Följ Eurovision-bubblan »

                 
 
 

 

Lukas väljer: Bästa låt från varje ESC-land – del 4

Publicerad: | Skribent: Lukas

Publicerad


PANELENS VAL. Under sommaren kommer vår skribent Lukas att välja ut sina favoritbidrag från varje land som tävlat i Eurovision Song Contest till och med år 2021. Denna gång får du se Lukas val när det gäller Bosnien-Hercegovina, Irland, Kroatien, Portugal och Slovenien!

 

Några inledande ord

Efter att 2020 års Eurovision ställdes in kan det kännas lite konstigt att svälja att vi i år har återigen fått se en Eurovisionsupplaga igen 2021 som man lyckades gå i mål med. Men likväl en av de mest befriande känslorna om jag får säga det själv! Detta innebär nu att vi är inne i lågsäsong igen och det är under denna tid som jag tänkte att det är dags starta ett nytt projekt.

Det jag hade tänkt lyfta idag är ett gäng låtar, inte mindre än 50 stycken, som jag personligen anser vara de bästa låtarna från varsitt land. Läsare som följt ESC-Panelen längre tillbaks kanske känner till att jag gjorde en ranking över låtar under åren 2004-2019 som hamnade oförtjänt lågt, och vissa låtar jag lyfte där lär nog dyka upp här också. Även längre tillbaks i tiden har jag sett samma tendenser att jag lätt faller för så kallade ”deep cuts” i tävlingen, dvs. låtar man inte tänker på i första taget. Och därför tänkte jag att det vore kul att lyfta fram dessa.

I denna del får du ta del av de sista länderna som debuterade under 60-talet samt tre länder från f.d. Jugoslavien. Favoritbidragen kan komma från vilka år som helst fram till 2021.

 

Mina val i denna del

Slovenien

Men Slovenien debuterade väl inte förrän först 1993? Vad gör de så här tidigt i min genomgång? Det här lär ju kräva sin förklaring…

Förutom Spanien och Finland gjorde alltså Jugoslavien sin debut 1961. Detta land var på sin tid ungefär som Storbritannien idag, ett samvälde av flera mindre länder. Intressant nog för denna historia är att för varje år som Jugoslavien ställde upp, valde man sin låt via den nationella uttagningen Jugovizija. Denna uttagning fungerade som ett mini-ESC där de olika delrepublikerna representerades med varsin låt, och vinnarlåten fick sen tävla under Jugoslavisk flagg. När så Jugoslavien gjorde sin debut gjorde man det med ett slovenskt bidrag, och därför tar jag upp Slovenien så pass tidigt som jag gör här.

Slovenien är ett land som jag ändå tyckt om emellanåt, samtidigt som jag inte kunnat låta bli att ömma lite för dem. Landets tämligen isolerade läge i alperna har förmodligen gjort att landet hamnat lite i ett ingenmansland, där vi i väst ofta förknippat dem som ett Balkanland i mängden, samtidigt som den musikaliska trenden i Balkan förskjutits allt mer österut och söderut. Därför har Slovenien haft en tendens att bli det där landet som är “allas vän, men ingens bästa vän”. Dessvärre inte så konstigt att landet inte lyckats med att nå topp 5 överhuvudtaget under egen regi (man lyckades i och för sig bli 4:a under jugoslavisk flagg). Vi pratar alltså 28 år! Ur mitt perspektiv som någon slags arkeolog inom ESC:s historia blir det ändå lite underhållande då det funnits en del guldgruvor i bakgrunden.

Men vad har allt detta inneburit när jag ska plocka ut ett favoritbidrag från Slovenien? Jo, förutom deras bidrag under egen flagg lyssnade jag även igenom Jugoslaviens låtar från 1961, 1962, 1966, 1967, 1970 och 1975, då samtliga hade slovenska artister och/eller låtskrivare. I slutändan kanske det inte var nödvändigt just här, då min vinnare är från 2005 – Omar Naber med “Stop”.

 

Kommentar: Detta är en låt som vuxit allt mer och mer hos mig ända sedan jag såg den år 2005. Och ju mer jag lyssnar på den desto mer inser jag hur ovanlig den är i sitt sammanhang. Det är en ganska dyster ballad som tyngs mer och mer av mörkare undertoner. Det är som man klämt in en dystopisk rockopera på tre minuter, fast på ett bra sätt! Att jag kallar detta ovanligt beror på att det här var en låt som var ensam i sin stil 2005, men framför allt så var det ett väldigt ovanligt drag av Slovenien som annars höll sig till godo med mycket mer konventionell schlager-pop vid den tiden. Verkligen saknad i finalen det året. Omar Naber skulle göra flera försök att representera Slovenien efter detta, och 2017 lyckades han till slut igen, men tyvärr med en ganska nervattnad Disneyballad istället. Jag led verkligen för hans skull då, och den låten klarade sig ännu sämre.

 


 

Kroatien

Liksom Slovenien är Kroatien ytterligare ett land från forna Jugoslavien, vars inofficiella debut kom 1963 med Vice Vukov och “Brodovi”, i samband med att han för det landets del vann Jugovizija, därav att de kommer efter Slovenien, men före Portugal som gjorde debut 1964.

Och faktum är att Kroatien är den del av Jugoslavien som skulle bli mest framgångsrik! Av de 27 gånger som Jugoslavien deltog, var 10 av dessa med kroatiska akter (1965, 1968, 1969, 1971, 1972, 1986-1990), och dessutom var det med just ett kroatiskt bidrag som Jugoslavien vann 1989. När Kroatien sedan tävlade under egen flagg hade de också ett hyggligt 90-tal med flertalet platser i topp 10, men efter millennieskiftet började landet sakta men säkert försvinna ur toppstriderna.

Detta tycks också spegla min uppfattning om landet då det var ett bra tag sen som jag verkligen hittade nånting från dem som jag uppskattade. När jag nu ska utse min favorit bryter jag lite mot en regel, då det är en låt från när Kroatien fortfarande tillhörde Jugoslavien. Men innan jag annonserar ut min personliga vinnare kan jag lika gärna avslöja vilken som hade vunnit om jag endast tagit låtar från 1993 och framåt: och det var Goran Karans låt från 2000 (“Kad zaspu anđeli”). Men räknar jag istället med de kroatiska bidrag som tävlade under Jugoslavisk flagg blir det istället vinnaren från 1989 – “Rock Me” av Riva.

 

Kommentar: Egentligen är det ganska sällan som Kroatien (både under Jugoslavien och som självständig stat) skickat saker som stuckit ut från mängden, förutom just detta år. Nånting jag märkt från att ha lyssnat på just 1989 års bidrag var att många hade en ganska allvarsam ton, medan denna låt är betydligt mer lättsam. Kroatisk poprock var någonting som började bli väldigt stort där nere på Balkan redan där i slutet på 80-talet, och 1989 hade man hittat helt rätt låt för att kunna sprida vidare denna stil till övriga Europa. Eller i alla fall göra det till angelägenhet i ESC, uppenbarligen hade denna vinnarlåt ingen större kommersiell succé utanför bubblan. Men förtjänade den segern? Absolut.

 


 

Portugal

Vi lämnar Balkan så länge och tar oss till Portugal, som likt Finland varit en riktig olyckskorp som fick vänta länge på sin första seger. 53 år tog det alltså innan det till slut lossnade för landet. Men till skillnad från Finland som försökte jaga framgångar med vartenda trick i boken valde Portugal istället att hålla sig till väldigt få kort. Oftast var det med ballader, ibland med fado-inslag, och nån gång kanske man klämde på med lite latinopop. Och allt detta skulle inte räcka bättre än en 6:e plats (1996), men sen hände någonting 2017. Det som inte funkade under så många år fungerade plötsligt då. Men i övrigt, har framgångarna knappast duggat tätt, om man undantar några enskilda topp 10-placeringar.

En låt som däremot ligger ganska varmt om ESC-hjärtat är deras låt från 1974, som jag förmodar kan betyda ganska mycket för mången portugis: “E depois do adeus” av Paulo de Carvalho som kom att bli en viktig signal för Nejlikerevolutionen, som störtade diktaturen i landet och gjorde Portugal till en demokrati. Att den fick dela sistaplatsen med tre andra länder i ESC tror jag inte bekommer dess vikt så mycket. Men det är inte den som kommer bli mitt val, utan vi går två år till tillbaks i tiden och lyssnar på Carlos Mendes’ låt “A festa da vida” (1972).

 

Kommentar: “A festa da vida”, livets fest som det betyder på portugisiska, bjuder sannerligen på en hel del fart i framför allt refrängen, och den stärks desto mer av det starka arrangemanget. Även texten visar en optimistisk vädjan som titeln antyder (även om den kanske hade en liten politisk underton med tanke hur saker var i Portugal vid den tiden), och allt detta lyfts upp av Carlos som gjorde ett starkt framträdande och sjunger riktigt bra. Synd bara att låten var ganska kort, den klockade strax över två minuter. En till refräng hade inte skadat. Men en fortsatt fempoängare i vart fall, och bäst hittills för Portugal, enligt mig.

 


 

Bosnien & Hercegovina

Tillbaks till ett annat land från före detta Jugoslavien, som gjorde sin inofficiella debut 1964, strax efter Portugal i startnummerordning, och med samma oflyt att sluta delad jumbo (Sabahudin Kurt med låten “Život je sklopio krug”). Utöver detta har bosniska artister representerat Jugoslavien under upplagorna 1965, 1973, 1976 och 1981. Sedan gjorde landet sin officiella debut 1993 under minst sagt kaotiska omständigheter, där artisten Fazla fick fly brinnande inbördeskrig till Millstreet. Men det var inte förrän 2000-talet och semifinalernas introduktion som Bosnien & Hercegovina började växa sig till att bli en av de större nationerna i denna tävling, och rada upp flertalet topp 10-placeringar, med bronset 2006 som extra plus i kanten. Då var det Hari Mata Hari och “Lejla” som ordnade det, en balkanballad i klassiskt stuk, vilket influerade Bosnien-Hercegovinas approach i en del år, även om man också körde på andra saker (bland annat den utflippade låten “Pokušaj” från 2008). Personligen fanns det många bosniska låtar jag verkligen gillat, som t ex just nämnda låt. Men sett till bästa låt blir det en låt i den genre som Bosnien-Hercegovina behärskat bäst: Balkanballaden “Bistra voda” av Regina (2009).

 

Kommentar: Bosnien-Hercegovina är ett land som gått från klarhet till klarhet under de år som jag följt dem, och det var med just 2009 års låt man verkligen satte kronan på verket. Detta är med all sannolikhet den bästa balkanballaden jag sett i Eurovision. Detta är också en sån låt som vuxit till en favorit i efterhand, först var jag mest förvånad över att Regina, som i vanliga fall är ett rockband, valde att köra på detta. Men i efterhand anser jag att det var ett bra drag. Sångaren har en av de starkaste rösterna jag hört inom just den genren. Det är nästan lite synd att den bara blev 9:a, men vad som är desto mer synd är att vi inte hör så mycket sådana balkanballader som denna, till viss del beroende på att Bosnien-Hercegovina varit borta sedan 2013 (med undantag för debaclet 2016). ESC är ett profilstarkt land fattigare, även om det märks att landet vill komma tillbaka, men hämmas alltjämt av dålig ekonomi hos BHRT. Man kan verkligen hoppas att de får ordning på allting förr snarare än senare.

 


 

Irland

Nu mina damer och herrar (och allt däremellan) åker vi till det land som än idag är mesta mästare i denna tävling med sina sju segrar: Irland. Detta land har likt Portugal länge hållit sig till att allt som oftast skicka ballader, men till skillnad från dem har detta varit Irlands framgångsrecept, då det varit med just dessa ballader som Irland har tagit sina hittills sju segrar. Tre utav dessa med hjälp utav en viss Johnny Logan (två gånger som artist och en som låtskrivare). Men efter stormaktstiden på 90-talet har deras framgångar lyst helt med sin frånvaro, och det tycks kännas ganska nedstämt på ön överlag. Får lite samma vibbar som Storbritannien kring just deppigheten, och intressant nog har båda två länder samma dystra track record med att bli sist två gånger i rad nu de senaste upplagorna.

Och likt Storbritannien har jag haft svårt att utse en irländsk favorit här med, och lite av samma skäl, att mycket de skickar känns rätt tillrättalagt. Men efter en del funderande valde jag en låt som kom ut väldigt tidigt, innan Irland ens fick sin första seger. Vi tar oss till 1969 och hör låten ”The Wages of Love” med Muriel Day & The Lindsays.

 

Kommentar: Redan när Irlands äventyr var i sina unga dagar var det tydligt att balladerna var just deras grej, och det gör denna låt rätt udda för dem. En upptempolåt som andas glädje och lekfullhet. Kanske blev det lite väl lekfullt för juryn som istället förpassade Irland till en sjundeplats, vilket faktiskt var deras dittills sämsta placering där och då. Det kanske avskräckte Irland från att köra på annat än ballader, men vad vet jag. En glad låt helt enkelt, även om melodin i studioversionen inte är lika stark som den är live på scenen i Madrid. Detta är i och för sig en anledning till varför jag är tveksam till argumentet om att ta tillbaks orkestern, nämligen att låtarna kan låta väldigt annorlunda jämfört med hur de låter i en inspelad version, men det finns värre exempel på när det blivit detta “what you see you might not get” än denna.

 


 

Sammanfattning

Det här är alltså mina val för dessa länder som har deltagit i Eurovision Song Contest. I nästa del, som publiceras den 4:e augusti, kommer mina val för Grekland, Israel, Malta, Serbien och Turkiet.

Du får gärna kommentera om du håller med mig eller om det finns andra låtar som du tycker är bättre för länderna här ovan!

 


Kommentera

 
 

 
 
 

  Bookmark and Share Tillbaka till toppen
Aktuellt

Nyheter

Eurovision 2022

Melodifestivalen 2022

Nationella uttagningar

Om oss


 
Sök på sajten
 

 
 



Om ESC-Panelen

ESC-Panelen är ett forum om Eurovision Song Contest, Melodifestivalen och andra länders nationella uttagningar.
Vi skribenter i panelen är ett gäng Eurovision-intresserade personer i varierande åldrar och med skilda preferenser inom musiksmak. Den gemensamma nämnaren är att vi alla delar en stor förkärlek till Eurovisionen, och att vi tillsammans bevakar tävlingen året om. Vi delar med oss av bland annat nyhetsuppdateringar, projekt, länktips, topplistor och recensioner.

Gilla och följ oss gärna i våra sociala medier! Du hittar oss på Facebook, Instagram, Twitter och YouTube.

Har du några frågor, funderingar och/eller vill du tipsa oss om nyheter? Skicka i så fall ett mejl till info@escpanelen.se



Musiktips

För alla er Eurovision-fantaster vill vi tipsa om musikkanalen ESCRadio som spelar Eurovisionmusik dygnet runt, året om. Dessutom sänder kanalen Radio International direktsända program om Eurovision en gång i veckan.


Personalinloggning
Tillbaka till toppen

ESC-Panelen