« Inför ESC Kroatien 2019

Inför ESC Kroatien 2021 »

Innan jag säger något annat så är det bäst att förklara att jag är svag för genuina Balkanballader. Detta är en sådan! Nu är jag ändå så nykter att jag inser att detta egentligen är en rätt tafatt och tarvligt producerad låt som lika gärna skulle kunnat vara skriven 2003. Och modern är den ju verkligen inte, men det utger den ju sig inte heller att vara! Tvärtom, charmen med denna låt är dess lite töntiga tidlöshet – som jag älskar! Samtidigt har jag hört bättre Balkanballader – så någon full pott blir det inte tal om. Men tack, Kroatien, för att ni vågade skicka nått sånt här, år 2020!

Tycker detta är lite intressant. Till skillnad från grannländerna Bosnien och Serbien så har Kroatien alltid haft en egen variant av Balkanballader. Många kanske inte hör skillnaden, men som en person som kommer från området så hör man skillnaden. Bosnien och Serbien har en tendens att använda sig mer av etnorytmer i sina ballader än Kroatien. Det gör inte detta till en mindre värdig ballad, men att det är mer en kroatisk prägel på den klassiska Balkanballaden. Damir är en duktig sångare och jag tycker han levererar låten riktigt bra faktiskt. Den passar honom och den är väldigt kroatisk.

Efter två år med kanonlåtar från Kroatien blir jag lite besviken på dem faktiskt, och detta även om mitt betyg ändå är rätt högt. Anledningen är inte artisten utan snarare att låten känns väldigt 90-tal i stil. Förvisso gillar jag att låten växer sig högre och högre ju mer tiden går men den fastnar inte. Så om Kroatien åkte ut med huvudet före både 2018 och 2019 så är jag övertygad om att minst samma sak hade hänt i år. Nu får vi inte något facit för det men jag hade trots invändningar ändå skickat dem till final. Men det är på håret, det kan jag säga!

Balkanballader i all ära men det här är inte bra. Låter som nåt som hade kunnat tävla för länge sen. Den varken lyfter eller berör och artisten saknar utstrålning och karisma.

Jag måste erkänna att jag tycker det är kul att följa Kroatien lite grann, just för att det känns som att man inte alltid vet var man har dem alla gånger. I år var man alltså tillbaks till en slags komfortzon med en ren Balkanballad, det brukar sällan gå fel. Även om vi faktiskt inte hört det från just detta land sedan 2012. Finns inga större konstigheter här. En okej ballad, och inga konstiga gimmicks som man försökte med förra året och där det slog slint utav bara tusan.

Gott folk, det är precis den sortens ballad som man faktiskt vill höra i Eurovision. En gammal hederlig balkanballad. Trots att många balkanballader liknar varandra så är det svårt att tröttna på dessa.

Jag gillar Damirs röst samt den bombastiska melodin, samt att han väljer att sjunga på kroatiska. Jag tycker personligen att Kroatien gjorde rätt val. Tyvärr verkar låten något bortglömd bland ESC-fansen och jag är osäker på om landet haft en seriös chans att ta sig till final i Rotterdam. För mig är det här dock en given finalist.

Som många av er trogna läsare känner till så är även jag svag för dessa pampiga balkanballader från EX-Jugoslavien-länderna. En vacker och dramatisk ballad med en fin melodi och en duktig sångare som från början hade tänkt sig att bli gynekolog, men sen vann han en talangjakt och blev artist istället. Låten är ingen fullpoängare, men den är klart godkänd. Älskar körpaketet som backar upp artisten.

Det är inget fel med den här balkanballaden. Tvärtom är det något jag håller varmt om hjärtat. Det är däremot något som inte tar den till 2020-talet och som inte får mig att svepas med.