« Inför ESC Cypern 2016

Inför ESC Cypern 2018 »

Cypern har deltagit i ESC sedan år 1981 med undantag för åren 1988, 2001 och 2014. Som vi tidigare har berättat tillhör Cypern ESC:s fyra sorgebarn – dvs. de fyra länder som debuterade före 1990-talet men som ännu inte vunnit tävlingen än. Läs gärna Adrians krönika om detta. Cypern har annars bjudit på en mängd olika genrer genom tiderna, främst med inslag av grekiska eller engelska toner. Ifjol körde man rockband men även om man tog sig till final så blev det inte så bra slutresultat. Senaste högsta noteringen för Cypern är en femteplats i finalen 2004.

En intressant notering är att Cypern och Grekland ofta utbyter höga poäng med varandra i tävlingen. Men, på senare tid har den klassiska ”and 12 points from Cyprus goes to…Greece” bytts ut till lägre poängsummor.

Äntligen kommer Cypern med en låt som faktiskt skulle ha en rimlig chans att vinna ESC! Årets cypriotiska bidrag är enormt snyggt producerat och tilltalar mig oerhört mycket – trots att det stundtals doppar foten i det suggestiva låtträsket där alla andra bidra ligger och simmar runt. Låten balanserar mellan upptempopop och suggestiv midtempoballad. Men det är just det som jag gillar, förutom den sköna basgången. Däremot krävs en rejäl scenshow för att sälja detta i Europa, vilket får mig att tro att Cypern inte kallt kan räkna med en finalplats just nu. Tvärtom, kommer nog allt att avgöras på scenen i Kiev.

Thomas G:son står i år för Cyperns bidrag, och det märks. Låten låter modern och i princip som något som i alla fall hemma i Finland kunde spelas på radio när som helst. Hovig, som artisten heter, klarar sånginsatsen väl, men det känns ändå som om något saknas. Kanske är det för att den är upprepande och repititiv, eller kanske är det för att den påminner så förskräckligt mycket om låten ”Human” av Rag n Bone Man.

En till midtempo låt! Om Cypern varit det enda landet som ställt upp med denna typ av låt så hade han kunnat vara en potentiell utmanare men när det finns så många låtar av samma sort är risken stor att vissa faller i glömska. Det är för övrigt Thomas G:son som skrivit låten. Bara det är värt en extra halv poäng.

I detta träsk av ballader kommer Cypern med något uppfriskande. Det är snyggt, välproducerad och jag diggar verkligen med. Det är något i låten som jag inte riktigt kan sätta fingret på som tilltalar mig med den. En av årets bättre låtar i denna genre av låtar, upptempo/midtempo poplåtar. Catchig refräng dessutom. Avgörandet lär komma på scen och jag hoppas de fixar det och bjuder oss på något speciellt för låten ger verkligen möjligheten för det.

Ifjol var Cypern mina stora favoriter och då kom de bara på plats 21 (!) i finalen. Årets cypriotiska låt som Hovig framför når absolut inte upp till vad Minus One gjorde ifjol, men den känns ändå befriande. Åtminstone om jag ska se i perspektiv till att det är en relativ seg första semifinal. Låten är ganska bra, och den kan säkert kan nå höga höjder. Vid vissa lyssningar så når den till och med lite högre. Den ska gå till final om jag får bestämma.

Jag gillar beatet i låten och refrängen är lite catchig. Den sticker ut bland alla ballader, tack och lov. Dock är den inte superspännande. Men helt okej.

Detta är en väldigt traditionell Eurovision-låt. Den här typen av låtar känner vi igen sen tidigare. Jag tilltalas av detta och som jag uttryckt mig många gånger förrut. G:son levererar alltid bra låtar. Hoppas på ett mäktigt liveframträdande med lite häftiga bakgrundsdetaljer och dansare, för den behöver något extra som lyfter helhetskonceptet, eftersom det här är en midtempo-poplåt som diggar på i samma tempo utan någon direkt höjning. Någon topplacering i resultatet förväntar jag mig inte.