässan var knappast en bra lösning, men fick duga då man väldigt gärna ville inkludera Skåne i turnén för första gången.

Det är också värt att komma ihåg att den sista deltävlingen då ännu inte var så prestigetyngd som den är idag. Mellan 2002-2003 hade den sista deltävlingen istället varit uppbyggda för att lyfta fram fjolårsvinnarna, bl.a. Friends (2002) och Afro-dite (2003). Båda dessa tävlade i sista deltävlingen, och gick vidare till final, trots att deras bidrag var klart sämre än det de vunnit med året innan. Den stora förklaringen till detta var nog att de inte hade så mycket till motstånd – man hade helt enkelt avsiktligen gjort startfälten lite svagare för att ge fjolårsvinnarna en fördel.

2004 däremot var upplägget helt annorlunda, och sista deltävlingen kom att bli den bästa deltävlingen i Melloturnéns historia. För det första så hade SVT, inför Melodifestivalen 2004, infört ett jokersystem i uttagningsprocessen. Detta innebar att SVT själva (läs: Christer Björkman) skakade fram fyra av de 32 tävlande bidragen. Dessa var specialskrivna på efterfrågan av SVT, med kända låtskrivare och ofta framförda av Christer Björkmans önskeartister. Målet med detta var att bredda startfältet och öka underhållningsvärdet, och därmed kompensera för uttagningsjuryns ibland lite enformiga och konservativa låtval. Och denna kväll var det Lena Philipsson som var jokern – resten är ju historia. Det gör ont inledde en kavalkad av minnesvärda tävlingsbidrag denna kväll, som bland annat innehöllLa dolce vita med After Dark, Min kärlek med Shirley Clamp och Olé Olé med Andres Esteche. Samtliga gick till final, även om de två senare gick via Andra chansen! Ett väldigt kärt återseende, som inte gick till final, var när Brandsta-profilen Glenn Borgkvist tillsammans med Lotta Nilsson (från dansbandet Candela) framförde rockschlagern Boom bang-a-bang – i sann Brandsta-anda. Sorgligt nog är detta senaste gången som vi fått se Glenn tävla i Melodifestivalen, även om han såklart varit med som pausunderhållning ett par gånger sedan dess.

Min personliga favorit denna kväll var dock en annan veteran, med internationellt CV – och kopplingar till 2021 års finska ESC-uttagning! Jag talar såklart om Pandora, eller Anneli Pettersson, som hon ju egentligen heter. Hon var en av Sveriges internationellt sett största stjärnor under 90-talet, då hittenTrust me blev en radioplåga över hela världen. Emellertid kom hon att bli större i Japan än någon annanstans, och spenderade större delen av 90-talet med att turnera där. 2003 var hon med i Melodifestivalen med You som dock inte blev någon större framgång. Denna kväll 2004 ställde hon dock upp med Runaway”, en riktig schlagersmocka i Shania Twain-stil, som blev min stora favoritlåt 2004. Nu räckte inte det till finalen, och sedan dess har hon inte tävlat i Mellon. Intressant nog så dog hennes karriär inte på något sätt där, utan den flyttade över Östersjön till Finland. För där skulle hon från slutet av 00-talet växa till att bli en stor artist, med landstäckande turnéer, artistsamarbeten och uppträdanden i bl.a. finska ”Idrottsgalan”. Faktum är att hon är betydligt mer känd i Finland än i Sverige. Kanske inte så konstigt att hon slutade tvåa i finska uttagningen till ESC i år med gruppen Teflon Brothers och låten I Love You!

 

5 mars 2005, Tipshallen i Växjö

Året därpå, 2005, satsade SVT på ännu en ny stjärnspäckad och spektakulär lineup. För dansbandsfansen fanns tungviktarna Date och förre Barbados-sångaren Mathias Holmgren, för schlagerfansen såg vi Anne-lie Rydé (och en enorm fjäderboa) – och för jazzfolket introducerades vi för den unga Caroline Wennergren! Även HBTQ-profilen Rickard Engfors gjorde en extravagant debut som tävlingsartist, tillsammans med operasångerskan Katarina Fallholm! Den stjärna som självklart kom att lysa mest under kvällen var SVT:s joker Nanne Grönvall. Bara dittills var ju startfältet mycket imponerande! Ändå fanns fler bidrag som skulle göra rejält avtryck till eftervärlden. Som jag tidigare nämnt så har R’n’B och hip-hop sällan haft mycket att hämta i Melodifestivalen. Men 2005 såg vi ett starkt försök av SVT att få in fler sådana bidrag – och det klart bästa av dem var B-Boys International feat. Paul M som denna kväll framförde One Step Closer. Trots att jag själv inte är något hip-hop-fan så är detta en låt som konstigt nog fastnade omedelbart i mitt huvud – och tydligen var jag inte ensam om det. Trots att låten slutade 6:a denna kväll, så levde låten vidare bland många andra schlagerfans och framförallt hos musikjournalister. Låten har i efterhand växt till att bli en av de mest minnesvärda och välkända bidragen i sin genre – trots att artisterna som framförde den sedan länge försvunnit ur allt rampljus. Det var en dagslända helt enkelt!

Man kan ju inte undvika att också ta upp bidraget på ”guldpositionen” – Katrina & The Nameless med As If Tomorrow Will Never Come. Detta var ju tänkt som det stora dragplåstret på hela Melloturnén 2005, då SVT för första gången lyckats övertala en tidigare Eurovisionvinnare att ställa upp i Melodifestivalen! Dittills hade varken Charlotte Perrelli, Carola, Herreys eller ABBA övertalats att göra comeback i Mellon (även om Carola faktiskt hade ett bidrag med 2003, som dock blev diskat). Att därför få med den brittiska ESC-vinnaren från 1997, Katrina Leskanich, var en rejäl skalp för SVT som visade att Melodifestivalen hade fått rejäl tyngd även internationellt. Hennes originalband The Waves gjorde henne dock inte sällskap, utan ersattes av ett svenskt kompband som skapats enbart för att framföra bidraget i Melodifestivalen. De kallade sig helt sonika The New Wave, men det gick inte väl hem hos musikerna i originalbandet som motsatte sig namnvalet. Kort innan tävlingen fick de därför ändra bandnamnet till ”The Nameless” – ett lite desperat tilltag men påverkade kanske inte utgången i någon större utsträckning. Det var ju fortfarande Katrina som var i fokuset. Så man kan ju tycka att denna stjärna borde ha bländat tittarna med sin ESC-vinnar-aura – men ack, så var inte fallet. Det blev en flopp, trots att låtskrivar-esset Thomas G:son stod bakom låten. Det blev ett chockartat misslyckande för Katrina, som förpassades till Andra chansen – där hon till slut åkte ut. Tufft slag för Katrina alltså, men lite revansch fick hon ca 6 månader senare, då hon ändå dök upp i ESC-sammanhang, men då som programledare i Eurovisions 50-års jubileumskonsert tillsammans med lettiska Renars Kaupers. Där blev hon rättmätigt hyllad för sitt proffsiga värdskap. Men i ärlighetens namn så tycker jag fortfarande att “As If Tomorrow Will Never Come” hade förtjänat ett bättre öde. Det var helt igenom en bra låt, som säkerligen hade gått till final om någon annan framfört den. Men ibland får man helt enkelt acceptera att tittarna inte gillar för starka stjärnor – inte ens när G:son har skrivit låten.

 

11 mars 2006, Scandinavium i Göteborg

Den fjärde deltävlingen 2006, var episk – i ordets rätta bemärkelse! Sist ut, på ”guldpositionen”, så väntade nämligen Carola – som gjorde en mycket efterlängtad comeback efter 15 års frånvaro i Mellon. Carola var predikanten och Scandinavium hennes kyrka –  och med Evighet tog hon ju självklart hem finalbiljetten. Hon överglänste helt enkelt allt annat denna kväll. Men det betyder ändå inte att kvällen saknade andra mycket intressanta bidrag. Bland annat fick vi se Roger Pontare göra comeback med en ny björndräkt, och Sandra Dahlberg försökte storma scenen med ett gäng snöscooters (innan SVT fick henne på andra tankar). Legenden Günther gjorde dessutom debut – även om den verkligen misslyckades då ingen tycks komma ihåg det bidraget idag… Då gick det bättre för Rednex – som skulle ta sig ända till final, men via andra chansen!

Den debut som blev mest uppmärksammad denna kväll var dock schlagerfantasten, skådespelaren, och Mello-radiokommentatorn Björn Kjellman! Låtskrivaren Calle Kindbom hade försökt övertala Björn till att medverka flera gånger – och Björn hade alltid tackat nej. Det enda som kunde ändra på det var om han fick framföra ett specialskrivet bidrag som gick i stil med hans två favoritländer í Eurovision: Kroatien och Frankrike. Så Calle Kindbom knappade ihop en kroatisk-fransk ballad på svenska – och då var saken avgjord. För första gången fick vi nu, på scenen, inte bara se Björn Kjellman utan också en gigantisk LCD-skärm. Denna teknologi skulle vi såklart få se mer av i Mellon flera år senare, men denna kväll var det lite futuristiskt. På skärmen kunde vi se Björn som förinspelad ”bakgrundsdansare” – som sedan förvandlas till en fjäril! Detta medan live-versionen av honom sjunger en kroatisk-fransk ballad utklädd till en blandning mellan Willie Wonka och en irländsk pyssling. Kort sagt Älskar du livet med Björn Kjellman är en av de märkligaste och mest minnesvärda bidragen i tävlingen. Någonsin!

Innan vi lämnar 2006 och Carolas väckelsepredikan, så måste jag verkligen lyfta fram min stora favorit ifrån denna kväll – tillika en stor fanfavorit har det visat sig. Evan medUnder Your Spell är ett av de där bidragen som hamnade mellan stolarna och åkte ut direkt (slutade till och med sist i resultatlistan). Detta trots att låten faktiskt var ganska bra – så pass bra att den fortfarande är en av de mest spelade låtarna från detta års Melodifestival. Evan, eller Pontus som han egentligen heter, började sin musikkarriär 2003 och hade ett par singlar på Trackslistan innan han kom med i Mello 2006. Nu blev Mellon 2006 ett fiasko för honom, men han fortsatte producera hits och redan på hösten 2006 hade han en ny singel på Trackslistan. Han är faktiskt aktiv än idag! Men ”Under your spell” blev inte någon Trackslistehit – och man undrar ju varför. Var det den överdådiga 1800-talsklädseln? Var det de billiga dans-movesen? Eller var det bara det faktum att Carola gjorde comeback denna kväll och överglänste allt annat? Ja, vem vet?

 

24 februari 2007, Läkerol Arena i Gävle

Här har vi en helt galen fjärde deltävling! Visst, vi kan snacka Andreas Johnssons stora comeback medA little bit of love, eller Sarah Dawn Finers vackra debut med I Remember love. Eller varför inte Sanna Nielsens Vågar du, vågar jag? Alla gick i slutändan till final och är klassiker idag – det ska vi inte ta ifrån dem. Men rubrikerna fick vi ifrån helt annat håll denna kväll.

Låt oss börja med bidrag nummer 1: Magnus Uggla med För kung och fosterland. Ärligt talat var oddsen för att Magnus Uggla någonsin skulle göra någon nytt Mellobidrag – extremt små! Han är ju redan en Melloklassiker, då han tidigt i sin karriär framförde Johnny the Rocker i Melodifestivalen 1979 – och slutade sist. Att därför ställa upp igen, 28 år senare – var lite oväntat. Men det är klart, han är ju Magnus Uggla – så när han väl gör comeback så blir det inte utan skandaler och hetsiga debatter. Som den provokatör han är, skrev han en låttext som driver med konsumtionshetsen bland dagens rikare Stockholmsskikt. En intressant samhällskritik om man gillar politisk filosofi! Men, det är klart, sjunger du om hur man hyr in ”En skum polack” så att ”källaren blir till ett hemma-spa” så kan man ju inte vänta sig annat än ett rejält backlash! Det blev en våldsamt debatt om detta, då Polen nyligen gått med i EU och billig inhyrd polsk arbetskraft just hade blivit ett hett politiskt ämne. Var det rasism eller satir? Många hade åsikter, men framförallt hade den polska ambassadören det – som helt enkelt polisanmälde låten för hets mot folkgrupp. I Polen så skapades en proteststorm mot Magnus – som trots allt tog det hela med ro. Han hade rört om i grytan och gjort folk arga – så nu var han såklart nöjd. Låten gick till Andra chansen, men inte vidare därifrån. Och förundersökningen om hets mot folkgrupp lades ned av Justitiekanslern.

Det andra skandalbidraget denna kväll fick kanske inte så mycket politiska efterspel, men skapade snarare en debatt om hur snuskig man egentligen får vara i Mellon. Eller kanske snarare hur mycket överdrivna antydningar till snusk en låttext ska få innehålla? Jag talar såklart om After Dark och låten med den oerhört dubbelmenande låttiteln (Åh) När ni tar saken i egna händer. Spontant var det såklart kul att se After Dark igen, även om det var utan Lasse Flinckman denna gång. Men det var framförallt den vansinnigt snuskiga låttexten som väckte uppmärksamhet. Låten utgav sig, för otränade och oskuldsfulla öron, att vara en låt om hemmasnickeri, matlagning och om att mecka med sin bil hemma i garaget. Att alltså göra precis som Martin Timell, Mat-Tina och Bosse Bildoktorn. Alla tre gjorde dessutom förinspelade cameos på skärmar på scenen – så att det inte rådde några oklarheter! Å andra sidan så kanske de mer ”fallna” och ”gatuvana” av oss inte hör den delen av låttexten så tydligt, utan snarare om de bästa sätten att onanera. För jodå, det kan man sjunga om – bara man inte faktiskt sjunger om det. Skandal? Ja, nog blev det debatt såklart – men antalet allvarligt upprörda moraltanter var så pass lågt ute på internetforumen och nöjessidorna att det inte blev några kravaller av det hela. Bara en väldigt, väldigt, VÄLDIGT snuskig låt – och minnesvärd sådan dessutom.

Liten bonus: Min favoritlåt denna kväll var när en höggravid Caroline af Ugglas framförde den supergladaTror på dig i sann Janis Joplin-stil. Fortfarande en vansinnigt klistrig låt, som ännu går varm i mina högtalare här hemma.

 

28 februari 2009, Malmö Arena i Malmö

Slutligen hamnar vi i 2009 års tilltänkta crescendo, som innehöll vinnarbidrag La voix, liksom Sarah Dawn Finer (feat. en lyftkran), samt dansbandslegenderna Thorleifs! Tungviktare alltså! Men spännande nog så var den mest favorittyngda artisten denna kväll – en yngre och blivande internationell superstjärna: Agnes. Det ska poängteras att hon ju redan sedan 2005 varit en superkändis i Sverige – efter att hon slagit igenom i Idol. De följande åren hade hon kämpat sig fram och bl.a. bytt musikbolag innan hon 2009 skulle få sitt stora genombrott. Tanken var ju att hennes bidrag Love Love Love skulle bli just det, men så som det skulle visa sig så var det en annan låt som släpptes internationellt strax innan Mellon, Release me som skulle bli det genombrottet. Tittarna i Sverige tyckte dock ändå om ”Love love love”, så det blev ju finalbiljett och en fin placering i Globen senare – men hur många i Sverige visste då att miljontals människor i utlandet satt och lyssnade på hennes ”Release me”? Den låten blev en av de största svenska musikexporterna under hela 00-talet – och det var den låten som Agnes kom att framföra i Malmö Arena igen fyra år senare som en del av pausunderhållningen i Eurovision Song Contest. Med denna kunskap med oss, visst är det svårt att inte hissna när man ser ”Love love love” – och framförallt av denna Agnes, som var en världsstjärna utan att veta om det då.

Nåja, vi kan stirra oss blinda på superstjärnor, eller så kikar vi ännu högre – på stjärnpiloter! Eller rättare sagt Higher med Star Pilots. Detta är en ekvation som jag fortfarande inte får ihop: Hur kan en så bra låt komma ifrån ett band som består av piloter? Jo, jag vet att Brandsta City Släckers också var rätt bra – men de var brandmän! Piloter, och framförallt stridspiloter, borde väl inte kunna vara seriösa musiker? Nej i och för sig var de inte det, men de hyrde in en riktig sångare: nämligen tidigare Fame-factory-adepten Johan Becker, och vips så hade de faktiskt ett riktigt nummer! Nu ska man säga att det var Johan som gjorde allt musikaliskt – de tre stridspiloterna stod bara bredvid och sysslade mest med att ta av och på sig hjälmarna hela tiden. Lite ”En officerare och en gentleman” goes ”Hot shots” goes ”Livet är en schlager” alltså. Helt logiskt. Eller nej, det är ju just det som det inte är! Jag vet inte varför jag verkligen gillar det här, men det är ett fruktansvärt klistrigt bidrag som framförs väldigt snyggt av Johan Becker. Jag stryker gärna de övriga tre ur ekvationen, men jag inser att en stor del av charmen med det här bidraget är just den mossiga pilotdansen och all pilotrekvisita. Okej då, det få väl gå för den här gången! Och även om detta skickades till andra chansen där den blev utslagen, så är det utan tvekan en minnesvärd udda fågel i Mellohistorien. Truly a flight to remember!

 


Kommentera

 
 

 
 
 

  Bookmark and Share Tillbaka till toppen
Aktuellt

Nyheter

Eurovision 2021

Inför Eurovision

Panelens topplista

Om oss


 
Sök på sajten
 

 
 



Om ESC-Panelen

ESC-Panelen är ett forum om Eurovision Song Contest, Melodifestivalen och andra länders nationella uttagningar.
Vi skribenter i panelen är ett gäng Eurovision-intresserade personer i varierande åldrar och med skilda preferenser inom musiksmak. Den gemensamma nämnaren är att vi alla delar en stor förkärlek till Eurovisionen, och att vi tillsammans bevakar tävlingen året om. Vi delar med oss av bland annat nyhetsuppdateringar, projekt, länktips, topplistor och recensioner.

Gilla och följ oss gärna i våra sociala medier! Du hittar oss på Facebook, Instagram, Twitter och YouTube.

Har du några frågor, funderingar och/eller vill du tipsa oss om nyheter? Skicka i så fall ett mejl till info@escpanelen.se



Musiktips

För alla er Eurovision-fantaster vill vi tipsa om musikkanalen ESCRadio som spelar Eurovisionmusik dygnet runt, året om. Dessutom sänder kanalen Radio International direktsända program om Eurovision en gång i veckan.


Personalinloggning
Tillbaka till toppen

ESC-Panelen