Panelen tycker till: Vann fel låt Melodifestivalen?


Publicerad:


Skribent:

ESC-Panelen


Publicerad

MELODIFESTIVALEN – PROJEKT. På lördag avgörs den 58:e Melodifestivalfinalen i ordningen där internationella jurygrupper och tv-tittarna ska bestämma vilket bidrag som slutligen tar hem segern och får tävla för Sverige i Eurovision 2018 i Lissabon. Inför finalen tänkte vi genomföra ett miniprojekt där vi går igenom de Melfest-år från 1999 till 2017 där juryn och tv-tittarna var oense om vilket bidrag som skulle vinna. Vi skribenter väljer ut vilket bidrag som vi tycker skulle ha vunnit istället eller om vi tyckte att rätt låt vann.

Inför projektet kommer en liten bakgrundshistoria kring detta som Adrian skrivit ihop.

 

Melodifestivalen är en tävling som både enar – och splittrar

Något som verkligen kan splittra är musiksmak, och Sverige är inget undantag! Det är nog därför inte så konstigt att vår mest populära musiktävling leder till så mycket debatt och ont blod mellan oss, och i synnerhet så när vi ska enas om en vinnare.

Melodifestivalen har just på grund av detta haft många olika röstningsmetoder genom åren, som mycket sällan förlitat sig blint på folkviljan. Mellan 1962 och 1993 så fick TV-tittarna faktiskt inte ens delta i röstningen, utan istället fick ett antal jurygrupper rösta fram vinnaren live i programmet. Detta ledde självklart till att folk blev rasande när TV-tittarnas favorit inte vann, och inte sällan fick man dagen efter Mellofinalen läsa att ”Fel låt vann” på kvällstidningarnas löpsedlar.

Ett exempel var år 1992 när den numera Melodifestivalproducenten Christer Björkman vann med ”Imorgon är en annan dag”, en låt som inte alls var populär i stugorna – eller i Eurovision där den hamnade näst sist. Folket blev rasande och började förmodligen vässa sina högafflar. Därför beslöt SVT 1993 att pröva telefonomröstning i Melodifestivalen, något som blev en överraskning inte bara för TV-tittarna utan även för jurygrupperna som inte hade fått veta detta förrän under direktsändningen. Trycket på telefonnätet blev så hårt att det kraschade på sina håll, och hela 166 000 röster registrerades. Resultatet blev att Arvingarna vann med ”Eloise”, en låt som kom att bli en klassiker. Efter finalen läckte dock juryns resultat ut, där det framkom att Nick Borgen skulle ha vunnit med den i sammanhanget smått ironiska sångtiteln ”We are all the Winners”.

Nu var jurygrupperna arga, och inte minst Bert Karlsson som hade signat Nick Borgen till sitt skivbolag. 1994 lovade SVT att inte göra om samma sak igen, och återgick till att enbart använda jurygrupper. Men redan 5 år senare bröt man sitt löfte, och införde telefonomröstning igen. Anledningen var att man redan 1997 hade introducerat telefonomröstning för vissa länder i Eurovision, något som varit mycket framgångsrikt.

 

Så hur såg det nya systemet ut?

I Melodifestivalen 1999 presenterade så det röstningssystem som skulle vara i Melodifestivalen i nästan ett decennium, där jurygrupper delar ut 50 % av poängen och Tv-tittarna delar ut den andra hälften. Jurygrupperna var 11 stycken och representerade SVT:s olika TV-distrikt, från Malmö till Luleå, och bestod både av lokala musikproffs och glada amatörer. Eftersom varje jurygrupp fortfarande delar ut poäng till sina 7 favoritbidrag (1, 2, 4, 6, 8, 10, 12 poäng) så fick TV-tittarnas röster ordnas enligt samma princip. Tv-tittarnas poäng multiplicerades dock med 11 för att för bli lika många som juryns (alltså 11, 22, 44, 66, 88, 110 och 132). Nu vägde alltså TV-tittarnas röst lika mycket som juryns – kunde man nu vara säker på att rätt låt skulle vinna? Nja…

Mellan 1999 och 2004 så var både TV-tittare och jurygrupper helt överens om vinnarna, men 2005 så valde TV-tittare och jurygrupper olika favoriter för första gången. Plötsligt så blev jurygrupperna och folket bittra fiender eftersom endast en av deras favoriter kunde vinna tävlingen. Denna rivalitet ledde till hetsiga och nervkittlande omröstningar – som inte alltid ledde till det resultat som man själv hade velat se. Men vann verkligen fel låt? Det är vad vi ska tycka till om nu.

 

Vad tycker vi och du?

Inför Melodifestivalfinalen kommer vi skribenter tycka till om de år när juryn och tv-tittarna inte var överens om vilket bidrag som skulle få representera Sverige i Eurovision Song Contest. De år vi kommer gå igenom är 2005, 2006, 2008, 2009, 2010, 2013, 2014, 2016 och 2017. Varje skribent svarar på frågan om man tyckte att rätt eller fel låt vann samt ger sin syn på saken. Delarna publiceras under veckan.

Vi hoppas du som läsare ska gilla detta och såklart är du välkommen att tycka till om vilka favoriter du hade dessa år.

 

Väl mött

/ESC-Panelens skribenter

 


Kommentera

 
 

 
 
 

  Bookmark and Share Tillbaka till toppen
Sök på sajten
 

 
 



Om ESC-Panelen

ESC-Panelen är en hemsida om Eurovision Song Contest, Melodifestivalen och andra länders nationella uttagningar. Panelen består av 6 personer i varierande åldrar och med skilda preferenser inom musiksmak. Tillsammans bevakar & betygsätter vi allt som rör Eurovision Song Contest - oavsett årstid. Vi delar med oss av länktips, topplistor och recensioner. Följ gärna våra olika panelprojekt som publiceras med jämna mellanrum.

Har du frågor och/eller vill du tipsa oss om nyheter? Skicka i så fall ett mejl till info@escpanelen.se. Besök gärna även vår YouTube-kanal eller lyssna på vår podcast. Gilla oss gärna på Facebook.



Våra tips på musikanaler:

esc radio  Radio International


Personalinloggning
Tillbaka till toppen

ESC-Panelen