« Inför ESC Azerbajdzjan 2017

Inför ESC Azerbajdzjan 2019 »

Azerbajdzjan är en av de nyaste länderna i Eurovision, man debuterade så sent som 2008 med Elnur Hüseynov & Samir Javadzadeh med deras ”Day After Day” och lyckades knipa en åttondeplats i finalen. 2009 höjde man sig direkt då man fick draghjälp från Sverige, och knep bronset. Sedan dess har Azerbajdzjan haft en vana trogen att alltid ha med svenska upphovsmän i sina tävlanden, vilket fungerade till en början, 2011 vann man till och med på det, men sedan 2014 när man kraschlandade till en 22:a plats har landet förvisso vart i final samtliga gånger men aldrig knipit topp 10. Är det nu man kommer tillbaks till toppskiktet?

En intressant notering är att det är tionde gången gillt som svenska låtskrivare står bakom Azerbajdzjans Eurovisionbidrag. Denna gång är det Sandra Bjurman som för femte gången på åtta år är med som låtskrivare för just Azerbajdzjan. Det kan tilläggas att Bjurman har tävlat som låtskrivare i Eurovision varje år sedan 2010, undantaget 2016.

Azerbajdzjan har verkligen tappat stinget de senaste 3 åren. Årets bidrag är – tråkigt! Riktigt tråkigt! Visst är det fortfarande modernt och upptempo, men knappast något som sätter sig i huvudet. Tvärtom, det här är ett bidrag som verkligen försvinner i mängden – och blir helt anonymt för mig. Jag undrar verkligen vad som har hänt, med tanke på hur bra de azeriska bidragen brukade vara en gång i tiden…

När ska Azerbajdzjan komma med något originellt? Detta är inte bara en låt man hör minst två gånger varje år, men det är fruktansvärt tråkigt också. Du har i grund och botten en duktig sångerska som du kunnat göra mycket med. Istället ska man som vanligt dra in svenska upphovsmän och köra på samma gamla koncept man alltid gjort. När ska de förstå att den eran är över och att folk vill ha annat?

Jag tycker att den första semifinalen inte kunde få en bättre inledningslåt. Aisel känns som en bra och stabil sångerska som förutom bra sångröst också är charmig. Även om det låter kanske lite väl internationellt producerat så får jag en härlig känsla varje gång jag hör på Azerbajdzjans bidrag i år. Dock är det något som stör mig med låten, kanske har jag spelat den lite för många gånger inför tävlingen, för nu mot slutet inför repetitionerna så har jag tröttnat lite på låten. Men Azerbajdzjan har ju alltid lyckats gå till final och jag tror inte det blir något undantag från detta i år, även om de får gå ut först av alla. Jag har dock valt att sänka mitt betyg lite p.g.a. att jag inte riktigt uppskattar låten på samma sätt jag gjorde när den släpptes i början av mars.

Ja, var ska man börja… Spontant känns det som om İctimai TV (Azerbajdzjans Tv-bolag) själva kanske inte riktigt vet vad de egentligen håller på och gör. Man väljer en artist internt som vanligen ägnar sig åt jazz och ger henne en blodfattig EDM-låt. Sen tycker jag att de blivit rejält sol-och-vårade av låtskrivarteamet bakom den här. För det som slår mig mest är hur dålig engelskan är i låttexten. ”I tear down the firewalls”? ”I’m stronger than cannonballs”?? ”Luna moon me up”??? Ännu sjukare blir det att den som skrev texten är svensk och så blir det såhär! Näe, man kanske borde porta detta ”Dream team”, de har nog börjat överleva sig själva.

Det mest överskattade landet i tävlingen enligt mig heter Azerbajdzjan. I princip varenda år de tävlat har de fått högre placering än vad de förtjänat. Jag måste dock erkänna att jag blev positivt överraskad av den här låten. En trallvänlig men klyschig poplåt. Av någon anledning kan jag inte låta bli att tycka bra om den. Azerbajdzjan går ju som bekant alltid till final, tvivlar på att 2018 skulle bli ett undantag.

Azerbajdzjan får äran att inleda årets tävling. Det är verkligen en bra öppningslåt som känns oerhört fartfylld & dansant och som man blir glad av att höra. Man hör tydligt att det är skandinavisk pop som ursprungligen kommer ifrån Sverige och givetvis måste detta vara ett ratat Mello-bidrag. Jag hoppas på ett snyggt scenframträdande och att rösten håller även under liveframträdandet, vilket är min största farhåga. Azerbajdzjan brukar ha en förmåga att alltid ta sig till final. De har faktiskt aldrig missat att ta sig vidare och jag tror den sviten håller i sig även denna gången. Slutligen tror jag på en mittenplacering i finalen. En av mina främsta favoritbidrag i årets tävling har vi här och faktiskt ett av de bättre bidragen någonsin från Azerbajdzjan.