Suck. Ännu en gång förstår jag inte hypen kring Finlands ESC-bidrag. Det verkar som att alla fans och spelbolag ser och hör nått som jag inte ser. Jag ser en avdankad violinist som var stor på 90-talet. Jag ser ett flådigt scennummer med ett brinnande fönster och en violinist som hetsigt låtsas spela på en fiol. Jag hör en extremt medelmåttig och illa skriven låt om en eldkastare på finska. Det finns inte i min begreppsvärld att detta skulle vara en vinnarkandidat i Eurovision! Violinister har vi sett massor av i ESC utan att de vunnit, och eldeffekter har vi också sett flera gånger. Är det den överdrivna lidelsen som Pete försöker förmedla som inspirerar folk att uppskatta detta? Eller är det det överdrivet pampiga crescendot i slutet som får fansen att ramla av stolen? Förlåt om jag ser ut som en fågelholk här, men jag fattar ingenting. Poäng för Linda Lampenius dock, även om hon inte spelar fiolen live.

Betyg (0–5):

Ett otroligt välproducerat bidrag som gav rysningar redan vid första lyssningen, mycket tack vare Petes fantastiskt vackra röst som samspelar så fint med Lindas fiol. Det här är ett nummer som verkligen sticker ut och känns helt unikt i sitt uttryck. Jag skulle inte bli förvånad om det går hela vägen, särskilt med tanke på favoritskapet – även om det också innebär en viss press. Mycket kommer att avgöras av hur det översätts till Eurovision-scenen, men jag känner mig trygg i att de kommer lyfta det här på ett imponerande sätt. Det är också väldigt kul att se Finland tillbaka med ett riktigt starkt bidrag!

Betyg (0–5):

Från första stund visste jag att jag inte skulle behöva höra fler bidrag i varken UMK eller andra nationella tävlingar. Jag hade hittat min vinnare! Får rysningar av den ljuvliga musiken. Den är intensiv och kryper in under skinnet och får en att känna bitterljuv känsla som man kan tolka på så många vis. Behöver inte veta vad han sjunger om utan man kan ta sina egna inre demoner och uttrycka dem. Det enda som tog ned bidraget på jorden igen var deras framträdande. Det är för mig ett stort frågetecken! Antingen var det filmat väldigt underligt eller så var det så undermåligt. Avslutet var bra men resan fram tills dess var inte alls speciellt underhållande. Hoppas de gör om det inför Wien men det är väl knappast troligt.

Betyg (0–5):

Ska Finland lyckas bärga den där efterlängtade andra segern? Jag är faktiskt lite tveksam. Missta mig inte, jag gillar ändå det jag hör. Det är stor dramatik, det är pampigt, där sitter Pete vid en brinnande botbänk och grämer sig över sina synder och sin uppenbarligen ohejdbara åtrå, och på andra sidan har vi Linda med fiolen som framstår som ett lockande skogsväsen. Men jag undrar lite om man startade igång dramatiken lite väl tidigt i låten? Efter första refrängen så stampar låten lite på samma ställe rakt igenom fram tills slutet, där Pete bjuder på ett spännande vokalt glissando. Jag inser att nästan allt ändå sitter, liveframträdandet, scennumret, skådespelet. Synd bara att låten inte hänger med hela vägen, hade man tagit bort fiolen och övriga symfoniska element hade denna låt kunnat passera som vilken Skara-schlager som helst från 00-talet. Jag är dock säker på att Sverige kommer ge rejäla poäng här (2 x 12 om inte det sker något fuffens hos tittarna), inte minst tack vare Linda Lampenius som är känd även på vår sida Östersjön.

Betyg (0–5):

Heja Suomi, säger jag bara — och jag säger det med hela bröstkorgen! Finlands bidrag ger mig rysningar varje gång, sådana där som börjar i nacken och sedan rusar som norrsken genom hela kroppen. Lindas stråkar är som gnistor som flyger från en vedklabb som just slagits mot bastuaggregatet, och Petes röst… den är ren, rå kraft. Tillsammans bygger de upp låten som en eld som vägrar slockna, lager på lager, hetta på hetta, tills allt står i full låga.

Det enda jag saknar är Pete utan skjorta, i KAJ:s bastu, med ännu mer eld, ännu mer hetta, ännu mer finsk urkraft — så att scenframträdandet verkligen matchar den vulkan som låten redan är.

Betyg (0–5):

PANELEN TILLSAMMANS.
40 poäng (av 50 möjliga)