« Inför ESC Spanien 2018

Inför ESC Spanien 2020 »

Lukas analyserar formen

Det går riktigt tufft för Spanien just nu. Man har de senaste fyra åren inte lyckats bräcka topp 20-strecket. Och även innan dess blandade man och gav en del med varannan tiondeplats och en ny bottenmarkering. Spanien har på senare år aldrig haft någon känn på toppstrid, så man mår i detta sammanhang inte bra nu. Därför finns inget annat att säga än att just nu-läget för Spanien pekar på en Formsvacka.

Uttagningsinformation

För ett andra år valde Spanien artist och bidrag till Eurovision Song Contest genom Idoltävlingen Operación Triunfo. Efter att den ordinarie säsongen hade avslutats genomfördes ett extra Eurovision-program där ett antal av säsongens artister fick möjlighet att också tävla om en plats i Eurovision i Tel Aviv. Efter att inskickade låtar hade parats ihop med artisterna formades ett startfält genom att publiken och en jury fick vardera välja ut ett antal kandidater. I finalavgörandet hade publiken all makt.

Foto hämtat från Eurovision.tv

Miguel “Miki” Núñez Pozo föddes den 6:e januari 1996 i Terrassa utanför Barcelona. Innan han deltog i Operación Triunfo studerade han inom administration och management, plus att han hade tagit lektioner i piano och gitarr. Han var även vokalist i coverbandet Dalton Bang. Några av hans musikaliska influenser inkluderar Muse, Dub Inc, The Cat Empire, och La Pegatina.

Låten som Miki ska tävla med heter “La venda”, och är gjord av Adrià Salas, som är frontsångare för La Pegatina, en av Mikis musikaliska influenser.

Så här såg musikvideon ut inför tävlingen:

Personlig åsikt om årets akt:
I ett startfält där glädje och upptempo är relativt ovanligt, så är detta den klart bästa färgklicken! Även om “La venda” knappast kan kvalificera sig som uppdaterad för 2019, så är det en skön och rejält svängig låt som garanterat kommer att sticka ut i tävlingen. Jag börjar själv nästan spontandansa av det här, och det är ett bra tecken! Kort sagt, det här går jag igång på!

Gissat resultat i tävlingen:

Känner på mig att Spanien kan nå en relativt bra slutplacering, iallafall efter sina egna standarder. Detta lär självklart inte ha någon chans att nå toppstriden, men kan mycket väl nå halvvägs – ca 13:e plats? Med spanska mått mätt, en mycket bra placering i sådana fall!

Personlig Topp 5 (tidigare år)

1. Mocedades – “Eres tú” (1973)
   
2. Anabel Conde – “Vuelve Conmigo” (1995)
   
3. Massiel – “La La La” (1968)
   
4. Sergio Dalma – “Bailar pegados” (1991)
   
5. David Civera – “Dile que la quiero” (2001)

Personlig åsikt om årets akt:
Jag försöker verkligen vara positiv när jag lyssnar och skriver detta, men det är något inom mig som bara inte kan fastna för låten. Den gör en glad och på gott humör, men som låt tycker jag den hamnar i den här klassiska spanska upptempo genren som alltid faller bort när det väl är dags för tävling. De har dessutom förbannat svårt att förmedla den här känslan av glädje och härliga tider på scen. Vi får se om årets bidrag blir något undantag. Detta är inget jag kommer ha kvar på min spellista när tävlingen är över.

Gissat resultat i tävlingen:

Jag är ledsen Spanien, men ni får finna er i att vara i bottenträsket även denna gång. Spanien måste kliva ut ur sin bubbla och vidga vyerna lite anser jag om de någonsin ska ha en chans att vinna tävlingen igen. Eller kötta på med sin grej som grannlandet Portugal och hoppas på en seger en dag. 2019 är iaf inte det året man gör det.

Personlig Topp 5 (tidigare år)

1. Ramón – “Para llenarme de ti” (2004)
2. Anabel Conde – “Vuelve Conmigo” (1995)
3. Ruth Lorenzo – “Dancing in the Rain” (2014)
4. Lucía – “Él” (1982)
5. Beth – “Dime” (2003)

Personlig åsikt om årets akt:

Spanien chockar mig i år positivt! För första gången på jag vet inte hur många år kommer man med en låt som inte bara är bra, inte bara fantastisk utan som är en rejäl glädjespridare! Tänk om en sådan låt kunde vinna, att det för en gångs skull inte är politik inblandat eller så trist att man somnar i soffan när man hör det (för att recensera de senaste årens vinnare). Musik ska verkligen byggas utav glädje och det har Miki tagit sig an!

Sedan ska jag erkänna att den version som Miki vann med i den nationella finalen var snäppet bättre än den som släpptes efteråt, men jag tycker ändå om den mycket och det är en av mina storfavoriter i år. Och jag tror att han kommer få till ett snyggt nummer på scenen, som alltså bara bygger på glädje.

Gissat resultat i tävlingen:

Så hur kommer det då att gå för Spanien i år? Åt helvete gissar jag. Det handlar inte bara om en allmän pessimistisk inställning från min sida utan för att det alltid går åt skogen för Spanien i den här tävlingen vad de än skickar. Jag hade gärna velat sätta Spanien som etta (tills John Lundvik vann i Sverige) och efter det som tvåa eller trea. Men tyvärr, det här kommer med stor sannolikhet att ratas av juryn och det kommer nog sedan även att ratas av tittarna och landa någonstans runt botten. Det är tyvärr vad min magkänsla säger så här inför. Jag hoppas såklart att det blir totalt tvärtom men det känns som att man får se sig i stjärnorna efter att denna låt ska ha en chans att ens ska ha tur att nå över plats 23.

Personlig Topp 5 (tidigare år)

1. Ruth Lorenzo – “Dancing in the Rain” (2014)
2. Lucía – “Él” (1982)
3. Pastora Soler – “Quédate conmigo” (2012)
4. Anabel Conde – “Vuelve conmigo” (1995)
5. Lucía Pérez – “Que me quiten lo bailao” (2011)

Personlig åsikt om årets akt:
¡Arriba! Snacka om ett land som vaknat! Jag brukar uppskatta när ett land skickar någonting som är lokalt anknutet i sound, och det här speglar verkligen det. Nu brukar det mesta av latino-gladpoppen ändå kunna komma ifrån lite varstans när många fastnade på reggaeton-trenden för något år sedan, men “La venda” är verkligen en klass för sig – inget annat land hade tävlat med en sån här låt! Det här var min stora favorit väldigt tidigt ända sen låten vann i OT, också för att Miki verkligen hade kul i sitt framträdande. Förvisso har man gjort om låten en del, men ingenting som förstörs allt för mycket för att mitt betyg inte skulle förbli den stora femman!

Gissat resultat i tävlingen:

Jag tror mycket riktigt att Spanien kan ha ett riktigt bra resultat på gång. Framför allt eftersom den här låten med sitt glada budskap och ljudlandskap skapar en sån enorm kontrast mot många låtar i ett oväntat balladtätt startfält. En panelkollega nämnde att Mikis framträdande i OT blev lite ansträngt, men i och med att man gjort om låten så den inte låter lika hetsig + att man hyrt in en välmeriterad scenograf, så tror jag det kan gå riktigt bra.

Personlig Topp 5 (tidigare år)

1. El Sueño de Morfeo – “Contigo Hasta el Final” (2013)
2. Conchita Bautista – “¡Qué Bueno, Qué Bueno!” (1965)
3. Cadillac – “Valentino” (1986)
4. Sergio Dalma – “Bailar Pegados” (1991)
5. Mikel Herzog – “¿Qué Voy a Hacer Sin Ti?” (1998)

Personlig åsikt om årets akt:
Dra mig baklänges vilken uppgradering! Förra året skickade spanjorerna vad undertecknad anser är tidernas sämsta Eurovision-bidrag nämligen “Tu Canción”. Nu i år är det precis tvärtom. I år är nämligen Spanien och deras bidrag “La Venda” min personliga favorit (dock inte någonsin utan enbart i årets tävling). Det är en oerhört catchig och glad, men ändå inte överdriven låt. Miki verkar vara en riktigt reko kille dessutom.

Jag skulle verkligen inte ha någonting emot om Spanien gick och vann hela tävlingen i år.  Landet har skickat glada och catchiga låtar förr utan framgång. Finns inget som tyder på att det skulle komma att ändras 2019. Pessimisten inom mig säger dessvärre att det med stor sannolikhet kommer att bli en bottenplacering i vanlig ordning.

Personlig Topp 5 (tidigare år)

1. Soraya Arnelas – “La noche es para mí“ (2009)
2. Anabel Conde – “Vuelve Conmigo“ (1995)
3. Manel Navarro – “Do It For Your Lover” (2017)
4. Mocedades – “Eres Tú” (1973)
5. El Sueño de Morfeo – “Contigo Hasta El Final” (2013)

Personlig åsikt om årets akt:
Det är en dansant, medryckande och en grymt uppiggande & glad låt av en energisk och charmig artist. I Spaniens nationella final var framträdandet alldeles för stojigt och ansträngt. Jag hoppas att detta håller live. Det är väl mitt stora orostecken inför hans kommande framträdande i Tel Aviv. Överlag är detta ett väldigt härligt bidrag. Man hör direkt att det kommer från Spanien.

Gissat resultat i tävlingen:

Det brukar sällan gå överdrivet bra för sådana här partylåtar. Spanien har placerat sig i botten de senaste åren och de lär återfinnas i botten 5 på nytt är min gissning. Även om jag tycker Miki förtjänar en mycket högre placering.

Personlig Topp 5 (tidigare år)

1. Azúcar Moreno – “Bandido” (1990)
2. Beth – “Dime” (2003)
3. Mocedades – “Eres tú” (1973)
4. Soraya Arnelas – “La noche es para mi” (2009)
5. Sergio Dalma – “Bailar pegados” (1991)