« Inför ESC Island 2018

Inför ESC Island 2020 »

Lukas analyserar formen

Att vara en isolerad önation i kyliga Atlanten kan inte vara så lätt, och Island har de senaste åren varit riktigt iskalla. De har inte varit i en final sedan 2014, och har inte heller vart nära sedan dess heller. Deras senaste resultat 2018 blev den absoluta botten, sist i semin. För Islands del snackar vi absolut om en Formsvacka!

Uttagningsinformation

Island valde i år att köra på sin traditionsenliga uttagning Söngvakeppnin. 10 bidrag tävlade om segern i två semifinaler. I semifinalerna framfördes samtliga bidrag på isländska medan i finalen var språkvalet fritt.

Nytt för detta året blev att endast två bidrag gick vidare från varje semifinal, men en jury hade möjlighet att lägga till ett wildcard vilket också skedde. I övrigt avgjordes finalen i två omgångar, där en jury och tittarna fick välja ut två bidrag i den första omgången som gick till superfinalen. Efteråt var det upp till tv-tittarna att välja ut bidraget de ville skicka till Eurovision.

Personlig åsikt om årets akt:
Från år till år så kommer sådana här bidrag upp – bidrag som man antingen älskar eller hatar, men som alla måste snacka om. För egen del så är det oerhört befriande att se och höra Hatari – som inte bara gör sin egen grej, utan gör helt motsatsen till vad som förväntas av ett ESC-bidrag. Att de dessutom gör det med glimten i ögat, gör att det blir så vansinnigt underhållande att jag bara älskar detta. Det här blir förmodligen årets mest spännande bidrag att följa – och tro mig: De lär skapa fler rubriker i Tel Aviv!

Gissat resultat i tävlingen:

Inledningsvis kan jag säga att jag har en svag aning om att detta kan bli vinnarna i ESC 2019. Jag får Lordi-vibbar, och då spelar det ingen roll vad oddsen säger. Samtidigt kan jag också se ett möjligt antiklimax där ingen riktigt fattar grejen, och Island gör ett medelmåttigt eller rent av uselt resultat. En ”Pertti Kurikan Nimipäivät”-effekt alltså (Finland 2015). Eller ett tredje möjligt alternativ är att det blir en Silvia Night-effekt (Island 2006), där gruppen bara retar gallfeber på värdlandet, så att de blir utbuade av den inhemska publiken och slutar sist. Det enda som jag inte tror, är att Hatari slutar i topp – utan att vinna. Detta blir antingen en vinst – eller en flopp.

Personlig Topp 5 (tidigare år)

1. Birgitta – ”Open Your Heart” (2003)
   
2. Selma – ”If I Had Your Love” (2005)
   
3. Selma – ”All Out Of Luck” (1999)
   
4. Eyþór Ingi Gunnlaugsson – ”Ég á Líf” (2013)
   
5. Yohanna – ”Is It True” (2009)
   

Personlig åsikt om årets akt:
Island har länge existerat i någon sorts bubbla där man tenderar att inte ta några risker utan skickar mellanmjölksbidrag för att som bäst nå en mittenplacering i finalen. I år spränger man ramarna helt och skickar gruppen Hatari. Så fort jag hörde detta blev jag fascinerad och tänkte ”wow, ESC behöver verkligen detta!”. Och den har bara växt på mig sedan första lyssningen. Det är dessutom en visuell upplevelse utan dess like. Är det något bidrag som tjänar på att Maruv och Ukraina drog sig ur är det nog detta, och jag slår vad om att dessa herrar kommer bli den stora snackisen i Tel-Aviv fram tills tävlingen är avslutad. Låt hatet segra!

Gissat resultat i tävlingen:

Detta är ett bidrag som man antingen kommer älska eller hata. Jag har svårt att se att många i det något konservativa Östeuropa kommer tänka ”Åh vad uppfriskande” när de hör detta. En del av Europa lär säkert tänka att detta är så motbjudande och det blir pannkaka av allt och man trillar ut i semifinalen. Men jag vill vara positiv. Jag tänker gå med hjärta här och säga att det får Lordi-effekt och ger Island en topplacering.

Personlig Topp 5 (tidigare år)

1. Gréta Salóme & Jónsi – ”Never Forget” (2012)
2. Eyþór Ingi Gunnlaugsson – ”Ég á Líf” (2013)
3. Eiríkur Hauksson – ”Valentine Lost” (2007)
4. Yohanna – ”Is It True” (2009)
5. Birgitta – ”Open Your Heart” (2003)

Personlig åsikt om årets akt:
Nu gör jag kanske en lex Österrike 2018 dvs. att tippa något väldigt favorittippat i botten. Men jag måste få vara ärlig och säga vad jag tycker. Jag känner så här, låten sticker ut från mängden och den kommer absolut att gå till final. Men jag känner att numret är för rörigt och det blir nästan lite som en intern uppgörelse på något sett. När jag nu dessutom lyssnat flera gånger på den där snubben som bara står och skriker ut sina budskap (vad det nu är) så är det enda jag gör är att bläddra vidare i min spellista till nästa låt.

Gissat resultat i tävlingen:

Som sagt, Island kommer gå till final och de kommer att utmana om segern, i alla fall i semin. De lär få mycket tittarröster och troligen sin bästa placering på många år. Det är min gissning trots det svaga betyget ovan.

Personlig Topp 5 (tidigare år)

1. Eyþór Ingi Gunnlaugsson – ”Ég á Líf” (2013)
2. Birgitta Haukdal – ”Open Your Heart” (2003)
3. Eiríkur Hauksson – ”Valentine Lost” (2007)
4. Euroband – ”This Is My Life” (2008)
5. Gréta Salóme – ”Hear Them Calling” (2016)

Personlig åsikt om årets akt:
När vissa länder inser att de fastnat i en jobbig kräftgång ser de ofta bara två vägval: Antingen ger de upp helt och hållet och hoppar av, eller så får man för sig att skicka nånting riktigt galet för att man känner att man inte har någonting att förlora. Island kör så klart på det sistnämnda, men jag trodde verkligen inte att de skulle våga skicka någonting så extremt som detta! Skrikig Industrial-musik på isländska!

Jag ska nog medge att det tog ett tag för mig att fastna för denna helt, men den har vuxit till sig snabbt. Till en början var jag lite osäker på vad de egentligen ville få fram med en låt om ett segrande hat, men jag har efter lite studerande av texten tolkat det som att Hatari kommer med en varning om att hatet kan segra om inte gemene man ändrar på sin attityd kring sina medmänniskor. Det, om nånting, är vad jag kallar ett relevant budskap! Som helhet, detta är vågat och riktigt kaxigt, och faktiskt ganska underhållande dessutom! Friskt inslag bland ballader och cynisk snabbmat, jag har efter mycket om och men bestämt mig för att fläska på med fem poäng!

Gissat resultat i tävlingen:

Island har givetvis dragit det mesta av ljuset till sig i denna semifinal vilket allt som oftast är en fördel. Frågan är bara hur långt det kommer gå? Oddsen och fansen tror att det kan gå hur bra som helst för dem, men jag är själv inte lika säker. Det som kan vara showstoppern är att låten kanske får svårt att nå ut med språkbarriären som blir. Och sen tror jag också den kommer få svårt att charma juryn. Jag ser att det finns två scenarion här: antingen går Island till final och hamnar bra, eller så blir man semijumbo återigen.

Personlig Topp 5 (tidigare år)

1. Eiríkur Hauksson – ”Valentine Lost” (2007)
2. Eyþór Ingi Gunnlaugsson – ”Ég á Líf” (2013)
3. Paul Oscar – ”Minn Hinsti Dans” (1997)
4. Selma – ”If I Had Your Love” (2005)
5. Stefán & Eyfi – ”Draumur um Nínu” (1991)

Personlig åsikt om årets akt:

Ja gott folk. Det var ju inte exakt det här jag menade när jag sa att Island borde skicka en låt på isländska… 🙂

”Kärlek kärlek, fred fred” sjöng Petra Mede & Måns Zelmerlöw 2016. Isländska Hatari går så långt från det som möjligt och skickar en renodlad hatlåt, vilket jag upplever som en frisk fläkt. När jag hörde den här för första gången kände jag mest ”What the actual f*ck?!”. Likt Portugals ”Telemóveis” kan jag dock inte låta bli att fascineras av Islands ”Hatrið mun sigra”. Dessutom växer den, från att ha gått från en låt som jag bara stör mig på till att bli en av mina personliga favoriter. Inte bara för att den sticker ut utan för att jag även uppskattar budskapet. Det här har gått från en 0:a till en solklar 5:a för mig. Må nu bara hoppas Europa får ett bättre första intryck än vad jag fick.

Island kommer att ha i toppstriden att göra i år. Eller så kommer de fetsist, men jag låter optimisten inom mig tala den här gången. Låten är tillräckligt skruvad för att kunna vinna hela tävlingen. Vem vet, kanske blir det just Reykjavik vi får åka till 2020.

Personlig Topp 5 (tidigare år)

1. Eyþór Ingi Gunnlaugsson – ”Ég á líf” (2013)
2. Gréta Salóme & Jónsi – ”Never Forget” (2012)
3. Gréta Salóme – ”Hear Them Calling” (2016)
4. Stjórnin – ”Eitt lag enn” (1990)
5. Heart 2 Heart – ”Nei eða já” (1992)

Personlig åsikt om årets akt:
Från början var jag inte alls förtjust i denna märkliga protestlåten som Island valt att skicka till Eurovision i Tel Aviv, men vissa låtar behöver lite extra tid för att de ska växa till sig och bli omtyckta. Från att totalsågat denna är den nu högt i kurs hos mig. Den sticker ut rejält och de har ett tydligt budskap som kan misstolkas som något negativt, då de sjunger om att hatet ska segra. Det är inte alls vad gruppen vill, mer en uppmaning att hatet finns där och om vi inte gör något åt det så kommer hatet att segra. Så tolkar jag det. Detta är lätt det fräckaste bidrag som något land någonsin skickat till Eurovisionen. Island är mina favoriter historiskt sett bland de nordiska länderna. De har skickat många bidrag som faller mig i smaken.

Gissat resultat i tävlingen:

Island har inte varit i final sedan 2014 och en finalplats är verkligen efterlängtad. Det är befriande att se att de gått ifrån den traditionella linjen och vågar skicka något som sticker ut. Det verkar vara det som är nyckeln till framgång i sådana här sammanhang. Island har aldrig vunnit Eurovision tidigare. Man har två stycken andra placeringar (1999 och 2009) som bästa resultat – Det är möjligt att man kan vara med i toppstriden och utmana om segern. De kan vara en darkhorse som kammar hem hela tjotabalongen om det vill sig väl. Jag räknar kallt med att de placerar sig högt i finalen. Något annat skulle vara väldigt förvånansvärt.

Personlig Topp 5 (tidigare år)

1. Eyþór Ingi Gunnlaugsson – ”Ég á líf” (2013)
2. Stefán & Eyfi – ”Draumur um Nínu” (1991)
3. ICY – ”Gleðibankinn” (1986)
4. Hera Björk – ”Je ne sais quoi” (2009)
5. Euroband – ”This Is My Life” (2008)