Kvalificeringsexperterna del 2: Rumänien – gruppdynamikens mästare

ADRIAN ANALYSERAR. Inför att Eurovision 2018 ska dra igång kommer Panelens Schlagermagister Adrian gå igenom de fem länder som till dags dato har 100 procent kvalificeringshistorik från semifinalerna i Eurovision Song Contest. I denna andra del handlar det om Rumänien.

Notera att 100% kvalificering inte behöver betyda att man tävlat alla år i rad, utan att varje gång ett av dessa länder tävlat och behövt kvala genom semifinalerna så har de lyckats få finalbiljett vid varje försök.

Året var 2005, och platsen var Kievs Sportpalats, då Rumänien plötsligt satte sig på Eurovisionkartan för alltid. På scenen stod sångerskan Luminita Anghel tillsammans med slagverksorkestern Sistem – en skara musikanter som inte bara sjöng utan också slog, slipade och stampade fram bidraget ”Let me try” på ett sådant sätt att ingen i publiken lämnades orörd. Gnistor flög bokstavligen från scenen – och rumänerna kunde för första gången inkassera en Eurovisionframgång. Man lyckades vinna den stora semifinalen, och i finalen så placerade man sig på 3:e plats – landets utan tvekan bästa placering någonsin. Detta efter totalt sex stycken, mer eller mindre, helt misslyckade försök i Eurovision; försök som kantades av djupa motgångar, relegeringar och ekonomiska problem.

 

Betonggrått rykte

När Rumänien i början av 90-talet planerade sin debut i tävlingen, så drogs landet alltjämt med sitt betonggrå rykte. Man var fortfarande kända som Europas fattigaste och mest plågade land, som under flera decennier kuvats av en hård kommunistisk diktatur ledd av den ökände diktatorn Nicola Ceauşescu. Men efter Berlinmurens fall så föll emellertid även diktaturen i Rumänien. I takt med att utländska journalister dock ökade rapporteringen från landet, strömmade även bilder ut på gatubarn, svältande människor och fallfärdiga bostäder. Rumänien blev Europas mest kända U-land, och skulle få dras med den stämpeln ända in i våra dagar.

Landets första försök att nå Eurovision gjordes 1993 – och man valde ut sångerskan Dida Drăgan med bidraget ”Nu pleca” som sitt första. Men då antalet nya nationer från Östeuropa var för stort, genomfördes för första gången ett ”för-kval” som hölls i Ljubljana i Slovenien. Programmet kallades ”Kvalifikacija za Millstreet” och genomfördes ungefär som vår tids semifinaler – fast dock enbart med jurygrupper. Sju länder deltog, varav de 3 högst placerade tog sig till Eurovision i irländska Millstreet. Rumänien kom här på sista plats – långt bakom resten av länderna. Istället kom ESC-debuten 1994 med Dan Bittman – som framförde ”Dincolo de Nori” till 21:e plats i resultatlistan. Ingen kioskvältare med andra ord…

Så här såg det ut då:

 

Men det dåliga resultatet fick större konsekvenser: Landet fick nu inte delta i tävlingen 1995, eftersom de länder som inte fick delta 1994 gavs förtur till nästa års tävling. Istället fick Rumänien en ny chans 1996 – men även denna gång genomfördes ett ”för-kval” inför finalen. Denna gång skulle för-kvalet dock inte sändes i TV. Ändå lyckades Rumänien faktiskt med konststycket att komma sist också i detta för-kval – och missade således finalen i Oslo 1996.

 

Var inte tillbaka förrän 1998 – kom sämre ändå

Vid comebacken 1998 slår man till med sin genom tiderna sämsta finalplacering: 22:a plats. Bidraget hette Eu Cred och framfördes av Mălina Olinescu. Återigen hade Rumänien satsat på helt fel koncept – nämligen en kvinna med en ballad. Detta skulle dock aldrig återupprepas igen. Tvärtom – inför 2000 års Eurovision introducerar Rumänien sitt signum: Band och duos – och gärna med upptempolåtar. Den första rumänska gruppen i ESC hette Taxi, och deras finstämda bidrag The moon ackompanjerades med inhemska panflöjter hela vägen till 17:e platsen i Globen. Tyvärr så räckte det inte till kvalificering till nästa års ESC, så Rumänien fick avstå 2001 års tävling. 2002 var de dock tillbaka – och kom tillbaka för att stanna.

 

Etablerade sig som given finalist

Mellan 2002-2015 så etablerade sig Rumänien som ett givet finalbidrag, trots att resultaten i början var svajiga. 2003 kommer dock den första rumänska upptempolåten i tävlingen (Nicola med låten Don’t Break My Heart) – och 2005 så har man utvecklat detta till en specialitet. Luminita och Sistems bronsmedalj med Let Me Try i finalen var en chock för många – men ändå inte helt oväntad. Ukrainas Ruslana hade redan 2004 visat att det gamla östblocket hade mycket att erbjuda, och inte minst då det gällde etniska dansnummer av hög kvalitet. Rumäniens intåg i Eurovisions finrum var därför ännu ett bevis för att Östeuropa nu var på väg att ”ta över” tävlingen – såsom många ”experter” trodde här i väst.

Framgångarna fortsatte även året därpå – då Mihai Trăistariu framförde Torneró till en finfin 4:e plats i Aten – alldeles framför svenska Carola. Låten fullkomligt osade klubbrökare och blev snabbt en klassiker bland Eurovisionfans – och tillhör en av mina personliga favoriter.

 

Tre års totala felspekuleringar

Emellertid skulle Rumänien under tre års tid hänfalla åt totala felspekuleringar som höll på att kosta dem finalplatsen. 2007 kommer deras första humor/plojnummer då gruppen Todomundo försökte sjunga I Love You på så många språk som de kunde. Detta följdes upp med den italienska kärleksballaden Pe-o Margine De Lume med Nico & Vlad 2008. Båda bidragen hamnade på nedre halvan i resultatlistan. 2009 så höll det dock på att gå riktigt illa då Elena framförde den kaxiga och poppiga The Balkan Girls i den första semifinalen i Moskva. Med bara 67 poäng blev Rumänien det sista ordinarie bidrag att ta sig till finalen – även om Finland, som slutat långt bakom i resultatlistan, blev juryns wildcard och tog sig vidare tack vare det.

 

Ny lycka med Ovi & Paula Seling i Oslo

2010 var dock lyckan tillbaka – då Norsk-rumänske artisten Ovi parade ihop sig med sångerskan Paula Seling och framförde ”Playing With Fire” med ett brinnande piano, som såg ut så här:

 

Resultatet blev en ny 3:e plats – och bara 8 poäng bakom 2:an Turkiet! Även om Ovi och Paula skulle återkomma till ESC-scenen igen 2014 (med låtenMiracle), så har aldrig Rumänien kommit närmare en Eurovisionvinst igen. Men trots att de kommande finalresultaten mellan åren 2011-2015 var milt sagt mediokra (12:e – 17:e plats) så hade Rumänien aldrig problem med att ta sig förbi semifinalen. Märkvärdigt nog så kommer man under denna tid aldrig sämre än 5:a i semin, trots att landet sedan ständigt underpresterat i finalen. Orsaken tycks inte vara att landet har särskilt många snälla grannländer, utan tvärtom får Rumänien sina flesta poäng ifrån västländer såsom Spanien, Belgien, Frankrike och Danmark. Detta röstningsmönster brukar betecknas som diasporaröstning – och är ett resultat av att många rumänska arbetare flyttat utomlands till rikare länder för att arbeta. Dessa utvandrare tenderar alltså att rösta på sitt hemland – i det land som de för tillfället bor och arbetar i. Denna företeelse, just i Rumänien, har blivit så känd att 2015 års rumänska bidrag faktiskt delvis handlade om det. Gruppen Voltaj sjöng De la capăt (All Over Again), en låt som just handlade om de familjesplittringar som den här utvandringen innebär.

 

Det ekonomiska läget i landet har alltså haft konsekvenser i Eurovision…

…men fick 2016 även juridiska konsekvenser för landet. Efter att ha missat inbetalningarna av sina skulder till EBU så relegerades Rumänien för första gången ifrån tävlan. Detta var överhuvudtaget första gången ett land blivit relegerat p.g.a. ekonomisk försummelse, vilket återigen aktualiserade Rumäniens eviga status som ett europeiskt u-land, trots att man själva försökt tvätta bort denna stämpel.

Faktum är att få länder i Eurovision har varit lika innovativa och flexibla som Rumänien. 2017 års rumänska bidrag introducerade rapp och joddling i duett (låten Yodel It! med Ilinca feat. Alex Florea) för första gången och Cezar visade 2013 hur en äkta schlageropera ska framföras. Tillsammans med brinnande pianon och skärslipare så har Rumänien ständigt utvecklat Eurovision mot okända höjder – och kan knappast definieras som ett fattigt och bakåtsträvande land. Men visst har landets ekonomiska bekymmer påverkat deras resultat – negativt som 2016, men även positivt i form av diasporaröster i väst. Utan allt detta hade inte Rumänien varit den stormakt som landet ändå är i Eurovision.

 

Vad tror du om Rumäniens chanser i år? Kommer fortsätta kvalificera sig som vanligt eller bryts deras trend i år? Kommentera gärna här nedan dina tankar!

 

Fler delar i serien

 


 

Kommentera