Större analys av semifinalerna inför Eurovision 2016

EUROVISION 2016 – ANALYS. I måndags (25:e januari 2016) lottades semifinalerna till Eurovision 2016 och därför tänkte vi ge lite mer analys av läget i startfältet. Vilka länder fick lyckokast och vilka drog nitlotten? Här finns svaret hur årets semifinaler kan sluta…

Såklart ska tilläggas att all statistik bygger på tidigare röstningshistorik, som med all trolig sannolikhet kommer förändras till själva sändningarna börjar. Då får vi höra låtarna live och det är då som juryn och tittarna verkligen bestämmer sig. Men att det finns röstningsmönster i tävlingen är uppenbar även om de kan förändras. Kan också noteras att bara för att det finns fördelar så kan nackdelar väga över och tvärtom.

Startfälten

Innan vi startar analysen så ska vi ta en titt på hur uppställningarna blev från lottningen i måndags:

Hur ser det ut i år?

Uppdelningen av länderna till årets två semifinaler fick en annorlunda touch jämfört med ifjol. Det största som har skett är att gruppen med de sju länder* som ”alltid/oftast röstas vidare till final” har splittras upp skevt, men nog till en stor fördel för vissa länder. Detta då fem av dessa länder har hamnat i första semifinalen medan endast två hamnat i andra semifinalen. Detta möjliggör enligt statistiken att en del länder som hamnat i andra semifinalen som historiskt sett har haft det tufft eller svårt att gå vidare till finalplacering nu inte behöver oroa sig för ”de stora drakarna” i samma omfattning som innan.

* De sju länderna som räknas hit är Armenien, Azerbajdzjan, Bosnien och Hercegovina, Grekland, Rumänien, Ryssland och Ukraina, vilka historiskt sett har haft en större fördel i tävlingen de senaste åren, mycket tack vare diasporaröster.

Intressanta detaljer

Vi har upptäckt några intressanta detaljer i startfälten, utöver det vi nämnt ovan:

Länder som lottats till den första semifinalen

– Armenien tävlar för tredje året i rad i den första semifinalen och gör det dessutom i samma halva (den första halvan). Samma sak gäller för Moldavien, Nederländerna och Ungern även om det har varierat mellan första och andra halvan för dessa länder.

– Cypern tävlar för fjärde gången i första semifinalen. Åren 2008-2011 samt 2015 tävlade landet i andra semifinalen.

– Malta återvänder till första semifinalen, vilket de inte har varit i sedan 2011. Med undantag för åren 2009-2011 så har landet alltid annars fått tävla i andra semifinalen.

– Montenegro tävlar för sjätte gången gillt i den första semifinalen, och det blir även tredje gången som de slipper möjligheten att inleda semifinalen (de inledde en semifinal åren 2008-2009 och 2012).

– Ryssland har för sjunde året i rad blivit lottade till den första semifinalen. Sedan EBU införde två semifinaler år 2008 har Ryssland aldrig lottats till den andra semifinalen.

– San Marino är tillbaka i den första semifinalen, där de har tävlat 4 av 6 gånger. Endast 2013 och 2015 har de fått tävla i den andra semifinalen.

– Det är första gången sedan semifinalsystemet infördes år 2004 som Sverige har möjlighet att rösta på Grekland i en semifinal. Mellan åren 2005-2015 har Sverige och Grekland antingen hamnat i olika semifinaler eller inte tävlat i semifinaler och därför inte haft den röstningsmöjligheten. Dock är det likt situationen år 2004 att det svenska och grekiska bidraget inte tävlar mot varandra i semifinalen, utan Sverige har i semin möjligheten att rösta på Grekland medan Grekland inte kan rösta på Sverige förrän tidigast i finalen.

– För tredje året i rad är uppställningen för extraröstningen i första semifinalen Frankrike, Spanien och värdlandet.

Länder som lottats till den andra semifinalen

– Belgien tävlar för andra gången i den andra semifinalen. Första gången det hände var 2011, alla andra gånger (totalt 8 gånger) har landet hamnat i första semifinalen. En liknande situation har även hänt för Albanien som dock tävlar för fjärde gången i andra semifinalen, medan övriga gånger (totalt 5 gånger) har de hamnat i första semifinalen.

– Irland och Schweiz tävlar bägge för tredje året i rad i den andra semifinalen.

– Israel tävlar för fjärde året i rad i den andra semifinalen. Totalt har landet fått tävla i andra semin 6 gånger samt 3 gånger i första semin. Det ska dock noteras att Israel har dessa fyra år ansökt om att få tävla i den andra semifinalen av olika skäl. Det här året för att en religiös helgdag infaller samma dag som första semifinalen sänds.

– Norge tävlar för femte året i rad i den andra semifinalen.

– Polen tävlar för tredje året i rad i den andra semifinalen, varav för andra gången (dock inte i rad) i den första halvan. Landet har även tävlat i semi 2 vid ytterligare ett tillfälle (2009), övriga tre gånger har de blivit lottade till första semifinalen.

– Serbien tävlar för tredje gången i den andra semifinalen (tidigare 2009 och 2012). Precis som de två andra gångerna kommer landet att kvala i den första halvan.

– Slovenien tävlar också för tredje året i rad i den andra semifinalen, men sammanlagt blir det sjunde gången gillt som landet har lottats till den andra semifinalen. Endast åren 2008 och 2013 har landet tävlat i första semifinalen.

– För tredje året i rad är uppställningen för extraröstningen i andra semifinalen Italien, Storbritannien och Tyskland.

Vilka länder kan förvänta sig få poänger?

Den första semifinalen ser även ut att bli tuffare poängmässigt jämfört med den andra semifinalen, som dock kommer att bli tuff utifrån faktumet vilka 10 som kommer ta sig vidare till finalen. Den andra semin blir jämn poängmässigt där fler länder får poäng.

I första semifinalen har både Ryssland och Grekland ett väldigt bra utgångsläge där de enligt statistiken får poäng av 17 respektive 18 länder vardera (av 21 möjliga). Bland de nordiska länderna ser det idag ut som att Finland lär få svårigheter att ta sig till final medan både Danmark, Norge och Island lär klara sig. Även Baltländerna lär klara sig bra, med undantag för Lettland. Östeuropeiska länderna dominerar när det kommer till vilka som får poänger men de får inte alla de högsta poängerna. Intressant att notera är att Bosnien och Hercegovina enligt statistiken klarar sig vidare på ett hårsmån, men det beror nog mest på att de inte har deltagit de senaste tre åren och därmed missat att samla ihop poäng.

Absolut svårast menar statistiken att San Marino, Tjeckien och Österrike kommer att få (semi 1) och Bulgarien, Lettland och Schweiz (semi 2).

Noterbart:

– Moldavien och Tjeckien hade tjänat på att hamna i andra semifinalen, då de har fler poänggivande länder bland de som hamnade där.

– Serbien och Slovenien hade tjänat på att hamna i första semifinalen, då de har fler poänggivande länder bland de som hamnade där.

Resultatet av semifinalerna baserat på tidigare kvalificeringsstatistik

Kvalificeringskvoten för varje land beräknas så här: Antalet gånger landet kvalificerat sig till Eurovisionfinalen via semifinalen dividerat med antalet gånger landet tävlat i semifinalen. Nedan presenteras denna kvot utskriven i procent.

* Australien har ingen kvalificeringsstatistik då de aldrig tävlat i en semifinal och därmed aldrig har haft möjlighet att få poäng i de sammanhangen. De har däremot fått rösta i semifinaler två gånger.

Fördel/nackdel att gå ut tidigt respektive sent i semifinalerna

Det är generellt alltid svårt att uttolka någonting ifrån allokeringslottningen, men den mest utbredda uppfattningen är att man gynnas av att hamna på andra halvan i startfältet. Detta verkar stämma, om man ser till resultaten i semifinalerna 2015. I första halvan av semifinal 1 kvalificerade sig 4 av 8 bidrag till finalen, medan 6 av 8 kvalificerade sig i den andra halvan av samma semi. I semifinal 2 var trenden ännu tydligare: i den första halvan där kvalificerade sig endast 3 av 8 bidrag till finalen, medan 7 av 9 bidrag kvalificerade sig i den andra halvan. Det är alltså mycket bättre att hamna på andra halvan i startfältet.

I övrigt är det inte så mycket som kan sägas om startfältet än. Mycket avgörs när den slutliga startordningen bestäms – då avgörs vilka som får de eftertraktade start- och slutpositionerna, och vilka som får de hemska startpositionerna 2-4. Vi får se hur det blir med den saken i år, kanske ändras förutsättningarna helt?

Vilka länder tror du kommer gå vidare utifrån uppdelningen? Kommentera gärna!

PS. Om du hittar fler mönster i statistiken så får du gärna bidra med detta till denna artikel.