« Inför ESC Georgien 2019

Inför ESC Georgien 2021 »

Nej. Nej, nej, nej. Så här ska man inte massakrera en låt som potentiellt hade varit bra! FEL!! Låtskrivarna hade uppenbart en intention att skriva en metal/grunge-ballad men beslutade sig för att hyra in en black metal-sångare och en revy-textförfattare… Detta är en låt som inte vet vad den är för något, en låt i identitetskris och total förvirring. Nej. Det här är skönt att slippa se och höra i Rotterdam.

Alltså det här är riktigt illa! Det känns som den klassiska ”för många kockar” frasen. Det vill för mycket, men faller istället helt platt. Vad försöker den säga? Varför göra det så komplicerat? Jag har inga vettiga svar. Denna låten är inte värdig en rocksångare. Det är rent ut sagt bedrövligt!

Jag är jättebesviken på Georgien i år! När Tornike tog hem segern i den nationella finalen på nyårsafton 2019 hörde jag att det var en artist med en bra rockröst som hade vunnit. Underbart att vi skulle få en rocklåt då i Eurovision, eftersom detta har varit en bristvara med undantag för några år. Men vad fick vi istället? Något slags mellanting mellan skrikrock och poprock? Eller vad är detta för genre?

Nej, eftersom georgisk TV sagt att Tornike ges en ny chans till 2021 hoppas jag att han tar fram en betydligt vassare och rockigare låt då. Annars får de gärna ta tillbaka Oto Nemsadze igen. Han levererade i alla fall något härligt och annorlunda rockigt i Tel Aviv.

Hade hoppats på en härlig rocklåt för den här killen har rösten för det men när han öppnade munnen blev det jag som stod och gapade istället av förvåning. En skrik-låt som vem som helst kan skrika med i.

Uppskattar verkligen Georgien för deras mod att ständigt sticka ut från mängden! Så ock i år när man för andra gången skickar en annorlunda rocklåt, om en kille som är less över att inte bli accepterad för den han är utan ständigt känner sig tvingad till att vara nåt annat för att vinna folks uppskattning. Sen finns det däremot fler låtar i samma genre som vistats i Eurovision som jag tyckt betydligt mer om. Men som sagt, kul drag. Återstår att se vad Georgien gör nästa gång, Tornike är också bekräftad som deltagande för 2021.

Georgien är tillsammans med Ukraina mina vinnare i år. Fast får jag bara välja en så väljer jag Georgiens bidrag. När jag hörde den här låten första gången blev jag jätteimponerad. Jag brukar inte lyssna på sådan här musik, men kan inte annat än att älska det här.

Vad som lyfter låten är dock texten. Samtidigt som den utstrålar ett bra & relaterbart budskap om att vilja bli accepterad för den man är så fungerar även låten som ett stort långfinger åt Big-5 länderna. Inte för att jag personligen har något emot dessa. Men att få se det här i Rotterdam hade minst sagt varit episkt.

Tornike kommer som bekant vara med och tävla nästa år. Jag har svårt och se hur han skall kunna toppa det här. Men han har lyckats blåsa mig av stolen en gång, så varför inte en gång till?

Georgien gör mig ännu mer besviken än vad Portugal gör med sina låtval och då är det riktigt illa. Något som är riktigt illa är även att höra den här skrikiga låten som är en blandning av rock, elektronisk pop och dubstep. Nu får det vara slut på sådana här trista & intetsägande skrik-låtar eller flum-bidrag från Georgien. Ge mig något seriöst och vettigt, tack.

Nope, not my cup of tea! När jag hörde att det skulle vara något rockigt hoppades jag på något helt annat, för det behövs i tävlingen. Långa, raka, tråkiga toner i en lika menlös låt. Nä, här har vi en sångare som är så mycket bättre än låten och jag hoppas de tänker till för nästa år!