« Inför ESC Serbien 2017

Inför ESC Serbien 2019 »

Serbien är en stat som uppstod ur spillrorna efter att Montenegro bröt sig ur i maj 2006, och 2007 gjorde båda två länder debut. För Serbiens del blev det succé direkt då man vann, vilket är första gången det hänt sedan Schweiz vann på hemmaplan i tävlingens första upplaga. Man fick också bra resultat som värdland året efter när man slutade sexa. Men sedan dess har det varit lite upp och ner. 2009 missade man finalen för första gången, vilket även drabbade dem 2013 och 2017. Men så har man även lyckats bärga hem ett brons 2012.

En intressant notering är att landet för första gången kommer att skicka en låt som framförs på torlakisk dialekt. Huvudspråket för låten är visserligen serbiska, men några enstaka fraser kommer att framföras på den torlakiska dialekten.

Mmmmm…. 00-talet är tillbaka, och denna gång är det Serbien som skakar liv i den gamla etno-trenden igen! Medan grannlandet Montenegro satsar allt på en hederlig balkanballad, så fläskar alltså Serbien på med en etno-disco mash-up som bär tankarna till både Bulgarien 2007 och Serbien 2008. Det är vackert, det är lidelsefullt, det är romantiskt, men framförallt är det – gammalt. Det här kommer aldrig att funka 2018, det är helt enkelt alldeles för gammaldags. Men mitt nostalgiska hjärta går igång på det här – och med ett snyggt etniskt scennummer så kommer jag iallafall rösta på Serbien i den andra semifinalen!

Jag tycker det är kul att Serbien går tillbaka till det man kan. Även om det inte är en ballad denna gången. Det är inte den bästa låten, men det är kul. Framför allt tycker jag huvuddelen av låten faktiskt är bra. Sångaren Mladen Lukić slog igenom i första säsongen av X-Factor Adria där hans mentor var självaste Željko Joksimović. Tyvärr åkte han dock ut i första omgången när veckofinalerna drog igång. Men han visade att han var en oerhört duktig sångare. Här får han inte så stor möjlighet att visa det, men i det lilla så briljerar han ändå. Kul att serberna slutat experimentera och går tillbaka till sina rötter, även om detta är så långt bort från 2018 man kan komma.

Jag är väldigt kluven till årets serbiska bidrag och detta för att jag inte riktigt vet hur bra eller dålig låten är. Ena lyssningen blir jag bara uttråkad medan andra lyssningen är det lite mer intressant. Som helhet är låten någorlunda okej, men samtidigt är det så otroligt mycket grejer som händer på scenen som bara gör det rörigt. I det här fallet kommer det att stå och falla med hur de gör sitt liveframträdande i Lissabon. Om det blir som i den nationella finalen är jag ganska tveksam till att Serbien går vidare till finalen eftersom konkurrensen är hög även i denna semifinal. Det positiva och det som höjer mitt betyg lite grann är att de sjunger på sitt modersmål serbiska och att det låter som Balkanmusik ska låta. Till skillnad från när de ifjol försökte satsa på svengelsk popmusik som inte riktigt höll måttet.

Till och börja med är jag glad att Serbien sjunger på sitt modersmål igen, det var ett tag sen sist. Det här är sannerligen en intressant låt att lyssna på, man vet inte riktigt var man har den eller var den ska ta en. Det finns alltid en ny överraskning i varje del. Huvuddelen, där den manlige sångaren sjunger och körtjejerna kör sitt i bakgrunden är nog den bästa delen i låten, det är ett parti jag märker att det ofta fastnar i mitt huvud och jag går omkring och nynnar på ibland.

En blandning av folkmusik och modern popmusik? Varför inte! Låten är lite som ett lyckat experiment. Jag blir smått fascinerad varje gång jag hör den. Att Serbien dessutom släppt taget om engelskan och gått tillbaka till sitt egna språk är ett stort plus. Jag hoppas att det ska gå bra för landet. Men något säger mig att Serbien eventuellt kommer att missa finalen. Det kan vara så att låten helt enkelt är för konstig för den större skaran.

Serbien har även de hittat tillbaka till rötterna och det glädjer mig. Låten är bra och jag är svag för balkanmelodier. Jag tycker den saknar det där lilla extra för att fånga mig helt och hållet. Det är alldeles för många ingredienser och den tar tid på sig att komma igång. Det blir ett mitt-emellan-betyg från mig.