Inför Eurovision 2018 – Portugal



« Inför ESC Portugal 2017

Inför ESC Portugal 2019 »


Det har blivit dags att presentera årets värdland Portugal, som i år representeras av Cláudia Pascoal med låten “O jardim”. Eftersom att Portugal är årets värdland behöver de inte kvala genom semifinalerna, utan är direktkvalificerade till finalen den 12:e maj.

 

Bakgrundsfakta

Bakgrundsfakta

 

Allmän fakta & statistik

Allmän fakta & statistik

  • TV-kanal: RTP
  • Första tävlingsåret: 1964
  • Senaste tävlingsåret: 2017 (1:a plats i finalen)
  • Bästa resultat: 1:a i final (2017)
  • Sämsta resultat: 18:e i semifinal (2011)
  • Uttagningsprocess 2018: Festival da Canção
  • Startnummer i finalen: #8 (har avgjorts genom lottning)

Så här har Portugal placerat sig i Eurovision mellan åren 2008-2017:

  • Portugals placeringar 2008-2017:

 

Portugal har länge varit ökänt som Eurovisionens värsta sorgebarn, vilket som speglades redan kring deras debut 1964, när man inte fick ett enda poäng. Sedan dess hade Portugal kommit sist två gånger till, och fram till ifjol hade man bara kommit in på topp 10 nio gånger. Det bästa resultatet man då hade var när man kom sexa år 1996 med Lúcia Moniz och hennes “O meu coração não tem cor”. Sedan semifinalsystemet infördes 2004 hade Portugal bara nått finalen tre gånger, och resultaten hade demoraliserat landet till den grad att man två gånger hoppade av, 2013 och 2016 (även om ekonomiska faktorer också spelade in).

Men efter senaste frånvaron var Portugal tillbaks, och med besked. Man tog sin första finalplats sedan 2010, och Salvador Sobral lyckades inte bara se till att Portugal tog sin allra första titel, utan även med poängrekord. I år får då alltså Portugal för första gången i Eurovisionens historia agera värdland.

En intressant notering är att Portugal är med och tävlar för 50:e gången i år! De debuterade år 1964, men har missat några år sedan dess.

 

Om uttagningsprocessen

Om uttagningsprocessen

Portugal valde artist och bidrag genom den nationella uttagningen Festival da Canção. TV-bolaget RTP bjöd in 22 låtskrivare för att komponera samt textförfatta varsitt bidrag och även hitta en artist till att framföra bidraget. Dessutom fanns fyra jokerplatser som tillsattes på olika sätt, bl.a. en specialinbjudan från 2017 års vinnare Salvador Sobral. Således tävlade 26 bidrag i två semifinaler varav 14 av dessa senare fick göra upp i en final. Vinnaren bestämdes genom 50% jury och 50% tittarröster. Två bidrag “Para sorrir eu não preciso de nada” och “O jardim” slutade på delad första plats, men till slut blev det “O jardim” som tilldelades segern eftersom den låten fick högsta poängen av tv-tittarna. Hade det varit tvärtom så hade “Para sorrir eu não preciso de nada” vunnit.

 

Artist & bidrag

Artist & bidrag

Foto hämtat från Eurovision.tv

Cláudia Pascoal föddes den 12 oktober 1994 i Gondomar, Portugal. Hon är uppväxt i den staden och bor även där än idag. Förutom sången spelar hon också gitarr. Cláudia har tidigare tävlat i flera talangjakter i hemlandet, bland annat Ídolos år 2010, och nu senast The Voice Portugal 2017 där hon slutade på en sjätteplats.

Låten hon tävlar med på hemmaplan heter “O Jardim” (text och musik av Isaura), och faller under genrerna ambient, alternativ & electropop. Själva titeln kan översättas till “Trädgården”.

I Eurovision 2018 kommer Cláudia Pascoal få representera Portugal på hemmaplan nu när Eurovisionen för första gången kommit till Portugal. Det är också första gången som Portugal är direktkvalificerade till en Eurovisionfinal.

 

Lyssna på Portugals bidrag här nedanför:

 

Panelen tycker till!

Panelen tycker till!

Panelens betygsättningar utgår ifrån den klassiska “sämst-till-bäst”-skalan 0-5 (för exakta förklaringar – se här).

 

 

Att Portugal skulle vinna förra årets ESC var ingenting som jag hade satsat pengar på en månad innan – låten var så oerhört retro att jag inte kunde se den i finalen. Men som det visade sig var Salvador något helt unikt i tävlingen och man vann med rekordsiffror. I år är det inte en ny Salvador Sobral som representerar landet, men låten går i samma lugna stuk som förra årets vinnarlåt. Däremot är årets portugisiska bidrag mycket mer modernt, med inslag av bl.a. Coldplay – vilket faktiskt gör låten till en av de mest relevanta och kontemporära bidragen som Portugal någonsin skickat. Men utan en ny Salvador Sobral lär detta aldrig lyfta i finalen. Det här kommer att sluta på undre halvan i resultaten är jag rädd för!

 

 

Om något funkar, varför fixa det? Det är ungefär så jag tänker när jag hör årets värdland Portugal. De kör mer eller mindre samma koncept som gav dem segern förra året. Men skillnaderna finns där och är inte så subtila när man tänker på dem. Först och främst är Cláudia Pascoal inte i närheten lika bra artist som Salvador Sobral. Hon saknar hans naturliga karisma, scennärvaro och är inte i närheten lika excentrisk som Salvador. Hans närvaro bidrog nog mer till hans seger än låten i sig. “Amar Pelos Dois” var jag helt såld på. Detta är rätt tråkigt, och med en relativt svag artist blir det inte direkt bättre. De försökte hålla kvar konceptet, men det lyckas sådär.

 

 

Till en början vill jag säga att jag hade helt fel om Portugal ifjol, för jag trodde då inte de kunde vinna med ett sådant sömnpiller till sång, men det gjorde de. I efterhand är jag ändå glad att Portugal vann, inte p.g.a. låten utan att deras TV-bolag RTP tar hand om sitt värdskap på ett mycket seriöst sätt. Jag tror vi kommer få tre bra shower i Lissabon.

Om årets portugisiska tävlingsbidrag då. Jag tycker “O Jardim” är betydligt sämre än “Amar Pelos Dois”, och för mig försvinner den lika snabbt som jag lyssnade på den. Problemet är att artisten i fråga saknar mycket av det unika som Salvador hade ifjol. För även om jag inte gillade Portugals låt ifjol så förmedlade ändå Salvador en stark känsla i sin sceniska närvaro och med sitt unika kroppspråk och tilltal som fångade publiken, medan Claudia Pascoal framför sin låt och sedan är det klart – men inget minnesvärt finns här att ens komma ihåg. För min del skulle jag därför bli förvånad om Portugal inte når högre än sistaplatsen i finalen, som Österrike gjorde på hemmaplan 2015. Kanske att grannlandet Spanien ger några poäng eller så, men mer än så blir det nog inte.

 

 

I vanliga fall när ett land vunnit så blir det ofta så att man som värdland ofta skickar iväg någonting som kan vara helt annorlunda jämfört med det man vann med. De senaste exemplen på det, Österrike vann med dramatisk Bond-ballad, skickade sen lågmäld poprock, Sverige vann med storslaget framträdande och video, skickade sen avskalad midtempo. Ukraina vann med klagosång, körde sen på hårdare rock. Just Portugal verkar inte ha gått samma väg, utan fortsätter med en lugn ballad. Den här är lite svårbedömd för mig, då den inte lämnar något riktigt eftertryck. Men kanske är det det som är charmen med låten, att den inte försöker “vara någonting den inte är” så att säga. Sen tror jag att om man tar tid till att faktiskt stänga av allting annat och låter låten sjunka in kan den bli väldigt trollbindande. Jag har hört en hel del positiva ord om Portugal i år så jag tror de kan komma högre än vad man tror.

 

 

Som bekant så vann landet hela tävlingen förra året med balladen ”Amar Pelos dois”. I år valde man en ballad igen, dock med ett mer modernt sound samt att man bytt ut Salvador Sobral mot två duktiga unga tjejer. Atmonsfären i låten är otroligt fin och jag blir aningen berörd, fast än jag inte kan portugisiska.
Det dessa två tjejer gör är att de precis som Sobral lyckas förmedla en känsla. När det kommer till musik så spelar det oftast ingen roll vad man sjunger på för språk utan att man lyckas beröra.
Att påstå att bidraget skulle vara bättre än förra årets vinnare vore lögn. Men en värdig efterföljare är det definitivt. Jag skulle personligen inte ha någonting emot om Portugal vann två år i rad, även om det är osannolikt.

 

 

Jag blev väldigt överraskad när Portugal stod som vinnare av Eurovisionen ifjol. Efter 49 försök sedan 1964 tog man alltså sin första seger och man gjorde det med bravur. Personligen var jag långt ifrån förtjust i vinnarbidraget från Salvador Sobral, men jag kan förstå varför han gick hem i stugorna runt om i Europa med sitt karismatiska scenspråk och sin närvaro. Att man nu fortsätter på samma koncept med ett bidrag som har en lika tydlig nationell prägling som ifjol kommer inte som någon överraskning. Jag hade hellre önskat något mer fartfyllt och upplyftande än denna så kallade vaggvisa som för mig bara känns som ett 3 minuter långt sömnpiller. Hur går det då denna gången? Jag tänker passa mig för att räkna ut Portugal igen, särskilt nu när de verkar ha fått medgång. Vad det än blir för placering denna gång, så kommer det gå betydligt bättre än många andra årgångar då man inte ens tagit sig till final, trots att man i min bok haft betydligt vassare bidrag. Nu när man är direktkvalificerade har man inget att förlora på samma sätt. Stort Grattis till vinsten ifjol och lycka till med värdskapet och med årets tävlingsbidrag, Portugal!

 

 


Kommentera

 
 

 
 
 

Policy

Läs vår kommentarspolicy samt svaren på varför vi frågar efter namn och e-postadress vid kommentering.

Läs mer »

 
Sök på sajten
 

 
 



Om ESC-Panelen

ESC-Panelen är en hemsida om Eurovision Song Contest, Melodifestivalen och andra länders nationella uttagningar. Panelen består av 6 personer i varierande åldrar och med skilda preferenser inom musiksmak. Tillsammans bevakar & betygsätter vi allt som rör Eurovision Song Contest - oavsett årstid. Vi delar med oss av länktips, topplistor och recensioner. Följ gärna våra olika panelprojekt som publiceras med jämna mellanrum.

Har du frågor och/eller vill du tipsa oss om nyheter? Skicka i så fall ett mejl till info@escpanelen.se. Besök gärna även vår YouTube-kanal eller lyssna på vår podcast. Gilla oss gärna på Facebook.



Våra tips på musikanaler:

esc radio  Radio International


Personalinloggning
Tillbaka till toppen

ESC-Panelen