Vi tycker till: Deltävling 1, Melodifestivalen 2020

Har inte betygsatt

Har inte betygsatt

Har inte betygsatt

Har inte betygsatt

Har inte betygsatt

Har inte betygsatt

Har inte betygsatt

1. Malou Prytz – “Ballerina”
2. The Mamas – “Move”
3. Felix Sandman – “Boys With Emotions”
4. Sonja Aldén – “Sluta aldrig gå”
5. Robin Bengtsson – “Take A Chance”
6. OVÖ – “Inga Problem”
7. Suzi P – “Moves”

Kommentar: Jag kan lättat konstatera att jag inte är missnöjd med första deltävlingen i årets Mello, för jag var tveksam innan. Egentligen hade jag inga högre tankar om vare sig artister eller programledare, men har nu ändrat åsikt i den frågan. Programledarna skötte sig utmärkt – och framförallt Linnea som jag hade satt ett stort frågetecken framför. Men de gjorde ett bra jobb, om än att det var ganska händelselöst och ointressant manus, men det gjorde inget tyckte jag.

Bidragen då? Jo en hög kvalitet – vilket man bör förvänta sig av första deltävlingen. Två hip-hoplåtar i samma deltävling dock, varför det? Onödigt och korkat – för självklart tar de ut varandra och slutar sist. Sonja Aldén som schlagerveteranen denna gång, med en låt bättre lämpad för Melodifestivalen 1995. Dock ändå en bra låt – trots att den är omodern. För mig var Malou Prytz given i finalen – det var den klart bästa låten. Allt med den skriker Sia – och jag älskar Sia – dessvärre är Malou inte såpass stark vokalist att hon kommer upp i samma nivå som henne, så det blev tyvärr en blekare kopia av Sia. The Mamas kom med ren skär glädje – och det är givet i finalen. Robin och Felix besvikte mig dock, ganska trista och händelsefria låtar. ”Take a chance on me” är en billig Abba-kopia, och tyvärr är ”Boys with emotions” väldigt slätstruken. Hade hoppats på nått bättre från dessa två herrar.

1. Malou Prytz – “Ballerina”
2. The Mamas – “Move”
3. Sonja Aldén – “Sluta aldrig gå”
4. Robin Bengtsson – “Take A Chance”
5. Felix Sandman – “Boys With Emotions”
6. OVÖ – “Inga Problem”
7. Suzi P – “Moves”

Kommentar: Eftersom jag var på plats som ackrediterad presskår under denna deltävling har jag fått höra alla dessa deltävlingsbidrag väldigt många fler gånger än mina panelkompisar. Vilket också gör att jag kanske ger lite högre betyg till låtarna än om jag bara hade sett programmet hemma på TV. Men trots det så tycker jag att denna deltävling kan ha varit den bästa någonsin. Vilken otroligt pangstart på säsongen 2020! Det kunde inte ha blivit bättre.

Jag har redan kommenterat alla låtar en gång, så jag gör nu en kortare sammanfattning. Jag tycker alla låtar håller väldigt bra, sedan finns det några låtar som behöver fler lyssningar. Och efter att ha hört t.ex. Suzi P:s och OVÖ:s respektive bidrag minst 10-15 gånger måste jag säga att jag börjar gilla även deras låtar. Vid första lyssningen under torsdagen hade jag kanske gett 1-1,5 poäng i betyg, men nu höjer jag dem båda lite. Så att de inte gick vidare kan jag ha förståelse för. Att Felix Sandman inte gick direkt till final måste ses som en skräll med tanke på att han hade över 70 procents ”gå till final”-chans enligt oddsen! Nu är jag inget större fans av hans låt men det är snyggt framfört. Däremot hade jag personligen sett Malou Prytz gå direkt till final istället för Robin Bengtsson. Jag hoppas därför att hon får finalbiljetten i Andra chansen.

I övrigt har det varit väldigt roligt att vara på plats under en deltävling och fått träffa både artister och övrig media. En härlig vecka att lägga till arkivskåpet.

1. The Mamas – “Move”
2. Felix Sandman – “Boys With Emotions”
3. Malou Prytz – “Ballerina”
4. Robin Bengtsson – “Take A Chance”
5. Sonja Aldén – “Sluta aldrig gå”
6. Suzi P – “Moves”
7. OVÖ – “Inga Problem”

Kommentar: Jag blev faktiskt glatt överraskad av denna delfinal. Det berodde inte på att det sprudlade av underbara melodier utan det var ganska medel men hade förväntat mig värre. Ingen stack ut och ingen berörde mig. Tror att det krävs mer än en lyssning på samtliga låtar. Den enda plus i kanten får ”The Mamas” för att de är så snygga och proffsiga men tjejerna är så mycket bättre än vad låten är tyvärr. Programledarna var så bra som jag hade hoppats och mellanakten var jättekul att se. Hoppas vi får se mer av just den varan.

1. Sonja Aldén – “Sluta aldrig gå”
2. Robin Bengtsson – “Take A Chance”
3. Malou Prytz – “Ballerina”
4. The Mamas – “Move”
5. OVÖ – “Inga Problem”
6. Felix Sandman – “Boys With Emotions”
7. Suzi P – “Moves”

Kommentar: Första deltävlingen tyckte jag motsvarade lite mina förväntningar inför säsongen, då det kändes som ett startfält som inte såg mycket ut för världen. Ändå var det kantat med vissa veteraner som blandade både högt och lågt.

Om jag ska prata om de som går direkt till final:

The Mamas låt ”Move” fortsätter lite grann där ”Too Late for Love” slutade. Men samtidigt gav den mig lite ABBA-vibbar också (”Dancing Queen”). Problemet är att dessa två jämförelser är låtar som jag egentligen inte är särskilt förtjust över. Men dessa mammor gjorde ett starkt framträdande och hade starka röster, så en finalplats, om än en skrällartad sådan, kändes inte särskilt orättvis.

Robin Bengtsson tycker jag stod för den mest positiva överraskningen denna gång. Även om scennumret kanske blev lite taffligt, så tycker jag han hittat mer rätt med denna låt. I en intervju jag gjorde med honom (som publicerades här inför deltävlingen) nämnde han att denna låt skulle vara rätt annorlunda jämfört med hans tidigare två försök, och visst fanns det fog i det han sa.

Andra chansen-deltagarna då?

Malou Prytz kör alltså, som så många av mina panelpolare kallat det för, Sia-pop. Klart bättre drag än den där juvenila ”I Do Me” hon gjorde förra året, men samtidigt inte nån större favorit för mig. Mest är det för att jag inte är särskilt förtjust i Sia som artist, då hennes grej är just släpiga ballader, med en skrikig sångröst som ibland skär sig. Just den sistnämnda gropen faller inte Malou i, även om jag inte är helt säker på hur mycket hon vuxit in sig i denna typ av låt. Klart bättre än hennes senaste försök, men fortfarande inte speciellt bra.

Felix Sandman har tyvärr fallit i samma fälla som många andra andraårsdeltagare ofta gör: Kommer tillbaks med en låt som är mycket mer cyniskt konstruerad jämfört med den låt de fick sitt genombrott med. Och här märks det tydligt. För här försöker han ju sälja sitt budskap om killar med känslor, till en låt som är helt känslokall! (Och som dessutom saknar refräng, och där den enda hooken är ett beat utan melodi, plus att han kör spoken word där…) Det blir lite som att låtskrivarna och textförfattarna skrev vardera grej separat från varandra och så har man försökt sätta ihop det till detta.

Och så de utslagna:

Sonja Aldén hade givetvis en fin ballad som får mig att minnas tillbaka till andra ballader från 00-talet och tidigare, i synnerhet ”För att du finns” som just Sonja själv tävlade med år 2007. Och mycket kan också härledas till tonen och texten till låten, väldigt ärligt men ändå rätt så ofarligt. Men att hennes karriär passerat zenit har ju tyvärr inte undgått någon, så en 5:e plats var kanske inte så illa. Tydligen har inte hon något särskilt bra track record, då tre av hennes fyra försök nu slutat med respass hem.

OVÖ och Suzi P då? Jo, där blir det ju lite som att det känns som jag kommer trampa på några tår här. Men jag inser ju givetvis att deras stil helt inte är min kopp te. Suzi P’s låt framför allt tyckte jag kändes väldigt ”tacky” och obehaglig. Som att kombinera förortsrapen med… *suck*… Fuegopoppen. OVÖ’s låt var klart mer lättlyssnad så därför hamnar de högre upp på min ranking. Men jag kan förstå varför båda låtar åkte ut direkt. I och med att de tilltalar en väldigt nischad klientel, så fattade jag direkt att de kommer ta ut varandra. Och mycket riktigt blev det så.

Summa summarum, kan jag konstatera att det var en… mindre bra start på 2020 låtmässigt, och jag kan inte påstå att jag ser någon vinnarlåt just här.

1. Malou Prytz – “Ballerina”
2. Suzi P – “Moves”
3. Sonja Aldén – “Sluta aldrig gå”
4. The Mamas – “Move”
5. Robin Bengtsson – “Take A Chance”
6. OVÖ – “Inga Problem”
7. Felix Sandman – “Boys With Emotions”

Kommentar: Överlag tycker jag att startfältet höll en skaplig kvalité. Min personliga favorit var Malou Prytz som jag tycker hade en betydligt bättre låt än förra året. Ett vackert & emotionellt framträdande. Jag är glad att hon åtminstone gick till andra chansen, men tycker att hon allt förtjänade en plats i finalen.

Min andra favorit Suzi P gick dock inte ens till AC, hon kom nämligen sist. Jag tycker Moves låter som något som Cypern skulle kunna ha skickat till ESC. En frisk fläkt i startfältet, varför den kom sist förstår jag inte.

Redan innan deltävlingen tippade jag att The Mamas & Robin Bengtsson skulle gå till final, och jag hade helt rätt. Är inget fan av gospel men anser ändå att Move är en rätt bra låt, även jag personligen inte skulle ha skickat den till final. Robin Bengtsson gjorde visserligen ett snyggt framträdande men låten var lite av en besvikelse. Även om Take A Chance börjar bra så lyfter den inte riktigt.

Jag tror inte att Sveriges representant i Rotterdam kommer ifrån deltävling 1. Men jag skulle inte ha något emot att skicka Malou.

1. The Mamas – “Move”
2. Sonja Aldén – “Sluta aldrig gå”
3. Felix Sandman – “Boys With Emotions”
4. Robin Bengtsson – “Take A Chance”
5. Malou Prytz – “Ballerina”
6. OVÖ – “Inga Problem”
7. Suzi P – “Moves”

Kommentar: Härlig start på det nya Mello-året. Programmet i sin helhet var suveränt. Programledarna var synkade och skötte sig fint. Bra framträdanden från artisterna samt underhållande öppningsnummer & mellanakter. Kul upplägg med fokuset på låtskrivarna inför deras bidrag skulle framföras.

Värdiga finalister i slutändan, men jag var väldigt chockad över att storfavoriten Felix Sandman BARA fick en plats i Andra Chansen, med tanke på hur hög odds-favorit han har varit inför tävlingen och hur avancerat och påkostat numret var. Låten etsar sig fast i huvudet på mig och den har ett skönt vibe. Felix har ju lyckats ta sig till final på sina två tidigare försök via Andra Chansen, så han laddar nog om och tar sin revansch när det blir dags att framföra sitt bidrag på nytt.

The Mamas tyckte jag var överlägset bäst. Vilken energi, glädje och röster dessa härliga tjejer bjuder på. Deras pop-gospeldänga var väldigt upplyftande och medryckande. Skapade en inre harmoni och glädje.

Robin Bengtsson, vår Mello-vinnare och ESC-femma från 2017 var tillbaka från tredje gången och jag tycker faktiskt detta är hans bästa låt han ställt upp med. Låten har lite ABBA-tendenser i sitt sound och scenframträdandet var stilrent och snyggt. Det kändes på förhand som om det skulle stå mellan The Mamas och Robin Bengtsson vem som skulle göra Felix sällskap till final – Det blev istället de som knep finalplatsen. Lite oväntat och kul när det inte alltid blir som experter och oddsen säger.

Sonja Aldén var tillbaka för fjärde gången och jag fullkomligt älskade hennes avskalade och vackra & klassiska schlagerballad även om jag förstod i ett tidigt skede att hon inte skulle ha någon chans att skrälla sig vidare i tävlingen. Som artist var hon helt klart den med bäst sånginsats. Låtskrivaren Bobby Ljunggren levererar alltid bra bidrag till Melodifestivalen, that’s for sure. Konkurrensen är hård och den här sortens lättsamma och lite daterade låtar får det tufft att utmana de lite mer moderna hitsen.

Jag ser fram emot fortsättningen och nästa veckas deltävling i Göteborg som jag tillsammans med min panelkollega Katja kommer att bevaka på plats.

1. The Mamas – “Move”
2. Malou Prytz – “Ballerina”
3. Robin Bengtsson – “Take A Chance”
4. Sonja Aldén – “Sluta aldrig gå”
5. Felix Sandman – “Boys With Emotions”
6. Suzi P – “Moves”
7. OVÖ – “Inga Problem”

Kommentar: Kvällen bjöd på en härlig stämning. Melfest at its best! Nja, vissa sketcher var bara överflödigt, behövs inte enligt mig, utan det räcker med såna där underbara mellanakter som programledarna bjöd på och att man håller en hög nivå på just programledandet. Vad gäller kvällens bidrag är jag nog aningens ljum i mina poäng. Suzi P och OVÖ är inte något för mig. Suzi P kan säkert växa sig starkare i artisteriet med tiden, för talanglös är hon inte. OVÖ = nej! Spelar ingen roll att energin och sköna leenden smittar av sig, för det där är bara inte en genre som tilltalar mig personligen. Felix Sandman är inte talanglös han heller, men låten passade honom inte. Den framfördes en oktav för låg och kändes inte som en komplett låt. Något som verkar vara något som gäller inom ESC sedan förra året också, låtar som inte riktigt når fram och känns som en enda lång vers. Sonja är Sonja, aldrig fel men heller inte riktigt rätt. Inte nu längre med sådana ballader. Hade gärna sett henne framföra något starkt och upptempo någon gång, för my God, rösten har hon! Sen har vi Robin! Jag gillar verkligen Robin och tyckte jättemycket om ”I can’t go on”. Det vara en solklar refräng och fint nummer (och man tog bort svärordet) och med den i bagaget förstår jag inte riktigt. ”Take a chance” låter inte som en färdig låt. Den saknar crescendo, ett klimax. Bidraget bygger inte som jag skulle önska.  En som däremot kom till ett tydligt avsteg i låten var Malou. En bidrag jag faktiskt minns och kan åternynna refrängen på, vilket är bra när man bara lyssnat på låten en gång! Den kändes dock aningens förlegad och numret tilltalade mig inte tillräckligt. The Mamas fick bli kvällens favorit. Som först ut blev jag inte alls övertalad till att se dem som kvalificerade till final, men efter att ha tittat på de övriga bidragen tycker jag nog att dessa höll en klass för sig. Det ska bli spännande att se vad nästa deltävling har att bjuda på!