Finalen

ANT & Minimal Wind
“Wounds (Don’t Wanna Fall)”

Låtskrivare: Tavi-Haans Kõlar, Paula Pajusaar, Ant Nurhan, Katrina Merily Reimand

Clicherik & Mäx
“Jolly Roger”

Låtskrivare: Max Õispuu, Erik Soasepp, Jānis Jačmenkins

Getter Jaani
“The Game”

Låtskrivare: Sven Lõhmus

Grete Paia
“Taevas jäi üles”

Låtskrivare: Grete Paia, Jorma-Jan Erik, Gevin Niglas, Ragnar Sepp

Laura Prits
“Warrior”

Låtskrivare: Laura Prits, Edgard Jercums, Jānis Jačmenkins

Marta Pikani
“Kell kuus”

Låtskrivare: Marta Pikani

NOËP
“Days Like This”

Låtskrivare: Andres Kõpper, Vallo Kikas, Yvonne Dahlbom

Ollie
“Slave”

Låtskrivare: Oliver Mazurtšak

Robert Linna
“Metsik roos”

Låtskrivare: Robert Linna

Stockholm Cowboys
“Last Man Standing”

Låtskrivare: Stig Rästa, Victor Crone

Uliana Olhyna
“Rhythm of Nature”

Låtskrivare: Uliana Olhyna, Ariana Arutjunjan

Vanilla Ninja
“Too Epic to Be True”

Låtskrivare: Sven Lõhmus

Min topplista

1. Grete Paia – “Taevas jäi üles”
2. Ollie – “Slave”
3. Clicherik & Mäx – “Jolly Roger”
4. Getter Jaani – “The Game”
5. Stockholm Cowboys – “Last Man Standing”Marta Pikani – “Kell kuus”

Kommentar

Riktigt tuff final i Eesti Laul i år och det som chockar mig mest är avsaknaden av skämtbidrag, som jag trodde Estland skulle fortsätta med efter framgångarna i ESC 2024-25. Men istället är det ganska hög kulturell nivå på bidragen, eller ja, så högt som det blir i Eesti laul… Egentligen lite svårt för mig att utse en klar vinnare, snarare tycker jag att det finns flera bidrag som skulle kunna fungera i ESC. Grete Paia har kanske den bästa låten i min smak, men Ollie är den som förtjänar vinsten mest – även om ”Slave” tyvärr inte är bättre än hans tidigare bidrag som ju varit så nära att vinna. ”Jolly Roger” kan också mycket väl gå hem – det är det bidraget som ligger närmast de tidigare årens estniska bidrag, men betydligt mörkare. Kort sagt, detta blir svårt att avgöra. Ser fram emot en rafflande omröstning här!

Min topplista

1. Ollie – “Slave”
2. Getter Jaani – “The Game”
3. Vanilla Ninja – “Too Epic to Be True”
4. Grete Paia – “Taevas jäi üles”
5. Laura Prits – “Warrior”

Kommentar

Om jag ska vara helt ärlig hoppas jag att Estland – för en gångs skull – lämnar skämtbidragen hemma 2026. Jag orkar inte med tanken att för tredje året i rad ge noll poäng till deras låt i vår Inför-guide!

Finalstartfältet som har valts ut tycker jag håller helt okej standard kanske lite lägre än det gjort de senaste åren men det finns många bra bidrag här ändå. Jag håller med Adrian om att Ollie inte har sin starkaste låt av de tre han har haft med men det är ändå en riktig bra rocklåt och är det någon som förtjänar att vinna Eesti Laul så är det Ollie. Men jag vill också ge grönt ljus för Getter Janni, som kommer tillbaka med en ännu bättre låt än hon hade 2011 (och den var också bra), samt Vanilla Ninja och Grete Paia som också är tillbaka med bra nya låtar.

Min topplista

1. Ollie – “Slave”
2. Clicherik & Mäx – “Jolly Roger”
3. Laura Prits – “Warrior”
4. Vanilla Ninja – “Too Epic to Be True”
5. Marta Pikani – “Kell kuus”

Kommentar

Den estniska uttagningen har ända sedan 2023 gått från klarhet till klarhet, även om det inte alltid mynnat ut i att nån låt jag hållit på vunnit (hände 2024 i och för sig med 5miinust & Puuluup som var där uppe bland mina favoriter). Men jag fortsätter ändå bli väldigt imponerad av det jag hört här. Sett till själva namnen trodde jag återigen att det skulle bli ganska slätstruket, men jag är ändå glad att den tanken kom på skam. Åtminstone min topp-4 ligger i fempoängarens territorium, och ingen låt är sämre än en trea i betyg – alltså godkänd.

Den höga standarden till trots så ser jag bara en kandidat som verkligen förtjänar att vinna. Det är dags för Ollie. Han har gått från att köra med hyggliga rockballader (i stil med Creed eller Hoobastank) som resulterat i dubbla silverpengar till att i år bidra med ett helt annat djup och musikalisk bredd i ”Slave”. Versen drar lite åt Fall Out Boy, refrängen drar mer åt Foo Fighters, och sen slänger man in en breakdown som osar tidiga Bring Me the Horizon (Om man annars bara ska dra ESC-relaterade liknelser, så är ju såklart ungerska AWS där). Och även om texten kör det vanliga ”älskare som metafor för droger”-tropen, så kan jag ändå relatera till det – inte minst sett till hur min relation till ESC har påverkats den senaste tiden.