« Inför ESC Azerbajdzjan 2016

Inför ESC Azerbajdzjan 2018 »

Azerbajdzjan debuterade i ESC 2008 och har efter det varje år konsekvent lyckats kvala vidare till finalen och i många fall fått riktigt bra placeringar. Under landets första 6 år i tävlingen lyckades man med bedriften att komma etta, tvåa, trea, fyra, femma och åtta. Därefter har det inte gått lika bra för landet som mer eller mindre hamnat i bottenträsket tre år i rad.

En intressant notering är att Azerbajdzjan konsekvent varje år sedan 2009 har använt sig av utländska låtskrivare till sina tävlingsbidrag. Oftast har dessa låtskrivare hämtats från Sverige, och det är inget undantag från den regeln i år. Däremot har Azerbajdzjan inte varit lika schyssta tillbaka med att ge poäng till Sverige, men det är en annan femma…

Sedan Azerbajdzjan började använda svenska låtskrivare 2009 så anser jag att landet knappt satt sin fot fel något år! Varje år hittills har de lyckats imponera på mig, antingen med modern välskriven pop eller med annorlunda och snygga ballader. Tyvärr händer det dock att artisterna ibland inte håller måttet – som ifjol då Samra inte alls kom upp i tillräcklig standard. I år har man valt en mörkare men samtidigt lättigenkänlig poplåt som verkligen passar in i årets ”musikmall” i ESC. Personligen tycker jag att denna låt hör till de mest effektfulla och minnesvärda av de suggestiva låtarna i år – och är troligen den som jag också tycker bäst om. Samtidigt är jag fundersam på hur detta kommer att se ut live – denna typ av mörkare pop är ovanlig för Azerbajdzjan, och frågan är hur de väljer att framställa det på scenen. Det kommer att avgöra helt om detta är ett topp-10 bidrag i finalen eller bara topp-20. Men jag är helt säker på att detta är ett finalbidrag, som inte lär hamna i bottenträsket!

Det här låter modernt och mycket välproducerat, som vanligt har ju Azerbajdzjan anlitat svenska låtskrivare för den här uppgiften. Men jag tycker det låter lite som ett bidrag som inte kvalade in i Melodifestivalen, kanske det är så det är. Hon sjunger bra, åtminstone såhär i studioversion.

Azerbajdzjan visar verkligen var skåpet ska stå. Låten är ruskigt bra och den enda låten som jag tror kan utmana favoriten Italien. Låten är skriven av Sandra Bjurman som azererna gillar. Hon har skrivit Azerbajdzjans bidrag de senaste åren i ESC, bland annat ”Running Scared” Som vann för Azerbajdzjan 2011. De enda låt som jag kan se att hon skrivit för Sverige är ”Only the Dead Fish Follow the Stream” med Louise Hoffsten. Varför får inte hon vara med i Melodifestivalen som ska satsa på kvinnliga kompositörer? Sandra Bjurman verkar kunna detta med hits, tycker i alla fall Azerbajdzjan men inte Christer Björkman.

Sveriges andra bidrag i årets tävling är intressant, förlåt Azerbajdzjan. Men med tanke på deras förtjusning i svenska låtskrivare är det som att Sverige har med två bidrag årligen. Det är intressant för mig då jag inte riktigt vet vart jag har låten. Personligen är det inget jag skulle ha i min spellista och lyssna på, men å andra sidan känns det som en låt som kan tilltala folket. Det är också snyggt producerat och det är en bra sångerska. Men allt det positiva i låten måste tyvärr ge sig för det faktum att jag inte gillar låten. Jag kan inte ge högt betyg för något jag inte tycket om, men jag är säker på att det kommer gå bra för dem i tävlingen.

Ä-N-T-L-I-G-E-N – med betoning – kommer Azerbajdzjan med ett bra tävlingsbidrag till Eurovision Song Contest. Som jag väntat sedan ”Drip Drop” som Safura framförde i ESC 2010! Jag vill bara överösa detta med beröm efter så mycket tråkig och meningslös musik som Azerbajdzjan tävlat med i ESC under de senaste åren. Vad är det då som är bra med det här? För det första är det en intressant melodi och en stabil sångerska, men framförallt är det en låt som sticker ut. Detta även om man återigen tagit in svensk hjälp för att göra bidraget, så känns det så befriande att Azerbajdzjan äntligen lämnat det där ”perfekta soundet” bakom sig. I år känns det äkta – och det vill jag berömma.

I ett startfält av många ballader så är det befriande att höra en upptempolåt. Den är helt okej bra. Jag blir inte jätteimponerad men det är helt okej.

Azerbajdzjan har alltid kvalat in till ESC-finalen sedan debuten år 2008. Jag är trött på att detta landet ständigt måste ta in låtskrivare från Sverige till sina ESC-deltaganden. Detta är ett så intetsägande och tråkigt bidrag tycker jag. Allt som är modernt behöver inte vara bra. Så känner jag i detta fall. Enformig låt med tjatig refräng. Kommer finalsviten att brytas i år? Jag tror inte så blir fallet.