« Inför ESC Schweiz 2018

Inför ESC Schweiz 2020 »

Lukas analyserar formen

Schweiz har på senare fått det ganska svårt att få saker att stämma i Eurovision. Sedan 2007 har man bara lyckats gå till final två gånger. En utav dem hamnade man på en skaplig 13:e plats (2014), andra gången blev man jumbo (2011). Det är alltså fyra år sedan de varit i final. Sammanfattningsvis pekar just nu-läget för Schweiz på en Formsvacka!

Uttagningsinformation

Det schweiziska TV-bolaget SRF SRG valde att göra stora förändringar i sitt uttagningssätt denna gång. Detta innebar att man för första gången sedan år 2010 gick all in för ett internval. Metoden för internvalet kopierades friskt från den tyska uttagningen 2018, vilket innebar att man tog in en rekryterad publikpanel samt en expertjury som tillsammans fick rösta fram en vinnarlåt. Någon nationell final hölls såldes inte.

Personlig åsikt om årets akt:
Jag kan egentligen bara lyfta på hatten och buga djupt inför detta närmast perfekta ESC-bidrag! Schweiz var dessutom det sista landet som jag hade trott skulle kunna skicka något sånt här till tävlingen, i synnerhet med tanke på hur totalt uruselt landet har presterat de senaste 5 åren. Men detta är ett bidrag som både är uppdaterat, upptempo, coolt, radiomässigt och har potential för en minnesvärd scenshow! Det finns dock en rad frågetecken – bl.a. just hur den där scenshowen faktiskt blir i slutändan. Ska detta vara ett vinnarbidrag krävs nog mer än bara lite sexiga danser – såsom i Cyperns ”Fuego” ifjol. Dessutom blir det väldigt viktigt att höra om Luca faktiskt kan prestera live! Det är alltid svårare att säga nått om bidrag som kommer från internval – än bidrag som vunnit en livesänd uttagning. Men oj, vilken låt…

Gissat resultat i tävlingen:

Jag vågar satsa allt jag äger på att Schweiz ändå når finalen, och att de nog kommer att gå väldigt bra där. Detta är Schweiz klart starkaste bidrag på år och dar, och redan nu är bidraget mer favorittippat än något annat schweiziskt bidrag tidigare. Det är med andra ord högst troligt att de också kommer att gå väldigt långt, och om man får ihop en bra scenshow så kan det faktiskt t.o.m. bli en vinst i Tel Aviv.

Personlig Topp 5 (tidigare år)

1. Céline Dion – ”Ne Partez Pas Sans Moi” (1988)
2. Lovebugs – ”The Highest Heights” (2009)
3. Vanilla Ninja – ”Cool Vibes” (2005)
4. Jane Bogaert – ”La Vita Cos’è” (2000)
5. Pepe Lienhard Band – ”Swiss Lady” (1977)

Personlig åsikt om årets akt:
Här börjar tävlingen på allvar. Schweiz spelar smart i år. Man ser vad dagens unga generation tilltalas av och kör på det. Det är just denna typen av musik som legat på Spotifys topplistor det senaste året eller två. De väljer alltså något modernt och något som är inne. Ur en taktisk synvinkel är det ett genidrag. Får de dessutom till det på scen kan detta bli livsfarligt. Det finns en anledning till att det ligger så högt upp på spelbolagens listor. Det är en låt som kan funka i alla sammanhang. Hänni lär säkerligen ha skapat en sommarhit vare sig han vinner eller ej.

Gissat resultat i tävlingen:

Efter år av frustration så lär Schweiz återhämta sig ordentligt med detta bidrag. Det kanske till och med kan bära dem hela vägen. Men topp 10 blir det utan tvivel.

Personlig Topp 5 (tidigare år)

1. Vanilla Ninja – ”Cool Vibes” (2005)
2. Lovebugs – ”The Highest Heights” (2009)
3. Sinplus – ”Unbreakable” (2012)
4. Paolo Meneguzzi – ”Era Stupendo” (2008)
5. Céline Dion – ”Ne Partez Pas Sans Moi” (1988)

Personlig åsikt om årets akt:
Jag kan nästan sluta räkna hur många gånger jag har haft Schweiz som favorit sedan jag började titta på Eurovision för nu 20 år sedan. Och i stort sett alla gånger som jag haft de som favorit har de antingen placerat sig dåligt, inte gått till final eller missat finalplatsen med en hårsmån.

I år då när de skickar en låt som förvisso är helt okej men absolut inte bland det bästa de skickat, då tycker helt plötsligt alla vetabästare, inklusive vadslagningsbyråerna, att det som Schweiz skickar i år är vinnarmaterial. Jag förstår inte vad som händer? Förvisso kan jag hålla med om att det är en bra låt, men för egen del blir den rätt uttjatad i längden. Därför har jag den inte som favorit längre, men jag ger ändå 3 poäng för att låten är bra och kanske en av de modernaste (dvs. ligga rätt i tiden för radio och Spotify).

Gissat resultat i tävlingen:

Schweiz är oddsfavorit men jag tror när vi kommer till scenrepetitioner i Tel Aviv så lär detta sjunka som en sten OM inte Luca visar upp ett nummer som sticker ut mer än vad som är i musikvideon. Jag tror annars att detta riskerar att bli årets fanwank med tanke på att det är mer dans än sång som musikvideon visar på. Jag tror dock oavsett att Schweiz tar sig till final och det är möjligt att de kommer att komma topp 10 men jag tror inte att de kommer att ha med vinnarstriden att göra.

Jag vill tillägga att jag skulle absolut unna Schweiz en bra placering i Eurovision, efter alla bedrövelser de har haft. Personligen anser jag att de borde ha fått upprättelse med åtminstone alla bidrag jag rankar som personlig topp 5!

Personlig Topp 5 (tidigare år)

1. Vanilla Ninja – ”Cool Vibes” (2005)
2. Timebelle – ”Apollo” (2017)
3. ZiBBZ – ”Stones” (2018)
4. Paolo Meneguzzi – ”Era Stupendo” (2008)
5. DJ BoBo – ”Vampires Are Alive” (2007)

Personlig åsikt om årets akt:
Schweiz har som sagt verkligen haft det jobbigt de senaste åren, man har tydligen också nu en period på 25 år utan att ens komma topp 5, och bara nå topp 10 en gång. Förmodligen kan detta bero på att man inte alls varit i fas med vad som går hem i Europa. Och nu anar jag en enorm desperation, för nu kör de helt plötsligt på det klassiska ung-kille-med-sliskig-poplåt, kompletterad med Despacito-rytm. Grejen är den att ända sen den låten (Despacito alltså) blev en hit för två somrar sedan, så var liknande låtar överallt i de flesta nationella uttagningarna, både i fjol och i år – men ingen av dem vann (Och denna låt blev vald internt, märk väl). Om det är en indikation på att folk blivit mätta på den genren låter jag vara osagt. Jag kan däremot säga direkt att jag är mätt sen länge. Och sen är det också så att reggaeton-trenden är 15 år gammal, och känns helt förlegad idag. Det finns ingen relevans alls här.

Gissat resultat i tävlingen:

En återkommande sak i år är att många av de låtarna som jag verkligen inte vurmar över, råkar helt plötsligt bli de som alla hyllar mot skyarna. Fanwanks eller bara jag som har dålig smak? Avgör själva. I vilket fall så kanske Schweiz har någonting på gång, men jag är osäker på om det kommer komma så högt i finalen som top 5. Det kan bli en flopp där. Men huvudsaken är att de med all sannolikhet tar sig dit. Och jag tror att det kanske är det enda som räcker för att få lite hype kring tävlingen för det här landet. Men segerchanser ser jag inte att den här låten har, den är alldeles för nischad till en specifik publik för att kunna ta hem det.

Personlig Topp 5 (tidigare år)

1. Pepe Lienhard Band – ”Swiss Lady” (1977)
2. Lys Assia – ”Giorgio” (1958)
3. Sinplus – ”Unbreakable” (2012)
4. Paolo Meneguzzi – ”Era Stupendo” (2008)
5. Céline Dion – ”Ne Partez Pas Sans Moi” (1988)

Personlig åsikt om årets akt:
Schweiz är ett av mina favoritländer i Eurovision. Dessvärre är de också ett av de minst framgångsrika på 2000-talet. Enligt mig är det faktiskt orättvist att Schweiz inte är direktkvalificerade för finalen varje år. Det var ju för tusan de som skapade hela tävlingen till att börja med! I år väljer Schweizarna att skicka en låt i samma stil som 2017 års sommarplåga ”Despacito”. Det låter minst sagt modernt och låten sätter sig snabbt. Likt många tidigare schweiziska bidrag så tycker jag mycket om det jag hör och hoppas likt varje år att det skall gå framåt för landet, om ens för bara en gångs skull.

Landet ligger bra till hos spelbolagen. Jag är övertygad om att det kan gå vägen för Schweiz i år och att de kniper sin första topp 10 placering sedan 2005. Hur vida de har någon vinstchans får vi se när repetitionerna drar igång.

Personlig Topp 5 (tidigare år)

1. Sebalter – ”Hunter Of Stars” (2014)
2. Takasa – ”You And Me” (2013)
3. Vanilla Ninja – ”Cool Vibes” (2005)
4. Timebelle – ”Apollo” (2017)
5. Céline Dion – ”Ne Partez Pas Sans Moi” (1988)

Personlig åsikt om årets akt:
Eurovisionens allra första värdland och vinnare Schweiz har äntligen fått till det och hittat rätt för en gångs skull. Det här är en av årets bästa låtar helt klart och kanske även det bästa bidraget i modern tid för Schweiz. En snygg och modern klubblåt som sätter sig som ett smäck redan efter första lyssningen. Årets partylåt kan man ju lätt skriva under på och en av mina absoluta favoriter i år. Artisten Luca Hänni har både dansskillsen och utseendet med sig, men låter inte helt övertygande live bedömt efter de framträdanden han gjort under diverse för-partyn som ägt rum nyligen. Jag hoppas att det låter mycket bättre under själva tävlingen, då det verkligen gäller. Heja Schweiz. Håller verkligen tummarna för en riktigt bra placering i år.

Gissat resultat i tävlingen:

Schweiz har haft det motigt ett bra tag nu och inte varit i final sedan 2014 och innan dess gjort flera försök som resulterat i finalmissar. Nu är man alltså storfavoriter att nå sin högsta placering sedan år 2005 när Vanilla Ninja tävlade med låten ”Cool vibes” och kom på 8:e plats i finalen. Detta är alltså landet där Eurovision Song Contest hölls första gången och vanns av de samma. Världsstjärnan Celine Dion slog igenom när hon representerade landet 1988 och vann med låten ”Ne partez pas sans moi”.

Personlig Topp 5 (tidigare år)

1. Paolo Meneguzzi – ”Era stupendo” (2008)
2. Vanilla Ninja – ”Cool Vibes” (2005)
3. Lovebugs – ”The Highest Heights” (2009)
4. Michael von der Heide – ”Il pleut de l’or” (2010)
5. Peter, Sue & Marc – ”Io senza te” (1981)