Foto: ESC-Panelen
MELODIFESTIVALEN 2019 – DELTÄVLING 4. Under veckan inför att den fjärde deltävlingen ska avgöras har vår skribent Adrian suttit inne i Sparbanken Arena i Lidköping och följt repetitionerna. Här är hans tankar och åsikter om låtarna efter att dessa repetitioner nu är över.
Notera att låtarna presenteras enligt startordning och ej i favoritordning samt att det är Adrians personliga åsikter som nämns nedan. Du är varmt välkommen att lägga in dina åsikter och din topplista i kommentarsfältet!
Samtliga foton tillhör ESC-Panelen!
Pagan Fury – ”Stormbringer”
Först ut är det mest udda numret som deltar i årets Mello, Pagan fury med Stormbringer, som introducerar genren neofolkmetal i tävlingen. Gruppen består egentligen av ett antal musiker men av dessa är det bara sångerskan Mia Stegmar, eller Arven Latour som hennes alter ego heter, som är på plats. Resten av gruppen valde att inte delta, då de kände sig obekväma med att låtsas spela instrument till förinspelad musik. Arven däremot sjunger live, och hon har en korpinspirerad fjäderdräkt på sig. Numret utspelar sig i en fantasyinspirerad värld, med en mörk skog och omänskliga fantasivarelser. Dansarna har handskar med styltor och masker på ovansidan av huvudet, som förvränger deras mänskliga form. Hela numret är krävande, med mycket dans och pyro, och inte minst långa och krävande toner. Förmodligen det läskigaste och mest udda numret i årets Mello.
Anton Hagman – ”Känner dig”
Anton Hagman dedikerar den här låten till sin flickvän, och låten är klart romantisk till sin karaktär. Svensk R’n’B visserligen, men numret är mer färgglatt och uppklätt än vad R’n’B brukar vara. Anton är mer eller mindre barbröstad med en uppknäppt svart kavaj med silvermönster, utan skjorta under. I bakgrunden ser vi två musiker på trummor och elgitarr. Bakgrundsskärmen lyser upp i olika färger, och mitt i numret dyker Anton och hans musiker upp även på bakgrundsskärmen i flera versioner. Lite spegel-mot-spegel effekt! Anton har varit lite osäker under repetitionerna, men lyfter sig säkert i finalens direktsändning
Lisa Ajax – ”Torn”
Lisa Ajax kommer med en mycket mer finstämd låt i år, och numret kan beskrivas som en blandning av ”Empty room” och ”Euphoria”. Lisa är helt ensam på scenen hela numret, i mörka kläder och med med väldigt mörk bakgrund. Detta funkar väl med låttexten som handlar om olycklig kärlek. Lisa börjar sjunga sittandes på knä, men kommer under resten av låten att stå själv i halvbild, med ett antal strålkastare i bakgrunden. Låten kräver väldigt mycket av hennes sångröst, men Lisa har varit stabil under varje rep och har imponerat på presskåren hittills.
Arvingarna – ”I do”
Arvingarna är ju till vardags 4 man starka, men på scenen i Lidköping är de enbart 3 då en av dem är på semester. Men manfallet spelar inte särskilt stor roll för numret just nu, då de klarar sig bra på 3. Det är ett färgglatt nummer, med koreografi inspirerat av Arvingarnas tidigare nummer såsom Eloise. De står på rad bredvid varandra, med Casper i mitten. Det blir lite synkroniserad dans, lite hopp ifrån övre till nedre delen av scenen, och inte minst lite knäfall! De är inte klädda i sina klassiska kostymer från 1993, men väl matchande mörkblå glansiga kavajer. Hela numret osar schlager, och gillar man Arvingarna så kommer man att älska det här.
Bishara – ”On my own”
Bishara är inte mer än 15 år, men verkar oväntat bekväm på scenen. Iklädd mörk jeansjacka framför han ”On my own” med stor tonsäkerhet i ett nummer som både är avskalat och enkelt. Bishara väljer att inte dansa eller ha en synlig bakgrundskör – istället får vi se lite grön laser och blågröna strålkastare i bakgrunden. Allt detta gör att låten kommer fram väldigt tydligt, och man slås av hur likt detta är Benjamin Ingrossos tidigare alster. Han har ju som bekant varit med och skrivit ”On my own”. Bisharas röst påminner också tydligt om Benjamins, men även lite om en ung Michael Jackson.
Ann-Louise Hanson – ”Kärleken finns kvar”
Ann-Louise bjuder på ett annorlunda men finstämt bidrag, tillägnat hennes nu bortgångna nära väninna Barbro ”Lill-Babs” Svensson. Hela numret startar i en loge som installerats på scenen, där Ann-Louise sitter vid sminkbordet, och kören sitter och myser i en soffa bredvid. Varmt gulrött ljus på scenen, och sköna countrytoner i låten. Det blir verkligen mysstämning, och det hör till ovanligheterna i årets Mello! Ann-Louise själv är klädd i en glittrig blå blus, och gör en väldigt fin röstinsats. Det är en värdig och vacker hyllning till Lill-Babs, och ska absolut inte räknas bort.
John Lundvik – ”Too late for love”
John framför det bidrag som avslutar det sista startfältet – en plats som brukar vara reserverad till storfavoriten till vinsten. Och även om vi sist såg John Lundvik med balladen ”My turn” så är det inte många likheter med den som vi får se på scenen nu. John startar ensam på scenen, och sjunger till en början a cappella, innan musiken drar igång. Med en enorm ljusramp över sig så förvandlas en mörk scen plötsligt till en ljusklick och i refrängen växer numret med både högre tempo och mer ljus. Till slut kommer också en gospelkör in bakom honom och allting blir lite av ett frikyrkomöte – men det är väldigt lätt att själv falla in i sången. Visst saknar numret dans, pyro och konfettiregn, men John spar själv inte på krutet. Han äger kameran och scenen. Vi lär få se en självsäker John i finalen.
